Bakgrund: För att förebygga sjukskrivningar i allmĂ€nhet och lĂ„ngtidssjukskrivningar i syn-nerhet har det inom Kristianstads kommun initierats olika rehabiliteringsĂ„tgĂ€rder för sĂ„vĂ€l redan sjukskrivna som de medarbetare som befaras befinna sig i riskzonen för sjukskrivning. Som ett led i rehabiliteringen av sjukskrivna inom Omsorgsförvaltningen inbjöds Ă„tta medarbetare till Veraprojektet, en gruppverksamhet med syfte att öka deltagarnas förmĂ„ga att sjĂ€lv hitta strategier för att kunna pĂ„verka sin hĂ€lsa. DĂ„ detta arbetssĂ€tt inte tidigare prövats i Kristianstads kommun fanns ett behov av att utvĂ€rdera positiva och/eller negativa effekter samt att utvĂ€rdera sjĂ€lva enkĂ€tmaterialet inför kommande utvĂ€rderingar.Syfte: Att pĂ„ ett standardiserat sĂ€tt kunna utvĂ€rdera individ- och kundnyttan av en rehabiliteringsĂ„tgĂ€rd, för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna rikta befintliga resurser sĂ„ kostnadseffektivt som möjligt, sĂ„vĂ€l ekonomiskt som etiskt ur ett prioriteringsperspektiv och att pĂ„ ett strukturerat och lĂ€ttöverskĂ„dligt sĂ€tt Ă„terföra projektets resultat, pĂ„ kort och lĂ„ng sikt, till uppdragsgivaren efter avslutad aktivitet. Att utvĂ€rdera och, vid behov, revidera enkĂ€tmaterialets frĂ„gebatteri inför framtida undersök-ningar.Undersökt grupp och metod: Åtta kvinnor som arbetade inom Omsorgsförvaltningen och som varit sjukskrivna 3-30 mĂ„nader, sex för muskuloskelettala problem och tvĂ„ för utmatt-ningsdepression, inbjöds till ett rehabiliteringsprojekt i grupp.Gruppen trĂ€ffades regelbundet onsdagar och/eller fredagar vid 16 tillfĂ€llen under 11 veckor och med en uppföljning individuellt med arbetsledning och en gemensamt i gruppen. Åtta trĂ€ffar innehöll förelĂ€sningar och avspĂ€nningsövningar och övriga Ă„tta Ă€gnades Ă„t lĂ€ttare fysisk aktivitet eller studiebesök.Resultat: Svaren pĂ„ frĂ„gor om smĂ€rta som förelegat de senaste sex mĂ„naderna var alla för-bĂ€ttrade efter kursen, sĂ„vĂ€l som livskvalitetsfrĂ„gor rörande nedstĂ€mdhet och allmĂ€ntillstĂ„nd.

 Detta Àr en kvalitativ studie med en utvÀrderande ansats av samverkansprojektet lÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjÀnsten och psykiatrin som har som mÄl att hjÀlpa mÀnniskor med lÄngvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien Àr inte en traditionell utredning dÀr effekter och resultat mÀts, utan tanken Àr att försöka förstÄ samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att fÄ bÀttre kunskap och förstÄelse för fenomenet samverkan som sÄdant kan förhoppningsvis mera generella lÀrdomar dras av projektet.Syftet med studien Àr att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna Àr en projektledare och en socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten, överlÀkaren och personal pÄ psykiatrin samt klienter som Àr med i programmet.

Norra Banregionen Ă€r en av fem banregioner inom Banverket i Sverige. Regionen stĂ€cker sig frĂ„n RiksgrĂ€nsen i norr till LĂ„ngsele i söder. Som bestĂ€llare av underhĂ„lls- och investeringsarbeten ansvarar Norra Banregionen för att utveckla och underhĂ„lla jĂ€rnvĂ€gen inom regionen. Norra Banregionen ska verka för att marknadsföra jĂ€rnvĂ€gsalternativ för att tillgodose de transportbehov som finns inom regionen. Även om persontrafiken utgör en viktig del av transporterna i regionen, Ă€r det transporterna av malm samt stĂ„l-, skogs- och trĂ€varor som utgör majoriteten.

BakgrundArbetsmarknaden prÀglas av bÄde arbetslöshet och brist pÄ arbetskraft. Det visar sig vara sÄ att det finns en obalans gÀllande efterfrÄgan pÄ olika yrken. Samtidigt som det finns ett överflöd av individer med en sÀrskild kompetens kan det alltsÄ vara brist pÄ individer med en annan kompetens. I VÀrmlands lÀn och Karlstad kommun rÄder det arbetskraftsbrist pÄ förskollÀrare. En utmaning har uttalats vara att utbildade förskollÀrare tar anstÀllning i en annan kommun och i viss mÄn Àven hos privat sektor.

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.