The purpose of this study is to review the legal situation of the psychosocial work enivronment for principals. The purpose is also to get an increased understanding for how the principals work environment can affect people involved in the swedish school. The psychosocial work environment is explained through studying European law, national law and case law. The principals work situation is studied by different sources, for example from the Work Environment Agency and a report from the Swedish School Agency. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material.

Två arbetsplatser inom äldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkät. Båda arbetsplatserna hade en hög sjukfrånvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anställd och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrånvaro hade 61 anställda och den andra hade 48 anställdaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrånvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn på arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn på arbete oftare blir sjukskrivna då den psykosociala arbetsmiljön är dålig.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet psykosocial arbetsmiljö och personalomsättning i restaurangbranschen. Restaurangbranschen har den högsta personalomsättningen av alla svenska branscher. Då forskningen angående branschens arbetsförhållanden ur personalens perspektiv är relativt outforskad i dagsläget blir det angeläget att undersöka deras uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är, därmed, att undersöka hur anställda på några à la carte-restauranger uppfattar den psykosociala arbetsmiljön samt om det har något samband med restaurangernas personalomsättning. Populationen för studien är à la carte-restauranger i Stockholms innerstad.

Examensarbetet syftar till att utveckla en metod för riskbedömning vid organisationsförändring på Stora Ensos massabruk i Skutskär. I litteraturen benämns den psykiska och sociala arbetsmiljön som psykosocial arbetsmiljö, så även i detta examensarbete. Studien tar sin början i en metaanalys av tre kartläggningsmetoder för den psykosociala arbetsmiljön, detta eftersom det inte finns någon given definition av vad den psykosociala arbetsmiljön inbegriper. Metaanalysen resulterade i ett antal psykosociala faktorer som testats under fem kvalitativa intervjuer på avdelningen Torkmaskiner. Datainsamlingen bygger även på en kvantitativ enkätundersökning på samma avdelning, där all personal fick möjlighet att medverka.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Lindén.S. En handikappad familj? ? en studie om den psykosociala situationen för föräldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, 2005 Tidigare studier som gjorts på den gruppen pekar mot att föräldrarnas situation är jobbig och ansträngd.

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden.Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik är något som berör oss alla. Det är av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt får det stöd och den hjälp de är i behov av för att komma till rätta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhället senare får betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst får den drabbade själv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlägga arbetet i en öppenvårdsverksamhet, Målet i Sverige AB/Luleå (Målet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik är något som berör oss alla. Det är av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt får det stöd och den hjälp de är i behov av för att komma till rätta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhället senare får betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst får den drabbade själv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlägga arbetet i en öppenvårdsverksamhet, Målet i Sverige AB/Luleå (Målet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik. Genom intervjuer synliggjordes fem ungdomars upplevelser av verkamhetens arbete med självkänsla, relationer samt yrkesidentitet.

Uppsatsen berör genomförandet av rättspsykiatriska undersökningar i Sverige med fokus på vad som ligger till grund vid bedömningen av begreppet allvarlig psykisk störning och om bedömningen förändrats mellan 1990- och 2000-talet. Speciell uppmärksamhet läggs vid att mäta betydelsen av patientens psykosociala funktions-förmåga vid bedömningen. Undersökningen har en rättsvetenskaplig grund då den belyser den praktiska tillämpningen av den rättsliga regleringen. I undersökningen används kvantitativ metodik och analys. Det statistiska resultatet av undersökningen visar att de som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning överlag hade en psykos-sjukdom samt en låg psykosocial funktionsförmåga.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Psykosocial motståndskraft (?resilience?) innebär att klara sig bra i samband med motgång. Det är viktigt att främja detta i unga år då utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan påverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motståndskraft uppfattas och hur det främjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder på att begreppet i sig inte är känt men att många delar av det appliceras.

 Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.