Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna.

Bakgrund och problem: Prestationsmätning har under de senaste decennierna varit etthett debatterat område och kritik har framförts mot att förlita sig enbart på finansiellamått i sin styrning. Det har lett till ett skifte mot en mer balanserad prestationsmätninginnehållande både finansiella och icke-finansiella mått, kallad integreradprestationsmätning. Ett grundläggande problem är att endast en liten del av forskningensom bedrivits på området har varit fokuserad på små och medelstora företag.Syften: Syftet med denna studie är att beskriva tillämpningen av PM hos växande ochstabila SMF. Denna beskrivning har vi för avsikt att jämföra med en teoretisk modell förintegrerad PM för att åskådliggöra eventuella gap mellan teorin för integrerad PM ochden praktiska tillämpningen. Ett delsyfte är att diskutera och utvärdera eventuella gapmellan teori och praktik utifrån de karaktärsdrag som är specifika för SMF.Metod: Genom kvalitativa intervjuer med ledningspersoner inom svenska små ochmedelstora företag skapade vi oss en bild utav hur de använder prestationsmätning.Denna bild ställdes mot en normativ teoretisk beskrivning utav prestationsmätning, varpågap åskådliggjordes.

Att arbeta som personlig assistent liknar inte en normal arbetsplats. Arbetet sker oftast i brukarens hem där även brukarens familj i vissa fall bor. Det kan vara svårt att hantera vissa situationer själv och ingen vill ju inkräkta på en annan människas privatliv. Reglerna för vad som anses vara grundläggande behov som brukarna ska få hjälp med är i dagens läge otydliga. Det kan upplevas stressigt hos många personliga assistenter.Syftet med den här uppsatsen var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos personliga assistenter.

Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden.

Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer.

Bakgrund: Tobaksrökning är idag ett utbrett folkhälsoproblem och den främsta orsaken till sjukdom och död inom den Europeiska Unionen. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje år och flickor är rökare i större utsträckning än pojkar.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning ur ett psykosocialt perspektiv.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baserades på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerat material inom området. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, SciVerse, Psycinfo och Cinahl och begränsades till publikationsår 1995-2011. Arton stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 11 och 18 år.            Resultat: Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning presenterades i fyra temaområden: Ungdomars attityd och självförtroende, Tobaksrökning vid stress och problem, Den sociala omgivningens betydelse och Tillgång till cigaretter. Ungdomars relation till rökning påverkades av den sociala omgivningen och tillgången till cigaretter.

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Frösunda LSS i Göteborg är ett privat assistansbolag som sysslar med rekrytering av assistenter till personer med någon typ av funktionsnedsättning. Företaget har som många andra företag inom branschen problem med hög personalomsättning. Frösunda har sedan länge haft en hypotes kring sambandet mellan dålig arbetsmiljö och den höga personalomsättningen. Denna studie har som syfte att belysa assisternas arbetsmiljö inom Frösunda, detta för att möjliggöra en analys kring kopplingen mellan arbetsmiljön och den höga personalomsättningen.För att skapa förståelse för de arbetsmiljöproblem som lyfts fram har jag använt mig av att Work-life-balance, krav-kontroll-strödmodellen och begrepp inom arbetsmiljö som möjliggör en förståelse för hur olika problem kan bidra till en dålig psykosocial arbetsmiljö. Jag har dessutom lyft fram forskning som diskuterar den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för personalomsättning.

I och med en påvisad rånstatistik som ökat under de senaste åren blir pressen på butiker större att skapa säkrare arbetsförhållanden för anställda. Detta görs bland annat genom utbildningar. Syftet med denna studie är att belysa i vilken mån säkerhetsutbildningar riskerar att få oönskade bieffekter i form av psykisk ohälsa till följd av den ökade riskmedvetenheten som utbildningen leder till.Denna studie belyser hur butikspersonal uppfattar säkerhetsutbildningens betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förklara detta använde jag mig av olika modeller inom psykosocial arbetsmiljö såsom Hertzbergs motivationsfaktorer samt hygienfaktorer och krav, kontroll ? stödmodellen.

Denna studie genomfördes i samarbete med Nacka Kommun i Stockholms län. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen kräver att alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket i korthet innebär att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp arbetet med arbetsmiljöfrågor. Tidigare forskning tyder på att det är den psykosociala arbetsmiljön som av arbetsgivarna anses som svårast att arbeta med samtidigt som den ses som en av de viktigare frågorna inför framtiden. Den psykosociala arbetsmiljön ses som svåråtkomlig och ogripbar. Arbetsmiljölagstiftningen kräver även att arbetsgivaren anlitar företagshälsovård i de fall organisationens egen kompetens inte räcker till.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön på ett särskilt boende som drivs i privat regi. Studien genomfördes på ett särskilt boende i en norrländsk kommun. För att uppnå syftet har undersökning genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjuerna har varit av öppen karaktär och frågeställningar har varit: Vilka möjligheter har personalen till medbestämmande? Vilka utvecklingsmöjligheter finns när det gäller karriär och kompetensutveckling? Vilka personalaktiviteter som inte är arbetsrelaterade förekommer? Hur planerar och organiserar det privata vårdföretaget arbetstiderna? En intervjuguide med övergripande teman kopplade till forskningsfrågorna har använts.

Äldreomsorgens handläggning och dokumentation har kritiserats för bristande individuell bedömning inför beslut om särskilt boende. Syftet med denna uppsats är att studera hur de äldres livsberättelser kan användas för att nå en fördjupad förståelse för den äldres situation och behov. Vidare är syftet att diskutera hur denna kunskap kan användas för att utveckla den sociala dokumentationen inom äldreomsorgen och resultera i förbättrad vård och omsorg. Explorativa frågeställ-ningar är; Vilka vändpunkter framstår som centrala i den äldres livsberättelse? Vad kännetecknar de vändpunkter vilka varit av avgörande betydelse för den äldre personens livsberättelse? Hur kan dessa vändpunkter och dess mening för de äldre personernas fortsatta liv förstås utifrån ett livsloppsperspektiv? Metod och urval för uppsatsen innefattade åtta kvalitativt halvstrukturerade individuella intervjuer, vilka genomfördes med fyra äldre omsorgstagare på äldreboenden.

Bakgrund och problemformulering: Informationshantering är idag en vital del av konkurrensförmågan, varför en strategi för god hantering är viktig. Företag blir mer beroende av att prestera och efterfrågar system som erbjuder en strukturerad lösning för att förbättra prestationerna. CPM utgör beslutsstöd som erbjuder djupare analyser och som fångar upp företags intresse. Stora investeringar av CPM genomförs i bolag, trots att viss oenighet om innebörden finns. Studier och forskning i ämnet är få, varför vårt intresse för studien väcktes.