Uppsatsen handlar om hur de anställda vid socialtjänsten i en kommun i Norrbotten upplever sin Psykosociala arbetsmiljö samt om de upplever någon växelverkan mellan deras arbetsmiljö och deras privatliv. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar har jag valt att genomföra intervjuer vilket anses som bäst lämpad för att kunna beskriva just upplevelser. För att på bästa sätt kunna göra det genomförde jag totalt nio intervjuer med var och en av de anställda vid Socialtjänsten. Intervjupersonerna som jag tilldelades handplockades ut av verksamhetens enhetschef och kom från enheterna Råd och försörjningsstöd samt Missbruksenheten. Förrutom Karasek och Theorells krav-kontroll och stöd modell som utgör studiens teoretiska referensram används även viss tidigare forskning så som Björling och Hägglunds enkätstudie.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den Psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring Psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Skolan är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. Elevhälsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv då det mesta idag är individrelaterat gällande funktionshinder och ohälsa. Både den somatiska och den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan är en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte så många som har studerat den ?vanliga? grundskolan utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsättningar upplever den Psykosociala tillgängligheten i samhället och hur en eventuell brist av denna tillgänglighet påverkar dem känslomässigt. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är också inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod då syftet är att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande från människor i samhället. Fem informanter i åldrarna 47-74 år deltog i studien och alla personerna hade själv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter är kvinnor och två är män. Studiens resultat visade på att dess informanter upplevde den Psykosociala tillgängligheten, gällande exempelvis bemötandet och attityder, olika.

Bakgrund: För att behandla vissa former av cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan det ibland bli aktuellt för patienter att få en stomi. Att leva med en stomi är inte oproblematiskt, det kan ge upphov till komplikationer och det påverkar självbild och kroppsuppfattning vilket medför Psykosociala konsekvenser för individen. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan vara betydelsefulla för dessa personers välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt med 11 studier med kvalitativ data.

Många anhöriga till officerare som tjänstgjort i internationell insats har upplevt negativa fysiska och psykiska besvär under och efter insatsen. Men hur påverkar detta officeren när denne ska återgå till det ordinarie arbetet eller åka på nästa insats, sett från en psykosocial arbetsmiljöaspekt? Och förändras detta med anledning av de nya lagstadgade kraven om tjänstgö-ringsskyldighet och uppföljningsansvar? Detta handlar en del av studien om. Den andra delen av studien beskriver hur ett framtida anhörigstöd kan utformas, kopplat till de nya kraven.Studien syftar till att ge en ökad förståelse till att officer och anhöriga tillsammans utgör en ge-mensam social ordning och att ge underlag till fortsatt forskning. Vidare syftar studien till att bidra med konkreta förslag till anhörigstöd till myndigheter och organisationer som idag arbetar med det.Studiens empiri erhålls genom djupintervjuer med sex långvariga partner till officerare som kom-pletteras med textempiri.Studien påvisar att det finns tendens till ett meningssamband mellan anhörigas upplevda välbefin-nande och officerens Psykosociala arbetsmiljö.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka den Psykosociala arbetsmiljön för de konsulter som jobbar som projektledare. En styrande faktor i undersökningen var den projektledande konsultens lokalisering, då vissa projekt leds från konsultföretaget medan andra utförs på plats hos beställarföretaget. Målet med undersökningen var att se om det fanns några likheter och/eller skillnader i den Psykosociala arbetsmiljön beroende på lokaliseringen och hur den upplevdes av de projektledande konsulterna.Sex stycken projektledande konsulter intervjuades vid insamling av empiri. Respondenterna kommer från tre olika konsultföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. En jämn fördelning har eftersträvats mellan projektledande konsulter som leder projekt från det egna konsultföretaget och de som arbetar på beställarföretaget.

Partnern är en viktig person i sjukdoms förloppet när en kvinna drabbas av bröstcancer. Bröstcancer är en vanlig sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar och har svåra konsekvenser för det Psykosociala livet. Kvinnor som drabbas av bröstcancer behöver stöd för att kunna hantera det emotionella lidandet samtidigt som deras roll och ansvar i familjen förändras. När kvinnan lider, lider också hennes närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva partnerns upplevelse av att leva med en kvinna med bröstcancer.

Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per år vårdas ca 15% av dessa på en intensivvårdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland ställa höga krav på intensivvårdssjuksköterskorna, både det medicinska men även det Psykosociala omhändertagandet. Tidigare studier har visat att samhällets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan påverka omhändertagandet och att patienterna är i vissa fall mycket psykiskt påfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn på den organisatoriska kartan. Lean är ett arbetssätt vars syfte är att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen där ett direkt värde saknas. Allt fler organisationer väljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssättet med Taylorism och Scientific management varför vi finner ämnet intressant. För några år sedan var en av författarna bakom den här studien med och implementerade Lean på sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren.

Studiens syfte är att undersöka skolkuratorers uppfattningar av, inställningar till och föreställningar om barnfetma och barn med övervikt. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: Hur beskriver skolkuratorerna arbetet som bedrivs omkring barn med fetma och övervikt? Vilka Psykosociala konsekvenser får fetma och övervikt för barn?Studien är en deskriptiv, kvalitativ intervjustudie. Empirin har hämtats genom intervjuer med sex skolkuratorer på grundskolor inom Göteborgs kommun. Materialet tolkades utifrån två perspektiv, dels ett professionellt perspektiv och dels utifrån ett barn perspektiv.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård i hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finnsrisk för att professionella vårdare i hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att Psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda.

SAMMANFATTNINGBakgrundEpilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det Psykosociala livet på flera olika sätt.SyfteSyftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv.MetodMetoden var en litteraturöversikt.