En litteraturstudie som undersöker sambandet mellan utrymme för lärande på arbetsplatsen och den psykosociala hälsan. Hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar hälsan genom stress tas upp. En bakgrund och historik till relevanta begrepp och teorier ges. Aktuell forskning i området analyseras och diskuteras. Slutsatser om lärandets roll i det flexibla arbetslivet presenteras..

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

SammandragSyftet med undersökningen är att se på vilka faktorer som påverkar urvalet inom historieundervisningen på grundskolans senare år.Vad är det som styr urvalet inom historieundervisningen?Läroplaner?Elevgruppens sammansättning?Diskussioner i lärarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lärarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen är genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats är att lärarna använder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen är den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likaså de diskussioner som har förs i lärarlagen. Genus som påverkande faktor kunde jag inte finna var av sådan karaktär inom undervisningsämnet historia.

Det blir allt vanligare att effektivisera företag i syfte att uppnå en ökad flexibilitet och anpassning till samhället. I och med de förändringar som genomförs på företagen förväntas individen att vara flexibel och anpassa sig därefter. Skanska som är ett byggföretag har gjort en stor förändring i arbetssättet på sitt huvudkontor i Stockholm. Denna studie undersöker hur förändringen gått till, och hur medarbetarna på företaget upplever den psykosociala arbetsmiljön i samband med detta utifrån olika faktorer.Utgångspunkten i denna studie är den psykosociala arbetsmiljö och den förändring av arbetssätt som utförts på företaget. Det intressanta är att se hur dessa samverkar och hur individerna på företaget upplever sin nya arbetsplats.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka bröstcancerpatienters tillfredsställelse med vården under utredning av sin sjukdom samt att utforska vilka förbättringsbehov av vården patienterna uppgav. Metod: Samtliga patienter som rapporterades till Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala- Örebroregionen under 2007-2008 tillfrågades om deltagande i en enkätstudie. Undersökningsgruppen bestod av 165 kvinnor som i enkäten kommenterat den utredande vården. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Bröstcancerpatienternas kommentarer gällde kategorierna organisation, kompetens, bemötande, information och generellt.

Abstract? Background: ?Breast?cancer is the?most?common cancer for?women,?with?over 8000?of?cancer?cases?per?year.?Surgery?is the?most?common form?of?treatment. Basis?of?illness?and?the?loss?of?a?breast?can?be a?big?trauma for the?individual?and?affect?many?aspects.?Aim: The?aim?of?this?study?was?to?investigate?health-related?quality?of?life?and?psychosocial?situation and the?need?for support and?care?for?women?who?undergone?a?mastectomy?with?or?without?reconstruction.?Method: The?study?design?was?a?descriptive?study?with?qualitative?approach.?The?selection?was?strategically?consisting?of?the?eight?women?from?five?cities?which?had?undergone?mastectomy?with?or?without?reconstruction. The?interviews?were?semi-structured?individual?that?analyzed?using? content?analysis.?Results:All?of?the?women?felt?that?the?body?changed?after?the?mastectomy.? Feelings?of?insecurity?and?discomfort?were?common.?Among?those?who?underwent?reconstruction?were?all?dissatisfied?with?the?results.

Arbetsmarknadens förändring de senaste decennierna med ökad global konkurrens, har lett till att arbetsgivare efterfrågar större flexibilitet på arbetsmarknaden. Inhyrning av personal har blivit en strategi för att möta behoven av flexibilitet. De senaste åren har bemanningsbranschen ökat kraftigt i Sverige och har idag 65 500 anställda. Tidigare internationella studier visar att bemanningsanställda känner en lägre arbets-tillfredsställelse än andra anställda. Eftersom bemanningsanställda i Sverige generellt har bättre anställningsförhållanden än anställda i andra länder kan utländska studier inte enkelt överföras till svenska förhållanden.Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka om bemanningsanställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö i enlighet med teori och tidigare forskning och att undersöka hur de upplever sin arbetstillfredsställelse.Tre olika teorier med olika faktorer som förklaringsgrund används för att utvärdera den psykosociala arbetsmiljön.

Personlighetspsykologin har dominerats av forskning kring fem- faktor-modellen under framförallt 1980-90 talet. (Pervin, 1990). Det finns idag ett antal studier som sökt att beskriva individers prestation utifrån fem-faktor-modellen. Det finns dock inga entydiga resultat som indikerar att vissa specifika personlighetsfaktorer kan förklara en individs prestation. Föreliggande undersökning omfattade 455 personer på ett medelstort företag i Mellansverige.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser på moderskapet inför en rekrytering. Frågeställningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet när de skall anställa, vilken påverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem rekryterare som är yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primära vårdtagaren av barn. Där de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor där män anses tjäna bättre än kvinnor, men där även de traditionella könsrollerna ansågs som en bidragande faktor..

