Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Skellefteå Krafts arbetsmiljöledningsarbete är välfungerande och kan tillämpas i det vardagliga arbetet. Tidigare forskning har visat att positivt och tydligt ledarskap, utvecklad kommunikation, ett gott samarbete, delaktighet, tydliga roller, mål och förväntningar men också möjlighet att utvecklas, administrativt och personligt stöd och en bra fysisk arbetsmiljö leder till en ?frisk arbetsplats?. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om arbetsmiljö både av fysisk och psykosocial karaktär samt av andra väsentliga faktorer för att uppnå en god arbetsmiljö. Genom triangulering, det vill säga både kvalitativ och kvantitativ metod, har data till arbetet samlats in för att söka svar på frågorna: Hur ser fördelningen ut mellan det fysiska och Psykosociala arbetsmiljöarbetet i Skellefteå Krafts system om arbetsmiljöledning? Hur arbetar ledning och medarbetare med den Psykosociala arbetsmiljön? Hur tillgänglig är information om den Psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna vid Skellefteå Kraft? Genom semistrukturerade intervjuer med tio intervjupersoner samt genom en kvantitativ enkätundersökning med 51 respondenter, samtliga tillsvidareanställda vid Skellefteå Kraft, samlades data in.

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation..

Studien undersökte sambandet mellan Psykosociala arbetsmiljöfaktorer, anställningsform och arbetslivserfarenhet. Undersökningen belyste även hur kvinnor inom ett verksamhetsområde i en kommun upplever sin Psykosociala arbetsmiljö. Ett bekvämlighetsurval gjordes (n=130, 122 kvinnor och 8 män) och instrumentet som användes var en förkortad version av QPS Nordic 34 + (Arbetslivsinstitutet, 2000) där Cronbach?s alfanivån låg mellan 0,71 ? 0,83 på de subskalor som användes. Envägs (One-Way) ANOVA visade signifikanta skillnader mellan tidsbegränsat ? och tillsvidareanställda gällande arbetskrav (p=0,002).

BAKGRUND: Alla personer inom sjuksköterskans omgivning är en del av den Psykosociala arbetsmiljön. Sjuksköterskor, patienter och övrig personal i arbetsomgivningen är med och skapar miljön och utvecklas av den. Sjuksköterskan har en stor betydelse för hur den Psykosociala miljön ser ut på till exempel sjukhusavdelningar och äldreboenden.  SYFTE: Syftet var att belysa den Psykosociala arbetsmiljöns påverkan i sjuksköterskans arbete. METOD: Är en litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar av både Kvalitativ och kvantitativ design. RESULTAT: De främsta faktorerna som påverkar sjuksköterskors arbete och välbenfinnande är stress, tidsbrist, brist på uppskattning och extra arbete som inte hör till sjuksköterskans profession.

I denna studie undersöktes hur 291 individer som genomgått en Gastric Bypass för mer än två år sedan skattade sin Psykosociala hälsa. Syftet med studien var att undersöka samband mellan den Psykosociala hälsan och hur länge respondenterna hade varit opererade, eventuell viktuppgång samt hur länge i livet respondenterna haft obesitas. Mätinstrumenten som användes var Satisfaction With Life Scale (livstillfredsställelse), Social Physique Anxiety Scale (social kroppsångest) samt Rosenberg Self- Esteem Scale (självkänsla). Resultaten visade att ju längre tid det var sedan patienterna opererades samt ju mer patienterna ökade i vikt, desto lägre skattades den Psykosociala hälsan. Vidare skattade de patienter som varit obesa hela livet, högre social kroppsångest jämfört med patienter som rapporterade att de haft perioder i livet som normalviktiga..

Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, där visstidsanställning/ behovsanställning blivit alltmer vanligare anställningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anställning har även sämre Psykosociala arbetsförhållanden och upplever större stress på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohälsa. Även kvinnor upplever sig ha sämre Psykosociala arbetsförhållanden jämfört med män. I denna studie undersöks sambandet mellan Psykosociala arbetsförhållanden, arbetsbelastning, anställningsform samt kön och mental ohälsa. De Psykosociala förhållanden mäts genom den så kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför.

