Sökresultat:
570 Uppsatser om Psykosocial omvćrdnad - Sida 25 av 38
Sjuksk?terskors trycks?rsf?rebyggande arbete inom slutenv?rden : -en kvantitativ kartl?ggande litteraturstudie
Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.
Psykosociala faktorer i arbetslivet som pÄverkar sjukskrivningar, i synnerhet hos kvinnor - En litteraturstudie
Every year many individuals became sick listed, it could be for a long time, or a short time but irrespective there will beeffects on the individuals life and on the society. The aim of this study was to describe some relevant psychosocial relationships in the workplace that effect that women become sick listed. The method of the study was a literary study which was based on a number of scientific articles. The result of the study showed that many different factors effects the risk of becoming sick listed. Factors that causes sick leave where many and individual, but lack of social support, bullying, unstructured work environment and theworkplaces management, imbalance between demands and control and the women's situation were factors that had a big influence.
Psykosocial verklighet för prematurt födda 18-Äringar
Tidigare forskning visar att prematura barn presterar under fullgÄngna barn pÄ intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jÀmföra 18-Äriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars sjÀlvskattade psykosociala förutsÀttningar samt att jÀmföra respektive ungdomars förÀldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner frÄn Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade sjÀlvskattningsformulÀr. Resultaten pekade pÄ att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lÀgre upplevd kompetens Àn kontrollungdomarna. FörÀldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonÄrsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna sjÀlva ansÄg sig delta i fÀrre aktiviteter jÀmfört med kontrollungdomarna.
SJUKSK?TERSKANS ERFARENHETER AV ATT ST?TTA ANH?RIGA INOM PALLIATIV OMV?RDNAD I HEMMET. En litteratur?versikt
Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd,
varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd
och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett
palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har
d?rf?r ett omfattande behov av st?d.
Att slÄ samman utan att personalen gÄr sönder : En fallstudie om att frÀmja psykosocial arbetsmiljö vid organisationsförÀndringar i Svenska kyrkan
Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.
"Motivationen Àr avhÀngig min psykiska status för dagen" - Om hur hÀlsan pÄverkar motivationen i skolarbetet hos vuxna
Syftet med denna undersökning Àr att utröna vuxna elevers hÀlsosituation och hur den inverkar pÄ deras motivation i skolan och pÄ skolarbetet. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilken motivation som driver dem; Àr det inre, yttre eller bÄda typerna av motivation. Detta med utgÄngspunkt utifrÄn Maslows och andra teoretikers pÄstÄenden om motivation som presenteras i vÄr litteraturgenomgÄng.
För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, dÀr vi lÄtit sju elever svara pÄ frÄgor om hÀlsa, motivation och hur deras upplevda hÀlsosituation pÄverkar skolarbetet. Studien innehÄller respondenternas berÀttelser om sin egen hÀlsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrÄn AntonovskyŽs teori om Kasam och utifrÄn Katie Erikssons hÀlsobegrepp.
Teater för försoning: Hur forumteater kan anvÀndas som metod för att frÀmja psykosocial försoning
Theatre is often seen as an act to entertain or provoke, however the main argument of this paper is that theatre also can be seen as a process to build peace. This study focuses on and explores how artistic processes, such as Forum Theatre developed by Augusto Boal, can be used as a method to promote psychosocial reconciliation in war-shattered areas. With the use of Forum Theatre the spectators becomes the spect-actors, the subjects that act and not the objects that are acted upon. Subjects that are encouraged to try and find solutions to social problems by acting out possible solutions and evaluating them. By analyzing how a number of organizations have worked with Forum Theater on the Balkans and with a theoretical approach combining Homi K.
Psykosocial och sexuell hÀlsa hos unga mÀn födda med analatresi. Att hantera sin livssituation med en medfödd missbildning
The aim of this study was to examine young men born between 1990-1995 with anorectal malformations (ARM) whom have undergone the new PSARP-operation starting in 1990, and how they experience their psychosocial and sexual health. The study also examines how they cope with their life situation and what their experience is of the health care and how they were responded to through out the years.
This study is a qualitative research and consists seven semi- structured interviews with young men between sixteen and twenty years old. The analyses of this material resulted in three themes around which the study centers: psychosocial health, sexual health and the medical establishment and the informants thoughts about the proposition of counseling for themselves and other individuals born with ARM.
The study shows that these young men have a good psychosocial health and a likely reason for that is good parental relationships and close friendships.
VÀlbefinnande, psykosocial arbetsmiljö och deltagande i friskvÄrdsaktiviteter bland anstÀllda pÄ ett tillverkningsföretag
Work environment activities, such as work health promotion, can take place at different levels - though the best result is obtained when all levels can interact. The overall aim with this study was to examine the impact of health promotion on work related well-being and stress in an industrial company. The focus was on employee experience of and participation in company initiated wellness activities. A quantitative cross-sectional study was conducted in which parts of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ II) were used to examine factors in the psychosocial work environment, and well-being was examined with the Satisfaction with Life Scale (SWLS). In all 303 employees (50 %) responded to the survey.
Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Fysisk aktivitet och sjÀlvupplevd stress
Idag utsÀtter vi vÄra kroppar för ett stresspÄslag som vi inte Àr skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor nÀr vi ska prestera, men nÀr kraven blir för höga fÄr kroppen ingen ÄterhÀmtning vilket kan orsaka bÄde fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgot förhÄllande mellan upplevd stressnivÄ och nivÄn av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lÀstes av den fjÀrde dagen av undersökningsledaren. EnkÀten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) anvÀndes i en svensk förkortad översÀttning.
Kvinnors Upplevelser och Behov i Samband Med Profylaktisk Mastektomi
Introduktion: Under 1990-talet upptÀcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevÀrt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvÀlvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial pÄverkan och omvÄrdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgÄtt en profylaktisk mastektomi.
Bem?ta och lindra oro och ?ngest hos patienter inom palliativ v?rd : Sjuksk?terskans perspektiv, en litteratur?versikt
Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.
Hur patienter med psykisk oh?lsa upplever m?tet med sjuksk?terskor : En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.
Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och
l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r
f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den
somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan
bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen
fr?n att s?ka v?rd.