I denna studie undersöktes hur 291 individer som genomgått en Gastric Bypass för mer än två år sedan skattade sin psykosociala hälsa. Syftet med studien var att undersöka samband mellan den psykosociala hälsan och hur länge respondenterna hade varit opererade, eventuell viktuppgång samt hur länge i livet respondenterna haft obesitas. Mätinstrumenten som användes var Satisfaction With Life Scale (livstillfredsställelse), Social Physique Anxiety Scale (social kroppsångest) samt Rosenberg Self- Esteem Scale (självkänsla). Resultaten visade att ju längre tid det var sedan patienterna opererades samt ju mer patienterna ökade i vikt, desto lägre skattades den psykosociala hälsan. Vidare skattade de patienter som varit obesa hela livet, högre social kroppsångest jämfört med patienter som rapporterade att de haft perioder i livet som normalviktiga..

Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, där visstidsanställning/ behovsanställning blivit alltmer vanligare anställningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anställning har även sämre psykosociala arbetsförhållanden och upplever större stress på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohälsa. Även kvinnor upplever sig ha sämre psykosociala arbetsförhållanden jämfört med män. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhållanden, arbetsbelastning, anställningsform samt kön och mental ohälsa. De psykosociala förhållanden mäts genom den så kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför.

Miljön är viktig för människans aktivitetsutförande och ett område där arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den här studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet själva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förändring skulle påverka deras arbetsförmåga. Syftet var även att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö påverkade deras arbetsförmåga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkätundersökning bland kommunanställda arbetsterapeuter där de fick besvara frågor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bästa kombinationen för att ha en bra arbetsförmåga.

Abstrakt Psykosocial arbetsmiljö Jämförelse i arbetsform Många undersökningar och mycket forskning har skett genom åren då det gäller vår psykosociala arbetsmiljö. De undersökningar och den forskningen som hittills skett ger dock en bild av att dessa främst har inriktat sig på arbetstagare inom olika yrken och branscher. Syftet med denna uppsats är därför att försöka belysa och ge en förståelse kring studenterna situation ur ett helhetsperspektiv då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Så även hur den psykosociala arbetsmiljön kan påverka oss som individer. Under senare år så har det även skett en förändring inom högskolor och universitet då det gäller val av arbetsform.

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv påverkas negativt av smärtan. Det finns en korrelation mellan långvarig smärta och psykisk ohälsa som till exempel nedstämdhet, oro och ångest. Med ett biopsykosocialt synsätt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering är fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förväntningar patienter med långvarig smärta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts för att beskriva patienters tankar och förväntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde Psykosociala faktorer som oro och rädsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen på allvar upplevs också som viktiga faktorer.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser.

Vissa sjukdomar för konsekvenser med sig utöver den somatiska bördan. Hepatit C är en av dessa. Detta virus påverkar den drabbades liv på ett sätt som står över den patologiska beskrivningen. Varje år anmäls 2000 fall av hepatit C i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om omfattningen av psykosociala problem hos hepatit C-smittade.

Bakgrund: Övervikt är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem. Med en ökande andel överviktiga personer följer en ökning av antalet komplikationer som framtida hjärt- och kärlsjukdom och onormal sockeromsättning. Övervikten påverkar människans sätt att uppleva livskvaliteten, med hänsyn till faktorer såsom lidande, hälsa samt välbefinnande. Syfte Studiens syfte är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma i vardagen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra socialsekreterare i densociala barnavårdens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön medArbetsmiljölagens bestämmelser och rekommendationer om psykosocialarbetsmiljö.? Hur upplever socialsekreterarna som arbetar med utredning av barnoch unga sin psykosociala arbetsmiljö?? I vilken utsträckning känner sig socialsekreterarna i social barnavårddelaktiga i Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?? Vilka skillnader och likheter finns det mellan socialsekreterarnasupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagenskrav och rekommendationer på den psykosociala arbetsmiljön?En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade personliga intervjueranvändes. Sju yrkesverksamma socialsekreterare inom social barnavårdintervjuades. Informanterna kommer ifrån fyra olika socialkontor,tillhörande tre stadsdelar i Göteborg samt en av Göteborgs kranskommuner.Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan med hjälp av tematiskkodning. Vid analys av empirin användes Karasek och Theorells (1990)krav-kontroll-stödmodell, en definition av begreppet socialt stöd samt kravoch rekommendationer från Arbetsmiljölagen.En paradox som uppmärksammats i uppsatsen benämns ofrivilligprioritering.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Bakgrund. Pressade förhållanden på arbetet tycks vara kännetecknande för högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga, två professioner som båda arbetar med barn och inom offentlig förvaltning. Deras arbetsmiljö har genomgått förändringar, bland annat genom att ökade krav tillkommit, vilket har kommit att påverka de anställda. Ett flertal faktorer som inverkar på den psykosociala arbetsmiljön, på såväl organisations-, grupp- och individnivå, har i tidigare forskning identifierats. Det övergripande problem som studien undersöker är hur högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.