Efterfrågepriselasticitet är en väldigt viktig faktor i processen för strategiskt beslutfattande, främst då det gäller prissättningen. Beslutsfattarna vill veta hur en prishöjning kommer att påverka försäljningen av produkten/tjänsten. De kan också ta hjälp av efterfrågepriselasticiteten om deras mål är att vinna marknadsandelar och beräkna hur mycket priset bör sänkas för att få en viss antal nya kunder. Priselasticiteten på efterfrågan av kollektivtrafiken kan ha många olika användningsområden. Eftersom prissättningen av en sådan tjänst inte bara påverkar hur många personer kommer att använda sig av kollektivtrafiken utan att också hur många bilar som kommer att finnas ut på vägarna, är det en viktig faktor för en (nuförtiden väldigt eftersträvat) effektiv miljöpolitik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de anställda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förändringarna har kommit att påverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de främst framträdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förändringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anställda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror på att forskningen kring hur personalen påverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader ännu inte är utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig på är insamlat från två apoteksverksamheter i Värmland där de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya ägare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrågan om personal som kunde tänka sig att ställa upp på intervju.

Problematik: Precis som många andra turismföretag så präglas dykföretag av säsongsarbete. Under lågsäsongen arbetar året runt personalen med få turister och kollegor och under högsäsongen arbetar de intensivt tillsammans med säsongsarbetare i ett halvårs tid i en destination full av turister. När lågsäsongen närmar sig minskar turistmängden och säsongsarbetarna. Det är en livsstil för båda grupperna, men också en tillfällig period för säsongsarbetarna och en vardag för året runt personalen. Personalen har således olika förutsättningar, intressen och behov och deras arbetsmotivation skiljer sig beroende på om de är åretruntarbetare eller säsongarbetare.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra socialsekreterare i densociala barnavårdens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön medArbetsmiljölagens bestämmelser och rekommendationer om psykosocialarbetsmiljö.? Hur upplever socialsekreterarna som arbetar med utredning av barnoch unga sin psykosociala arbetsmiljö?? I vilken utsträckning känner sig socialsekreterarna i social barnavårddelaktiga i Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)?? Vilka skillnader och likheter finns det mellan socialsekreterarnasupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön med Arbetsmiljölagenskrav och rekommendationer på den psykosociala arbetsmiljön?En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade personliga intervjueranvändes. Sju yrkesverksamma socialsekreterare inom social barnavårdintervjuades. Informanterna kommer ifrån fyra olika socialkontor,tillhörande tre stadsdelar i Göteborg samt en av Göteborgs kranskommuner.Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan med hjälp av tematiskkodning. Vid analys av empirin användes Karasek och Theorells (1990)krav-kontroll-stödmodell, en definition av begreppet socialt stöd samt kravoch rekommendationer från Arbetsmiljölagen.En paradox som uppmärksammats i uppsatsen benämns ofrivilligprioritering.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön för de konsulter som jobbar som projektledare. En styrande faktor i undersökningen var den projektledande konsultens lokalisering, då vissa projekt leds från konsultföretaget medan andra utförs på plats hos beställarföretaget. Målet med undersökningen var att se om det fanns några likheter och/eller skillnader i den psykosociala arbetsmiljön beroende på lokaliseringen och hur den upplevdes av de projektledande konsulterna.Sex stycken projektledande konsulter intervjuades vid insamling av empiri. Respondenterna kommer från tre olika konsultföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. En jämn fördelning har eftersträvats mellan projektledande konsulter som leder projekt från det egna konsultföretaget och de som arbetar på beställarföretaget.

Research on psychosocial health in social work isn't developed enough. Instead, there's much more research on psychosocial unhealth. What about social workers, the unhealth is often related to the situation at work and the work environment.The aim of this study was to "during interviews understand the factors which social workers experience as important to maintain their own psychosocial health in the life situations". With hermeneutic method the particular interest was directed on how the participants experienced and explained their psychosocial health on the basis of their life situations, and the results was analyzed with Antonovsky's (1991/2005) perspective directed on health and Sense of Coherence (SOC). In the study, we used a qualitative form of interviews which allowed our participants to answer with their own words and from how they interpreted the questions.