Syftet med uppsatsen är att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka målsättningar man satte upp. Syftet är vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de så kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen användes. I uppsatsen analyseras följande frågeställningar:* Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mål skulle uppnås genom förändringen?* Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning?* Vilka nyckelbegrepp ingår i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de använts under den nya arkivredovisningens utveckling?När det gäller frågan om motiveringarna till och målsättningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de två kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skälet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptäcktes genom det s.k.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Vi hör ofta att vi har kommit långt i jämställdhetsfrågan i Sverige och på många punkter har vi det också. Men på andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel är de svenska teaterscenerna. En stor del av pjäserna som spelas på de statliga scenerna runt om i landet är klassiker, pjäser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir därefter.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

BakgrundI takt med att allt fler människor överlever eller lever med en cancerdiagnos i Sverige ställs högre krav på vården att tillgodose deras behov av stöd. Det kan uppkomma psykologiska, sociala, existentiella och andliga frågor. Det uppskattas att en tredjedel av alla patienter som har eller har haft en cancersjukdom får problem som till exempel oro, nedstämdhet eller depression. Det ställs höga krav på sjuksköterskor inom cancervården för att tillgodose patientens olika behov. Stöd har en central roll bland kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Syftet med studien var att få kunskap om hur en mindre grupp invånare i Banda Aceh, Indonesien, erfor det utländska biståndet som de mottog efter tsunamin år 2004 och på vilket sätt hjälpen har påverkat dem psykosocialt.  Målet var att fånga gruppens erfarenhet av situationen och hjälparbetet.  En fokusgruppintervju med fyra deltagare genomfördes. Intervjun analyserades med hjälp av teorier kring kristeori, intentionell makt samt paternalism. Studiens resultat visade att fokusgruppen uppfattade brister i det internationella hjälparbetet, exempelvis möjlighet till delaktighet och självbestämmande i hjälpen, hur informationen kommunicerades samt avsaknaden av hjälp på ett psykologiskt plan, vilket flera av intervjupersonerna lider av än idag. Studiens resultat överensstämmer med den tidigare forskning vi tagit del av..

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar på chefs- och ledarskapets känsla av sammanhang på den operativa nivån inom hemtjänsten/ordinärt boende. Detta studerades utifrån följande frågeställningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och ledarskapet är? Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsättningar förstås/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och elva enhetschefer från fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer såsom tydlighet, stuprörstänk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsättningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.

I den här uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhåller sig dessa kvinnor till traditionella föreställningar om moderskap och hur inverkar detta på jämlikheten mellan kvinnor och män? Analysen är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhållningsätt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap är förknippat med. Materialet består av åtta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i åldern 26-34 år. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme..

Syfte: Syftet med denna studie är att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka föreställningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare på två hbt-certifierade fritidsgårdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta får utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras på en queerteoretisk förståelse av kunskap och jag använder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förståelse av kroppars orientering kommer jag också att basera min studie på. Jag tar även hjälp av tidigare forskning som jag jämför och förhåller min studie till, bland annat till jämför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förändring. Metod: Min studie är av kvalitativ art då jag för att samla in mitt material använde mig av både intervjuer och observationer.

Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas.

Recovery processen är en viktig del av företagets holistiska marknadsföring och denna del kan vara starkt avgörande i hur kunden väljer att fortsätta sin relation till företaget. Vikten av att kunna hantera en kritisk situation då kunden upplever ett problem är fördelaktig ur ett konkurrensmässigt och företagsekonomiskt perspektiv. Studien undersöker det komplexa för frontpersonalen att kunna hantera olika typer av negativa kundkänslor, för att återfå en nöjd och lojal kund, samtidigt som de i sin roll i företaget är begränsade i sitt handlingsutrymme och hur detta påverkar deras upplevelser av situationen..

I den här kulturhistoriskt inriktade uppsatsen studeras och jämförs Årstafrun Märta Helena Reenstiernas maktposition som hustru och änka. Hon var en adelskvinna som bodde på Årsta Gård från slutet av 1700-talet fram till sin död år 1841. Det primära materialet består av Årstadagböckerna, en dagbokssvit som Årstafrun författade mellan åren 1793-1839. I uppsatsen studeras Årstafrun i äktenskapet och hur hennes position som hustru och husfru bestämde hennes handlingsutrymme. Studien undersöker också vad som hände med husbondemakten när den förflyttades till änkan, var änkemakten en tillgång eller börda?.

1999 mördades två poliser i Malexander. 2007 skedde ännu ett polismord. Att tre poliser hade dött i tjänsten basunerades ut i media ? men hur många vet vad som hände med kollegor och anhöriga efter händelsen? Fick de något stöd eller lämnades de att själva hantera sina upplevelser? Då vi själva snart är färdiga poliser undrar vi hur det psykosociala omhändertagandet ser ut om vi själva eller någon kollega skulle råka ut för något. Vi har valt att titta närmare på hur arbetet med debriefing har förändrats mellan de två polismorden.

Lekmannarevisorer är ofta förtroendevalda utan någon relevant utbildning som skulle anses likvärdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har några direkta formkrav som en professionell revisor har så ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed är enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rätt kompetens och vårda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmärgen men en novis (som man kan utgå från att en lekmannarevisor är) har de troligen inte lika inpräntade. Man kan undra vad som är drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke på att det också är mycket känslor involverade.