Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om undersköterskorna på ett äldreboende i Göteborgs stad arbetar mot samma mål, om undersköterskorna upplever att det finns hinder eller möjligheter som påverkar deras förmåga att arbeta utefter målen, samt vilken betydelse den psykosociala arbetsmiljön har för att verksamheten skall uppnå Målmatchning.Denna kvalitativa studie har en induktiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och en enhetschef på ett äldreboende i Göteborgs stad. Som analysmetod har empiristyrd tematisk analys använts.I denna studie har framkommit att undersköterskorna och deras enhetschef upplever utmaningar i sin arbetssituation, främst på grund av beslut kring budget, Optimerad Bemanning och Time Care, som fattats högre upp i organisationen. Dessa påverkansfaktorer har negativ inverkan på såväl den psykosociala arbetsmiljön som deras förmåga att uppnå verksamhetens mål. Den gemensamma målbilden behöver förtydligas. Även de förväntningar som verksamhetens alla olika parter har på varandra måste tydliggöras.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojämlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den så kallade överklassafarin som ägde rum under våren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgångspunkt används kritisk diskursanalys, med det uttalade målet avslöja, avmystifiera och ifrågasätta social ojämlikhet. En ytterligare förutsättning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, där förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara särskilt användbar i förståelsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation användes i analysen av de argument som identifierades i materialet.

Syftet med denna studie är att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrågor. Studiens ansats är feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förståelsen för språkligt burna värden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar på hur elever förstår sig själva, andra och förhåller sig till varandra. Vi har för syfte att nå och synliggöra strukturer. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka diskurser rörande genusfrågor kan utläsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlästa diskurserna förstås i förhållande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger.

Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nationella föreställningar producerats och reproducerats inom den svenska scoutrörelsen.Jag har funnit scoutrörelsen intressant att studera därför att den å ena sidan uppstod i en nationalistisk kontext och å andra sidan utgjorde en internationell organisation med internationalistiska strävanden.Denna uppsats utgår från att föreställningar om nationen konstrueras i förhållande till något annat, att Sverige och "svenskhet" formuleras med utgångspunkt i föreställningar om begreppens motsatser. "Vi" uppstår i relation till "de andra". I denna uppsats analyserar jag koloniala föreställningars närvaro i scoutmaterialet och använder dessa för att på så sätt dyrka upp föreställningarna om nationen och om "oss". Detta görs utifrån en diskursanalytisk utgångspunkt med inspiration från postkolonial teori som erbjuder en teoretisk ansats till förklaring av den interaktion i föreställningarna mellan "vi" och "de andra"..

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare upplever högkänslighet hosungdomar med psykosocial problematik. För att få en vidare förståelse förhögkänslighet ville vi även se hur personer med högkänslighet upplever sittkaraktärsdrag. Detta ville vi undersöka utifrån ett genusperspektiv. Studien baserades påtotalt tolv kvalitativa intervjuer varav åtta behandlare inom Hem för vård eller boendeoch Familjehem, samt fyra medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga.Högkänslighet är ett karaktärsdrag hos 15-20 procent av befolkningen. Detta innebär attman är extra känslig för sinnesintryck och bearbetar dessa mer noggrant.

Detta arbete är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation på mångkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen är att ta reda på hur förskollärare uttalar sig om den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. De frågeställningar studien utgår från är: På vilka olika sätt kan kommunikation komma till uttryck på en mångkulturell förskola? På vilka sätt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mångkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet från de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta områden för studien. Bland annat beskrivs här kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt och olika stöd är av stor betydelse för den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor.

Studien syftar till att ge ökad kunskap om mediedebattens diskurs, i synnerhet utifrån ett riskperspektiv. Målet med denna studie är att undersöka hur mediedebatten om HPV-vaccinet ser ut, och varför den ser ut som den gör. Vilka aktörer som är aktiva i debatten, hur de argumenterar och vilka budskap de använder är områden som besvaras för att uppfylla vårt mål.Studiens huvudfråga undersöks genom en kritisk diskursanalys samt argumentationsanalys.Huvudresultaten visar att debatten kan liknas vid en kampanj, eftersom debattens aktörer till största del representeras av elitpersoner, människor som har makt att driva igenom eller påverka beslut inom området. Till hjälp använder de sig av argument som kan tyda på en hälsorisk hos den enskilda individen. En trolig orsak till att medierna satte HPV-vaccinet på agendan kan vara ett flertal omvärldsfaktorer som; massvaccinationen mot svininfluensan, Kalla faktas program om vaccinet, internet och sociala medier, nyhetsrapporteringen samt barn och kvinnors roll i samhället.

Mångfald och mångkulturella förhållanden nämns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhället och man arbetar därför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frågan om etnisk mångfald ytterst om samhällets förmåga att leva upp till principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete är den etniska mångfalden och integrationen av utlandsfödda invånare. Nya invånare, som beviljats uppehållstillstånd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlätta den första tiden i Sverige.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan.

This study is a comparative analysis of how Hollywood portrays people from the Middle East before and after 9/11. The films used to conduct this study are True Lies (1994), The Siege (1998), The Kingdom (2007) and Body of Lies (2008). With a qualitative methodology, discourse analysis and postcolonial theory this study analysed not only how people from the Middle East is portrayed, but also how the Americans in the films are presented and how the characters in the films changed in the movies produced after 9/11.     The results show that people from the Middle East are portrayed in a negative way and that Hollywood uses stereotypes. However, people from the Middle East are more gradated in the films post-9/11. There is a bigger focus on Islam in the movies produced after 9/11 and the study also shows that family values play a less central part in the story in the films made after 9/11 and that work is of more importance.

The purpose of this thesis was to study descriptions of companies on their webpages on the Internet. This was performed from a socialconstructionist point of view with focus being on subject positionings and gender. A critical discourse analysis was carried out on two texts from the webpages of two organizations on the Internet. Using the three dimensional model for critical discourse analysis by Fairclough, the discourses and subject positionings that the texts included could be revealed. The purpose of this thesis was also to point out the importance of the use of language in recruiting personnel and to hopefully encourage organizations to put effort into text production to avoid discrimination.

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, här avgränsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nå skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser på handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Vilka förutsättningar finns för handledning på skolorna och vilka konsekvenser får det? Vilken är handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling på individ-, grupp- och/eller skolnivå och i så fall på vilket sätt anser skolledarna? samt På vilket sätt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses språk som handling och mänsklig kunskap är i huvudsak diskursiv, det vill säga språklig. Språket och kommunikationens roll betonas vid mänsklig utveckling inom detta perspektiv och språket ses som handledningens centrala redskap.

Internets utbredning och sociala mediers möjliggörande av offentliga uttryck, har de senaste åren ökat explosionsartat. Detta sätt att göra sin röst hörd på genom livsberättelser, åsikter och bilder som denna senmoderna samtid erbjuder, har inte bara blivit ett nytt sätt att kommunicera, utan kan även tänkas ha inverkan på generella uppfattningar. För många människor har olika social medier som exempelvis bloggar, blivit en stor del av vardagen. Däribland kvinnor som genom så kallade mammabloggar har valt att blottlägga sitt och sin familjs liv i text och bild. Det blir därför ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv intressant att studera vad det är för uppfattning av mamman som dessa mammabloggar framställer och konstruerar.