Konsultchefen är en nyckelperson på bemanningsföretagen och arbetar med att matcha personer med rätt kompetens till de uppdrag som kommer in samt har arbetsgivaransvar för de anställda konsulterna. Konsultchefens arbete innehåller därför ett stort mått social interaktion som kräver skapande och underhållande av många professionella relationer samtidigt. Syftet med uppsatsen var att belysa konsultchefens arbetssituation med särskilt fokus på vad som utmärkte denna sociala interaktion och de många professionella relationerna. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fem konsultchefer på tre bemanningsföretag och resultatet genomgick en tematisk analys. De tendenser som framkom var att den sociala interaktionen kännetecknades av oförutsägbarhet, informations- och kommunikationssvårigheter samt av att anpassa sig och agera stöd.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet.

Bakgrund: Övervikten i den svenska befolkningen och i västvärlden har de senaste 25 åren ökat och gått allt längre ned i åldrarna. Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för sjukdomar av såväl somatiska som psykosocial karaktär.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hälsopromotiva interventioner för barn och ungdomar.Metod: En litteraturstudie med artikelsökning och granskning utifrån syftet gjordes. Fem kvantitativa och en kvalitativ artikel inkluderades efter kvalitetsbedömningen.Resultat: Resultatet visar på att problemet med övervikt måste ses ur flera perspektiv och åtgärdas från flera håll. Mönster som växte fram var: skolpersonalens interventioner, föräldrars interventioner, hälso- och sjukvårdspersonalens interventioner samt andra aktörers påverkan. Interventionernas tyngdpunkt ligger på kost och motion.Slutsats: Framförallt en god kosthållning och fysisk aktivitet är viktiga faktorer för en lyckad intervention.

Barn till psykiskt sjuka är en utsatt grupp. De löper ökad risk för hämmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svårigheter under uppväxten eller i vuxen ålder. Barnens situation har länge varit osynliggjord men på senare tid har den uppmärksammats alltmer i samhället. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förälder med bipolär sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

Syftet med studien är att belysa synen på hälsa samt perspektiv på hälsoarbete i den åländska läroplanen och undervisningen på högstadiet. Vidare undersöks lärares uppfattningar om hälsoundervisningen idag och om hälsokunskap införs som ett nytt ämne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av läroplanen och arbetsplaner samt en enkät med högstadielärare.Resultatet visar att hälsobegreppet inte definieras i läroplanen. I både läroplanen och undervisningen ses en betoning på hälsofostran med fokus på förebyggande av ohälsa. Bland lärarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hälsoundervisningen bör utökas.

Osäkra anställningsformer som timanställningar har under de senaste åren ökat i Sverige. Personer med sådana anställningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jämförelse med tillsvidareanställda. Timanställda har ofta begränsat inflytande över sitt arbete och små utvecklingsmöjligheter. En anställningsform som timanställning har även stor inverkat på privatlivet, både vad gäller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanställda på ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssätt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som påverkade Arbetstillfredsställelse var: Förmåner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel på arbetsplatsen.De kategorier som påverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet påverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan på hälsan, Höga förväntningar men dålig feedback och Sociala relationer..

Title: Employee experience of psychosocial working environment during change at the workplace.In times of change processes the working environment at the workplace may be affected. Lack of balance between demands and the ability to handle the workload can lead to reduced work satisfaction, which is an important component for an individual?s performance and commitment. The aim is to investigate experiences in the employee?s psychosocial working environment during change management.

The purpose of this study was to examine the leadership style that is preferred by the employees from a psychosocial- and productive perspective. The study is based on Lewin et al´s research on the three leadership styles authoritarian, democratic and laissez-faire leader. This is a quantitative study with a questionnaires as data collection method. The sample consisted of individuals working in a municipality in one nursing unit. The data from the survey were analyzed by three separate one-way depending ANOVA in IBM statistics SPSS 22.

Psykosocial motståndskraft (?resilience?) innebär att klara sig bra i samband med motgång. Det är viktigt att främja detta i unga år då utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan påverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motståndskraft uppfattas och hur det främjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder på att begreppet i sig inte är känt men att många delar av det appliceras.

I den allmänna debatten pratas och skrivs mycket om sjukfrånvaro och därefter om arbetsmiljö som en viktig bakomliggande orsak. Med tanke på senaste lagändringar angående sjukpenning i tidigt skede av sjukfrånvaron, som lägger större ansvar på arbetsgivarna kommer arbetsmiljön att uppmärksammas ännu mer. För att lyfta detta ämne yttterligare, har gjorts en studie på två olika arbetsplatser inom enheten ordinärt boende i socialförvaltningen i Luleå. Studien har kartlagt arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet som pågår i de här arbetsplatserna, med fokus på det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Syftet för undersökningen var att kunna genom en jämförelse av de här arbetsplatserna hitta brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och slutligen komma med förslag för förbättringar.

Stress är ett stort arbetsmiljöproblem för lärare i skolan idag. Organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatserna, som orsakar ohälsa, har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöundersökningar visar att var sjätte arbetstagare känner olust att gå till arbetet. Drygt var tredje får aldrig eller nästan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om uppläggningen av det egna arbetet.