Miljön är viktig för människans aktivitetsutförande och ett område där arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den här studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet själva upplever sin Psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förändring skulle påverka deras arbetsförmåga. Syftet var även att studera hur deras upplevda Psykosociala arbetsmiljö påverkade deras arbetsförmåga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkätundersökning bland kommunanställda arbetsterapeuter där de fick besvara frågor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bästa kombinationen för att ha en bra arbetsförmåga.

Abstrakt Psykosocial arbetsmiljö Jämförelse i arbetsform Många undersökningar och mycket forskning har skett genom åren då det gäller vår Psykosociala arbetsmiljö. De undersökningar och den forskningen som hittills skett ger dock en bild av att dessa främst har inriktat sig på arbetstagare inom olika yrken och branscher. Syftet med denna uppsats är därför att försöka belysa och ge en förståelse kring studenterna situation ur ett helhetsperspektiv då det gäller den Psykosociala arbetsmiljön. Så även hur den Psykosociala arbetsmiljön kan påverka oss som individer. Under senare år så har det även skett en förändring inom högskolor och universitet då det gäller val av arbetsform.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och Psykosociala faktorer kan påverka motivation på en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen består av två filialer, benämnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och Psykosociala faktorerna avgränsades till att enbart bestå av ersättning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemområden av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgränsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades på hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfråga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra på filial A och fem på filial B. Resultatet visar att problemområdena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemområdena ersättning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..

Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den Psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående.

Examensarbetet syftar till att utveckla en metod för riskbedömning vid organisationsförändring på Stora Ensos massabruk i Skutskär. I litteraturen benämns den psykiska och sociala arbetsmiljön som psykosocial arbetsmiljö, så även i detta examensarbete. Studien tar sin början i en metaanalys av tre kartläggningsmetoder för den Psykosociala arbetsmiljön, detta eftersom det inte finns någon given definition av vad den Psykosociala arbetsmiljön inbegriper. Metaanalysen resulterade i ett antal Psykosociala faktorer som testats under fem kvalitativa intervjuer på avdelningen Torkmaskiner. Datainsamlingen bygger även på en kvantitativ enkätundersökning på samma avdelning, där all personal fick möjlighet att medverka.

Problem: En problematik i sjukvården är att Psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av Psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den Psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och Psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser.

Vissa sjukdomar för konsekvenser med sig utöver den somatiska bördan. Hepatit C är en av dessa. Detta virus påverkar den drabbades liv på ett sätt som står över den patologiska beskrivningen. Varje år anmäls 2000 fall av hepatit C i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om omfattningen av Psykosociala problem hos hepatit C-smittade.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra socialsekreterare i densociala barnavårdens upplevelser av den Psykosociala arbetsmiljön medArbetsmiljölagens bestämmelser och rekommendationer om Psykosocialarbetsmiljö.? Hur upplever socialsekreterarna som arbetar med utredning av barnoch unga sin Psykosociala arbetsmiljö?? I vilken utsträckning känner sig socialsekreterarna i social barnavårddelaktiga i Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?? Vilka skillnader och likheter finns det mellan socialsekreterarnasupplevelse av den Psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagenskrav och rekommendationer på den Psykosociala arbetsmiljön?En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade personliga intervjueranvändes. Sju yrkesverksamma socialsekreterare inom social barnavårdintervjuades. Informanterna kommer ifrån fyra olika socialkontor,tillhörande tre stadsdelar i Göteborg samt en av Göteborgs kranskommuner.Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan med hjälp av tematiskkodning. Vid analys av empirin användes Karasek och Theorells (1990)krav-kontroll-stödmodell, en definition av begreppet socialt stöd samt kravoch rekommendationer från Arbetsmiljölagen.En paradox som uppmärksammats i uppsatsen benämns ofrivilligprioritering.