Syftet med uppsatsen är att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen från kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfällen begått brott under sin barndom och ungdomstid. Frågeställningarna berör både yttre och inre faktorer som påverkat upphörandet samt faktorer som upprätthåller en ickekriminell livsstil. I studien ingick åtta personer, sex män och två kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 års ålder. Hur länge sedan det var personerna slutade begå brott varierade mellan några veckor och åtta år. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon.

Sedan 2008 är yoga en nationell verksamhet inom Kriminalvården på häkten och anstalter i Sverige. Undervisningen i yoga bedrivs av kriminalvårdare som fått utbildning i yoga och kallas yogainspiratörer. Syftet med studien är att belysa vad det kan innebära för dessa yogainspiratörer och kriminalvårdare att arbeta med yoga inom sitt yrke samt undersöka hur arbetet med yoga påverkar deras arbetssituation. Studien belyser även hur de ser på yoga som ett arbetsverktyg inom Kriminalvården.Studien är kvalitativ och bygger på sex stycken semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare som arbetar med yoga. Empirin från intervjuerna analyserades mot bakgrund av de teoretiska utgångspunkterna psykosocial arbetsmiljö och stress samt fyra vetenskapliga studier om yoga inom kriminalvård.Resultatet av studien visar att de intervjupersoner som arbetade som kriminalvårdare knutna till en viss avdelning genom yogan upplevde fördjupade relationer till de intagna genom ökad tillit och förtroende.

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland även får spendera tiden mellan två behandlingar på sjukhuset. Under den långa sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för både föräldrar och barn. Det är av stor vikt att samtala med barnen om det de går igenom, då det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och ärlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivå.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka dokumentationen av barns smärtminne och copingstrategier vid smärta ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Vetenskapliga publikationer har sökts via databaserna PubMed och Academic Search. Granskningen resulterade i 24 artiklar som kom att ingå i vår litteraturstudie. Dessutom ingår övrig facklitteratur som handlar om barns smärta. Studierna visade att barn har ett väl utvecklat smärtminne och detta kan ha konsekvenser senare i livet vid kontakt med sjukvården.

Två arbetsplatser inom äldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkät. Båda arbetsplatserna hade en hög sjukfrånvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anställd och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrånvaro hade 61 anställda och den andra hade 48 anställdaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrånvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn på arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn på arbete oftare blir sjukskrivna då den psykosociala arbetsmiljön är dålig.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 8000 kvinnor av bröstcancer och är därmed den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Den främsta behandlingsformen är kirurgi där man vanligtvis väljer att utföra en mastektomi, där hela bröstet opereras bort, eller bröstbevarande kirurgi. Förlusten av ett eller båda brösten ger ofta fysiska och psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sin hälsorelaterade livskvalitet och psykosociala hälsa efter mastektomi med eller utan rekonstruktion. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ metod användes.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till människors mentala och fysiska hälsa har fått allt större uppmärksamhet under senare år. Det är emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hälsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begränsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de närmaste åren aktualiseras förutsättningar för ett hållbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mår bra. En litteraturgenomgång visar att chefers förutsättningar för ett hållbart chefskap är understuderat.En enkätundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlägga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor påverkar ett hållbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

Syftet med denna studie är att är att undersöka upplevelsen av en organisationsförändring och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön bland förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand. Tidigare forskning har visat att den psykosociala arbetsmiljön är känslig för förändringssituationer. Ett flertal delar i den psykosociala arbetsmiljön påverkas av förändringsarbete vilket kan bidra till stress och ohälsa hos de anställda. Uppsatsen utgår från tre modeller för att få en överblick kring hälsan hos de anställda i relation till faktorer i den psykosociala arbetsmiljön, krav-kontrollmodellen, ansträngning -belöningsmodellen samt vitaminmodellen. De tre modellerna har ett flertal likheter men även olikheter vilket diskuteras under uppsatsens gång.Åtta förtroendevalda på Kommunal Västra Svealand har intervjuats för att besvara uppsatsens frågeställningar, vilka bakomliggande faktorer som har bidragit till upplevelsen av organisationsförändringen samt på vilket sätt har de förtroendevaldas psykosociala arbetsmiljö påverkats av organisationsförändringen.

Our purpose was to shed light on how parents act in respect of providing alcohol to young people when they ask for a taste of home, or wish to bring alcohol to such a party. We used qualitative interviews and the results show that some of the respondents think that it may be acceptable to provide alcohol, while some do not. The results also show that the respondents think that parents are important as a model for the young. They could not purchase alcohol for the purpose of giving it to the young but only if alcohol is available at home. The reason for this behavior is the parents' assessment that the young person demonstrates a level of maturity for his age that they are presumed to be able to handle a small amount of alcohol.

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden.Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland även får spendera tiden mellan två behandlingar på sjukhuset. Under den långa sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för både föräldrar och barn. Det är av stor vikt att samtala med barnen om det de går igenom, då det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och ärlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivå.

This paper is supposed to get an answer to how teenagers in a municipality in Kalmar Län in Sweden think about their individual role in a community. The essay is a comparative investigation at how age can affect teenagers's view at the community, based on contractualistic approach. The background issue clarifies the objectives and guidelines how the schools should work with the social norms and values. The method for this studie is a quantitative survey in which students in two different classes are compared. The method for comparing takes place using the theoretical position, which is based on the individual's social maturity in the Swedish society.

Syftet med studien var att undersöka hur äldrevårdspersonal upplever sin yrkesroll utifrån sig själva och hur de tror att samhället ser på åldringsvård och på dem som arbetar inom äldrevården. I begreppet samhälle ingår samhällsmedborgare, media och andra yrkesgrupper. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts och spelats in samt transkriberats. För att sedan tolka svaren för att försöka finna svar på syftet. Undersökningen syftade till att ta reda på om empowerment kan tillämpas i yrket.

Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat på hur viktigt det är att ha en god psykosocial arbetsmiljö. Att få känna sig nöjd med det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Syftet med studien var att undersöka den upplevda psykosociala arbetsmiljön för kuratorer inom allmänpsykiatrin samt att undersöka om det finns skillnader mellan Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus. Ovanstående sjukhus slogs samman 1999 och benämns med samlingsnamnet SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Undersökningen är en kvantitativ enkät-undersökning där samtliga kuratorer i urvalet fick en enkät.