Alkoholvården i Sverige kan vara utformad på många olika och skilda sätt. Det är ett område där det finns ett flertal olika åsikter kring vilken behandling som är lämpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte är att titta närmare på hur diskursen kring alkoholvård kan se ut i Sverige idag genom närmare granskning av de två tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. Två stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: -Vilka behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad väljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvården? Som metod används kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.

 SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka om Botox smärtlindrande effekt var tillräcklig för att förbättra rörligheten, ADL-förmågan samt livskvalitén för patienter som lider av långvariga smärttillstånd.Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Sju patienter, sex kvinnor och en man, intervjuades per telefon. Deltagarna tillfrågades att besvara 12 frågor kring upplevelsen av botoxbehandlingen. Samtalen spelades in på ljudfiler.Resultat: Materialet analyserades under kategorierna rörlighet, ADL-förmåga samt livskvalitet enligt studiens syfte då även nio subkategorier framkom. Kategorierna hängde samman med varandra genom att ökad rörlighet gav bättre ADL-förmåga som i sin tur gav bättre livskvalitet.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Den svenska regeringens intentioner är att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hälsa. Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att små företag ofta har sämre kunskapsmässiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. Målstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie är att undersöka de små företagens arbetsmiljö- och hälsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hälsoarbete.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken ? avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan ? en del av vårdmiljön.

 Sammanfattning Studien syftade till att belysa hur vuxna patienter som isolerats på en infektionsavdelning upplever sin vårdtid. Den ville även utröna om patienterna från sitt perspektiv kunde ge några förslag på hur vårdprocessen skulle kunna förbättras. Fem informanter valdes ut genom bekvämlighetsurval och intervjuades utifrån en strukturerad frågeguide innehållande både faktafrågor, åsiktsfrågor och känslolägesfrågor. Den insamlade informationen bearbetades genom innehållsanalys. Denna process ledde fram till sex kategorier av vikt.

Titel: Omvårdnadsmiljön på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok, ThailandBakgrund: Miljö ur ett hälsoperspektiv omfattar den fysiska, kulturella och psykosociala aspekten av omvårdnad. Miljön på en vårdavdelning kan både främja hälsa och ha en ogynnsam verkan. Omvårdnad är ett universellt fenomen men kulturen formar människans syn på hälsa och även hur hälsa kan uppnås. Sjukvården i Thailand präglas av buddhismen. Syfte: Beskriva omvårdnadsmiljön kring patienter på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok.

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning om individers upplevelser av tekniska förändringar. Studien har gjorts på vitvaruföretaget Richardson?s Kyl och Frys AB i Karlstad. De genomgick hösten 2013 en teknisk förändring i form av att ett nytt tekniskt system, ett affärssystem, infördes. I och med den tekniska förändringen har det uppkommit komplikationer i den bemärkelsen att de anställda haft problem att arbeta i och med det nya tekniska systemet.

Ledarskapet har förändrats över tid, samtidigt har också samhället förändrats. Behoven och de egenskaper som stämde överens tidigare för ledarskap har förändrats och kommer att förändras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritära drag där lite hänsyn tagits för de anställdas behov men även mindre förståelse om de anställdas betydelse. Idag är ledarskapet mer situations anpassat där ledaren har insikt om de anställdas behov men där det även ställs högre krav på flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer.Uppstådda situationer kan kräva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Bakgrund: Arbete inom sjukvården bedrivs dygnet runt, vilket innebär att många sjuksköterskor får arbeta oregelbundna tider. Detta påverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försämrad sömn. Försämrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvårigheter samt stress. Stress kan påverka kroppen både fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress är bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom.

Personer som vårdas på sjukhus påverkas av vårdmiljöns design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vårdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vårdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vårdmiljöns utformning påverkar förtroendet för vården, Att önskemål om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar välbefinnandet och Att en humoristisk atmosfär ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att känna sig väntade, sedda och inbjudna.

BakgrundInnan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form avpsykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikansinträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus.På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idagevidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer ärtydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vidpsykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna somSocialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni.MetodFör att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och engranskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.ResultatResultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, attdet finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsensriktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidarefinns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljerbehandlingsform efter varje enskild patients behov.KonklusionDet finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni.

Uppsatsen unders?ker hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer upplever och beskriver sitt professionella handlingsutrymme i en medicinskt dominerad v?rdkontext samt vilka strategier de anv?nder f?r att skapa, uppr?tth?lla och p?verka sitt handlingsutrymme inom dessa villkor.Studien bygger p? semistrukturerade intervjuer med ?tta h?lso- och sjukv?rdskuratorer verksamma inom somatisk och psykiatrisk v?rd. Materialet analyserades med tematisk analys och tolkades med st?d av teorier om handlingsutrymme, profession, medikalisering och makt.Resultatet visar att kuratorers handlingsutrymme formas i samspelet mellan medicinsk dominans, patienters livsvillkor och organisatoriska villkor. Psykosociala perspektiv beh?ver ofta legitimeras f?r att f? genomslag i en v?rdkontext d?r medicinska perspektiv ges tolkningsf?retr?de.

Syftet med studien är att skapa en ökad kunskap om hur det är att leva i missbruk och vad det är som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förståelse för vad det är som hjälper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar även samhället oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rådet 2012 refererad i Brottsförebyggande rådet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och inslag av grounded theory.