Barn i förskoleåldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegården. Pedagoger borde få större möjligheter till att väcka barns förundran över naturen på gården och inte vara beroende av tidskrävande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och växter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lärorika och välanvända förskolegårdar.

I skolsköterskans uppdrag ingår att erbjuda hälsobesök till eleverna. Där ingår ett hälsosamtal samt kontroll av bland annat vikt, längd och Body Mass Index (BMI) enligt riktlinjer från Socialstyrelsen. Längd och vikt ses i relation till barnets genetiska, sociala och psykologiska förutsättningar. En avvikande tillväxtkurva kan påvisa förekomst av ohälsa av somatisk, psykisk och/eller psykosocial karaktär. Skolsköterskan gör den primära bedömningen av tillväxtkurvan och en felaktig bedömning kan få konsekvenser för eleven i form av en utredning i onödan eller uteblivna åtgärder.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

Bakgrund: I Sverige lever idag 4300 människor med hiv. Bromsmedicinernas utveckling har onekligen ändrat situationen för de hiv-positiva. Idag innebär det som hiv-positiv att anpassa sig till en livslång tung medicinering i ett samhälle med kulturellt och socialt reproducerade föreställningar, vilka betraktar hivsmittade som moraliskt otillförlitliga och avvikare. Dessutom tvingas de hiv-positiva leva med stigmatisering samt skuld- och skamkänslor. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka och skildra vilka copingstrategier hiv-positiva använder sig av för att återuppnå/uppnå livskvalitet.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hälsosamt liv framstår som allt angelägnare både ur ett individuellt och ur ett samhälleligt perspektiv. Skolan är därför en utmärkt arena för ett hälsofrämjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhälsoarbetet från att förebygga ohälsa till att främja hälsa. WHO tog också initiativ till flera internationella nätverk. ?Health promoting school? är ett sådant som handlar om att skapa en kontinuerlig process där hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa, välbefinnande och lärande samt att stärka hälsoundervisningen.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

BakgrundCallcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den. SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation). MetodFör att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.

Inledning: Distriktssköterskor har ett stort ansvar gällande blodtrycksmätning samt uppföljning av patienter med risk för hypertoni eller som behandlas för hypertoni inom primärvården. Blodtrycksmätning är en undersökningsmetod som förutsätter att den utförs korrekt med hänsyn till felkällor och rätt förfarande för att mätvärdet ska kunna tolkas rätt. Det finns ett flertal olika riktlinjer för hur standardiserad blodtrycksmätning bör utföras. Att arbeta hälsofrämjande är grundläggande i distriktssköterskors förhållningssätt och samtal kring livsstilsåtgärder är en viktig del i samband med behandling och förbyggande av förhöjt blodtryck. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur blodtrycksmätning går till vid besöket hos distriktssköterskan samt vilka aspekter som tas upp i samtalet i samband med besöket.

Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen. Arbetsgivare är enligt lag skyldig att följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat samt bedriva ett eget och aktivt arbetsmiljöarbete. Denna studie utgör examensarbetet i magisterpåbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 60 poäng vid Luleå Tekniska Universitet där examensarbetet omfattar 15 poäng. Studien är genomförd på ett sjukhus i Mellansverige med syftet att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrevs vid tre enheter inom kliniken för medicin. Syftet var också att undersöka ledningens och medarbetarnas syn på arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet.

Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen. Arbetsgivare är enligt lag skyldig att följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdat samt bedriva ett eget och aktivt arbetsmiljöarbete. Denna studie utgör examensarbetet i magisterpåbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 60 poäng vid Luleå Tekniska Universitet där examensarbetet omfattar 15 poäng. Studien är genomförd på ett sjukhus i Mellansverige med syftet att kartlägga och analysera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrevs vid tre enheter inom kliniken för medicin. Syftet var också att undersöka ledningens och medarbetarnas syn på arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Fokus under karläggningen låg på: uppgiftsfördelning, engagemang och informationsflöde för att undersöka hur arbetsmiljöarbetet når ut till de olika anställningsnivåerna i organisationen.

Syftet med undersökningen är att få förståelse för faktorer som påverkar motivationen hos personalen på MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns påverkan och dels ledningens betydelse för de anställdas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger således till grund för undersökningen och själva uppsatsen. För att få en djupare förståelse om ämnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

Problem: Lean har under flera tiotals år används inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbättra. Också den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbättringar. Frågan är om lean är en metod som också är tillämplig där och hur den kan användas, likaså vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gäller de mänskliga aspekterna?Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean används och se vad det har tillfört en verksamhet.

Det har länge varit känt att riskfaktorer som rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt och därmed insulinresistens bidrar till hjärtinfarkt. Dessa livsstilsfaktorer kan sannolikt förstärkas av en stressad livssituation. Psykosociala riskfaktorer som stress spelar en viktig roll för utvecklandet av hjärtinfarkt. Stress är en av vår tids stora farsoter. I vissa fall är en fysiologisk stressreaktion, med ökat sympaticuspåslag och ökad cortisolinsöndring via HPA-axeln, en välmotiverad och nödvändig reaktion.