Uppsatsen berör genomförandet av rättspsykiatriska undersökningar i Sverige med fokus på vad som ligger till grund vid bedömningen av begreppet allvarlig psykisk störning och om bedömningen förändrats mellan 1990- och 2000-talet. Speciell uppmärksamhet läggs vid att mäta betydelsen av patientens psykosociala funktions-förmåga vid bedömningen. Undersökningen har en rättsvetenskaplig grund då den belyser den praktiska tillämpningen av den rättsliga regleringen. I undersökningen används kvantitativ metodik och analys. Det statistiska resultatet av undersökningen visar att de som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning överlag hade en psykos-sjukdom samt en låg psykosocial funktionsförmåga.

Ungefär 16% av alla kvinnor drabbas av sjukdomen Provocerad vulvodyni (PVD), tidigare benämnt vulvavestibulit, som ger vaginala smärtor och påverkar kvinnorna fysiskt, psykiskt och reproduktivt. Varför kvinnor drabbas av sjukdomen är fortfarande okänt. Tidigare forskning har påvisat samband mellan sjukdomen och psykosociala faktorer, men det har inte gått att avgöra om de psykosociala faktorerna orsakar PVD. Det finns ingen rekommenderad standardbehandling av PVD, utan flera olika behandlingsmetoder används. Oftast kvarstår symtom efter avslutad behandling.

Att få en stomi innebär många förändringar i det dagliga livet. Förändringarna kan vara kroppsliga, psykosociala och känslomässiga. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en stomi. Vilket resulterade i fyra kategorier: att förlora kontrollen över sig själv, att vardagen begränsas, att sexuella och andra betydelsefulla relationer försämras, att känna brist på information och stöd. Resultatet visade att många upplevde att livssituationen förändrades till det sämre.

SAMMANFATTNINGLändryggsbesvär är generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för ländryggsbesvär beskrivs vara flerdimensionella, där nämns främst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det är polisers arbetssituation dåligt utforskad. Syftet med studien är att kartlägga upplevt hälsotillstånd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus på ländryggsbesvär, som underlag för preventiva åtgärder.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm.Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka högstadieelevers uppfattning om sina egna studieresultat, samt vilka faktorer som påverkar de egna studieresultaten. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till elever i tre olika svenska städer. Enkätsvaren sammanställdes sedan för en kvantitativ analys med huvudfokus på elevernas egen uppfattning av sina studieresultat. Dessutom gjordes en fallstudie där fem elevers enkätsvar studerades närmre, och där deras uppfattning av sina egna studieresultat kopplades ihop med deras psykosociala situation i en kvalitativ analys.         Bakgrunden till denna studie var att tidigare forskning har visat att elevernas uppfattning om sina egna studieresultat har en inverkan på resultaten i skolan och att dessa resultat i olika utsträckning påverkas av elevernas psykosociala hälsa och socioekonomiska bakgrund. Välmående och självskattning är två faktorer för studieresultat som lyfts fram i tidigare forskning och som även undersökts i denna uppsats.         Resultaten av enkätundersökningen var att de tillfrågade eleverna hade en god uppfattning om sina egna studieresultat och i viss utsträckning även sin potential att nå högre resultat.

Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen.Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring.Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Bakgrund: Livmodern är ett muskulärt, päronformat hålorgan med uppgift att gefostret näring fram till förlossningen. Vid hysterektomi avlägsnas livmodern ochkvinnan blir infertil. Orsakerna till ingreppet varierar men beror främst pågynekologiska och urologiska symtom som besvärat kvinnan under lång tid. Ingreppetkan utföras med hjälp av olika kirurgiska tillvägagångssätt och hur stor del avlivmodern som tas bort varierar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter avlägsnandet avlivmodern.Metod: Litteraturstudien är baserad på nio artiklar som framtagits i databasen Cinahloch analyserats utifrån Fribergs (2006) granskningsmall.Resultat: Resultatet består av underkategorier som bildar huvudteman.Underkategorierna minskade fysiska och psykiska problem, större frihet, ökat sexuelltvälbefinnande och minskad oro för graviditet utgör huvudtemat förbättrad livskvalitet.Underkategorierna avsaknad av information och behov av information utgörhuvudtemat vikten av information. Underkategorierna behov av stöd och mäns attityderutgör huvudtemat psykosociala aspekter.Slutsats: Majoriteten utav kvinnorna upplevde förbättrad livskvalitet efter ingreppet..

Introduktion: HIV är en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400människor lever med. Psykosociala symtom som rädsla och oro har visat sig vanligahos människor med HIV. Behandlingen för HIV är kostsam och har mångabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslångt behov av omvårdnad.Comfort theory assesment (CTA) är ett holistiskt förhållningssätt som hjälpersjuksköterskan att identifiera de omvårdnadsinterventioner som patienter är i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rädsla och dess ursprung hosmänniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har använts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgått en urvalsprocess och granskats.Resultat: Två huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rädsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rädsla kopplad till samhället? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: Människor som lever med HIVinfektion upplever rädsla av olika ursprung.Rädsla upplevs i det egna hemmet såväl som i samhället.

Detta examensarbete fördjupar sig i hur en gynnsam psykosocial arbetsmiljö på en skola kan skapas. Arbetet belyser vilken syn olika forskare har för att skapa och bibehålla ett gott arbetsklimat samt hur en högstadieskola, med en hel del problematik i bagaget, har gått tillväga för att lyckas. Högstadieskolans förändringsprocess har därför varit i stor relevans för oss att synliggöra då vi kunnat fördjupa oss kring den problematik som legat till grund för deras tidigare bristande psykosociala arbetsmiljö och hur högstadieskolan sedan har lyckats vända den negativa spiralen. Syftet med examensarbetet har även varit att undersöka om socialpsykologiska kunskaper krävs i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på förändringsprocessen, har högstadieskolans rektor samt rektorns extrainsatta socionom intervjuats.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.