Ledarskapet har förändrats över tid, samtidigt har också samhället förändrats. Behoven och de egenskaper som stämde överens tidigare för ledarskap har förändrats och kommer att förändras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritära drag där lite hänsyn tagits för de anställdas behov men även mindre förståelse om de anställdas betydelse. Idag är ledarskapet mer situations anpassat där ledaren har insikt om de anställdas behov men där det även ställs högre krav på flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer.Uppstådda situationer kan kräva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

SAMMANFATTNINGBakgrundEpilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det psykosociala livet på flera olika sätt.SyfteSyftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv.MetodMetoden var en litteraturöversikt.

Förskollärarnas arbete i stora barngrupper är ett för tiden relevant och viktigt ämne att lyfta. Många aktuella debatter handlar om storleken på barngruppen och dess inverkan på det enskilda barnet, inte lika många lyfter hur stora barngrupper påverkar förskollärarna och deras arbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur förskollärare menar att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas i en stor barngrupp. Vidare var syftet även att åskådliggöra hur förskollärarna menar att en stor barngrupp påverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion. I studien har jag använt mig av kvalitativ metod, och empirin består av sex intervjuer med tre olika förskollärare på samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov. Studiens resultat visar att det är konsekvenserna av en stor barngrupp som påverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de på grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, känner sig otillräckliga och att de inte når upp till de krav som de har på sig själva men även de krav som bland annat Läroplanen (Lpfö 98/10) ställer.

Sammanfattning Denna undersökning handlar om hur karaktärsämneslärare, som också är mentorer för en hel klass, det vill säga klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen på gymnasiet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi är intresserade av hur dessa lärare upplever de sociala förhållandena på arbetet i form av stöd, hur de hanterar både förväntningar och krav från elever, elevernas vårdnadshavare, kolleger och från skolledningen. Vi är också intresserade av vad dessa lärare tycker om möjligheterna att påverka sitt arbete i organisationen. Vi använde en kvalitativ metod och intervjuade åtta karaktärsämneslärare, som även är klassmentorer, på sina arbetsplatser. Vi kom i vår undersökning fram till att lärarna trivs bra på sina arbeten och med sina arbetsuppgifter. Men det är också gemensamt för de intervjuade att de upplever en allt ökande mängd arbetsuppgifter och att detta upplevs påfrestande.

I vårt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna på patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istället för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat på självbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En självbiografistudie genomfördes för att få belyst vilka de existentiella behoven var.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

En litteraturstudie om behov och svårigheter som patienter med ALS och deras vårdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrån Antonovskys salutogenetiska synsätt..

I Sverige upptäcks varje år cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 års ålder. Den tredje vanligaste mottagaren av vård i Sverige är barn, vilket innebär att föräldrar till ett barn med cancer påverkas negativt i vad gäller förvärvsarbete, ekonomi och livskvalitet. Föräldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, då föräldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvården skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvårdnaden av barnet, är det relevant att belysa föräldrars upplevelser för att förstå vilka behov som finns.

Syftet med undersökningen är att få förståelse för faktorer som påverkar motivationen hos personalen på MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns påverkan och dels ledningens betydelse för de anställdas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger således till grund för undersökningen och själva uppsatsen. För att få en djupare förståelse om ämnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter.Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd..

Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och västvärlden. Deras etiologi är multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa är opåverkbara, som hereditet, kön och ålder. Andra däremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer är påverkbara.Att upptäcka individer som har flera riskfaktorer och därmed lämpliga för primärprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lätt användbart risk- och bedömningssystem.

Detta arbete handlar om att kartlägga hur idébärarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrån idébärarna själva, men även utifrån aktörerna som arbetar med ?Din idé? i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébäraren kan tänkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affärsplanen ser ut. Metoden vi använde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de åtta aktörerna som arbetar med ?Din idé? och enkätundersökning med olika idébärare.

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.