Tolvstegsbehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa läkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. Frågan väcktes om detta är förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin består av samt om möjlighet finns till förändring och influenser av behandlingskulturen.

Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner.

Den komparativa studien syftar till att i två olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jämföra den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus på vad som främjar hälsa. Studien syftar även till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna värderar olika i fråga om vad som främjar hälsa på arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hälsopromotion på arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien där en enkät användes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp idrottande män angående deras måltidsordning för att undersöka hur de förhöll sig till de Svenska näringsrekommendationerna och Sveriges Olympiska kommittés rekommendationer för elitidrottare.Genom samarbete med en ishockeyklubb undersökte vi måltidsordningen hos ett herrishockylag i division I. Detta genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på samtliga spelare i laget samt kostintervjuer på ett antal spelare. En intervju med tränaren genomfördes för att få mer ingående svar på vad enkätundersökningens resultat kunde bero på.Det som framkom i undersökningarna var en spridning bland spelarna vad gäller måltidsordning. Flera av spelarna hade en god måltidsordning och åt på rekommenderade tidpunkter, men inom laget fanns det stora svagheter kring måltidsordning där måltiderna var ojämnt fördelade under dygnet. Antalet måltider varierade mellan 3-8 måltider per dag varav mellanmålen var fördelade mellan 1-5 mål om dagen.Flertalet av spelarna åt frukost varje dag, men några åt endast denna måltid ibland.

Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.

Vad är MTI? Hur påverkar motoriska rörelser koncentrationsförmågan hos barn? ?Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna på vad jag säger.? Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med både motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och självförtroende tillsammans med motoriska rörelser så som finmotorik och grovmotorik går hand i hand med inlärning hos barn. MTI, Motorik Tränar Inlärning, är en metod för föräldrar och pedagoger som hjälper barnen med deras motoriska rörelser och som främjar koncentrationen i klassrummet. Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse metoden MTI har för främjandet av barns koncentrationsförmåga.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och håller många spelare borta från match och träning. Det finns faktorer som utsätter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa är viktiga att känna till för att förstå orsakerna till att skada uppstår samt för att kunna förebygga skador med preventiv träning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poängsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bästa? i föräldrabalken vid en skilsmässa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmässa eller separation erbjuds föräldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. Där kan de samtala om frågor som rör barnets vårdnad, boende och umgänge.

Uppsatsen handlar om hur de anställda vid socialtjänsten i en kommun i Norrbotten upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt om de upplever någon växelverkan mellan deras arbetsmiljö och deras privatliv. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar har jag valt att genomföra intervjuer vilket anses som bäst lämpad för att kunna beskriva just upplevelser. För att på bästa sätt kunna göra det genomförde jag totalt nio intervjuer med var och en av de anställda vid Socialtjänsten. Intervjupersonerna som jag tilldelades handplockades ut av verksamhetens enhetschef och kom från enheterna Råd och försörjningsstöd samt Missbruksenheten. Förrutom Karasek och Theorells krav-kontroll och stöd modell som utgör studiens teoretiska referensram används även viss tidigare forskning så som Björling och Hägglunds enkätstudie.

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn på den organisatoriska kartan. Lean är ett arbetssätt vars syfte är att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen där ett direkt värde saknas. Allt fler organisationer väljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssättet med Taylorism och Scientific management varför vi finner ämnet intressant. För några år sedan var en av författarna bakom den här studien med och implementerade Lean på sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren.

Hållande är ett begrepp som används i utrednings- och behandlingsarbete med förälder-barn relationen. Vårt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hållande konkret, samt att se på hur det omsätts i det praktiska arbetet. Våra frågeställningar har därför varit: Hur förstår personal, som arbetar med förälder-barn relationen, begreppet hållande? Hur omsätter de sin förståelse i praktiken? Hur stämmer deras förståelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar på ett behandlingshem, som riktar sig till spädbarnsfamiljer där det finns svårigheter i föräldraskapet. Materialet har analyserats med hjälp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

Tidigare forskning har visat på att barn till föräldrar med psykosociala problem själva löperstörre risk att utveckla någon form av psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars föräldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik) skiljer från gymnasieungdomar som intehar/haft föräldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrån projektet ?Psykisk hälsa och drogvanor hos 18-åringar i Västra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer från familjermed psykosocial problematik uppvisar mer ångest- och depressionssymtom än ungdomar sominte kommer från familjer med denna problematik.