Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002.

Statistik visar att ungefär en fjärdedel av chefer inom offentlig sektor lämnar sin befattning inom två år samt 40 procent inom fyra år. Det föreligger ett ekonomiskt problem då personalomsättning är kostsamt på flertalet sätt. Stressnivån som första linjens chefer upplever påverkar det psykiska välbefinnandet och påvisar därmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det är av allmän kännedom att första linjens chefer upplever svårigheter med att balansera krav från chefer och ledning med krav från medarbetare. Tidigare forskning påvisar att kontroll och stöd är viktiga faktorer för att upprätthålla en psykosocial arbetsmiljö.

När organisationer tvingas förändras för att klara av kraven i omvärlden, ställs det ofta krav på att organisationsmedlemmarna ska förändra sitt arbetssätt eller tillägna sig nya kunskaper och förmågor. Det finns dock en risk för att hinder, av olika slag, hindrar medarbetarnas lärande från att nå upp till de önskade utfallen. Fokus för denna studie är ett produktionsföretag inom livsmedelsbranschen där målstyrning ska införas som ett nytt arbetssätt i en produktionsavdelning. Processen börjar med att produktionschefen under ett antal möten förmedlar grundläggande information till samordnarna, för att skapa ett fundament för deras kommande arbetssätt. Samordnarna förväntas sedan föra vidare sina kunskaper till de övriga anställda i produktionen.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

Uppsatsen syfte är att belysa maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken. Utifrån en teoretisk förståelse problematiseras också hur handlingsutrymmet att göra maskulinitet kan påverkas för de deltagande killarna efter att de har tagit del av Machofabrikens verksamhet. De mer specifika frågeställningarna är:Vilka föreställningar kring maskulinitet ger utbildningsmaterialet Machofabriken uttryck för? Vilka maskuliniteter bör förändras och varför, och vad bör de ersättas med?Hur ska förändring genomföras, vilka är Machofabrikens verksamma komponenter?Vilka konsekvenser kan Machofabrikens verksamhet få för de deltagande killarna efter att de har arbetat med utbildningsmaterialet?Metod och material: En kvalitativ ide- och ideologianalys av utbildningsmaterialet Machofabriken som är uppsatsens empiriska material.Huvudresultat: Analysen av utbildningsmaterialet Machofabriken påvisade att problematiska maskuliniteter, många gånger med våldstendenser, framställdes i metodmaterialets filmer i större utsträckning än önskvärda maskuliniteter. Det tryckta textmaterialet med arbetsövningar och diskussionsfrågor har dock potential att lyfta fram hur maskuliniteter är en social konstruktion och därför föränderlig.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjänst besvarades frågeställningar som gäller utgångspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgångsrika och vilka lärdomar som kan dras utifrån situationer då stödet tillämpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgångspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit på individuell nivå i det personliga mötet. Utgångspunkten är också empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. Framgångsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhällsinstanser.

Syftet med studien Med bakbundna armar var att undersöka och beskriva hur socialarbetarna upplever och hanterar arbetet med hemlösa barnfamiljer ur en professionell och personlig synvinkel. Vi har med ansats i hermeneutiken valt att utgå från kvalitativ forskningsmetod. Vi har baserat denna studie på semistrukturerade intervjuer med 8 socialarbetare vid Individ- och Familjeomsorgen i Rosengård, Malmö. Vid analysarbetet har vi använt copingteori samt organisationsteori. Med bakgrund i empirin och således det resultat och den genomförda analysen från intervjuerna, har vi kunnat se att socialarbetarna upplever en arbetsrelaterad stress i förhållande till hög arbetsbelastning, små resurser och ett begränsat handlingsutrymme.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att beskriva och undersöka hur sjukhuskuratorn upplever sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin. Vi vill vidare beskriva och undersöka vilken betydelse sjukhuskuratorn upplever att det psykosociala arbetet har i teamarbetet inom hälso- och sjukvården. I syftet ingår också att beskriva och undersöka vilka faktorer som befrämjar respektive förhindrar samverkan enligt kuratorerna som ingår i ett team inom hälso- och sjukvård.1. Hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamarbetet inom neuropsykiatrin?2.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Bakgrund: Den största delen av den vuxna befolkningen befinner sig i arbetslivet och därför är arbetsplatsen en viktig arena i arbetet med att förbättra folkets hälsa. I verksamheters systematiska arbetsmiljöarbete finns verktyget medarbetarsamtal som syftar till att öka förståelsen för organisationens uppgift samt att ge medarbetaren ett större handlingsutrymme. Syfte: Att studera chefers och medarbetares upplevelser av hur arbetsmiljö och livsstilsfrågor diskuteras och behandlas i medarbetarsamtalet. Metod: Fyra fokusgrupper genomfördes med chefer och medarbetare från proAros olika verksamheter. Resultat: Mål, strategier, utveckling samt en enad riktning av verksamheten diskuterades som viktiga delar i medarbetarsamtalet.