Partnern Àr en viktig person i sjukdoms förloppet nÀr en kvinna drabbas av bröstcancer. Bröstcancer Àr en vanlig sjukdom som kan drabba kvinnor i alla Äldrar och har svÄra konsekvenser för det psykosociala livet. Kvinnor som drabbas av bröstcancer behöver stöd för att kunna hantera det emotionella lidandet samtidigt som deras roll och ansvar i familjen förÀndras. NÀr kvinnan lider, lider ocksÄ hennes nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva partnerns upplevelse av att leva med en kvinna med bröstcancer.

SammanfattningBakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska pÄbörjas tidigt och vara mÄlinriktad. För patienter som drabbats av mild till mÄttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vÄrd pÄ strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvÀrderar ett förbÀttringsarbete dÀr tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell pÄ en strokeenhet.Syfte Syftet med förbÀttringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhÀndertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vÄrdtid pÄ sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, nÀrstÄende och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning frÄn sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till mÄttlig stroke.Metod FörbÀttringsarbetet utvÀrderades genom mÀtning av vÄrdtider och mÀtning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbÀttringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras nÀrstÄende, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Detta arbete handlar om terapitrÀdgÄrdar gjorda för att rehabilitera mÀnniskor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jÀmföra tvÄ terapitrÀdgÄrdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet Àr att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till pÄ olika sÀtt. TrÀdgÄrden i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trÀdgÄrdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringstrÀdgÄrd skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trÀdgÄrdsterapi finns en mÀngd litteratur som jag anvÀnt mig av, men om Vidarklinikens trÀdgÄrd finns inte lika mycket, och dÀrför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapitrÀdgÄrd.

En av de största folksjukdomarna i Sverige Àr hjÀrt- kÀrlsjukdomar. Syftet med hjÀrtrehabiliteringen Àr att hjÀlpa patienten med att hitta tillbaka till en balans i livet och minimera risken för att patienten insjuknar igen..

I dagens samhÀlle Àr narkotikamissbruk ett omdiskuterat Àmne, likasÄ LARO-programmet. Den första lÀkemedelsassisterade underhÄllsbehandlingen för opiatmissbrukare kom till Sverige Är 1966 och bestod dÄ av drickmetadon kombinerat med psykosocialt stöd inklusive sociala rehabiliteringsinsatser. Syftet med denna studie Àr att undersöka enskilda individers upplevelser av LARO-programmet samt vilken inverkan LARO-programmet har i deras liv. Denna studie har baserats pÄ fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra individer som deltar i LARO-programmet i tvÄ olika kommuner. Studien baserar sig pÄ individernas egna upplevelser, studien kommer inte att ta hÀnsyn till personalens Äsikter eller vilken kommun intervjupersonerna kommer ifrÄn. I studien framkom det att LARO-programmet, i det stora hela har hjÀlpt intervjupersonerna. Trots att de ansett att LARO-programmet har hjÀlpt, anser de att en stor del av programmet Àr medicinen och de anser att det finns brister i programmet.

AbstraktAtt drabbas av kroniska whiplashassocierade besvÀr kan innebÀra olika former av funktionshinder som pÄverkar patientens livskvalitet. Grad av pÄverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring avdet dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanstÀlldes och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att; smÀrta, sjÀlvkÀnsla, copingstrategier och yttre omstÀndigheter hade betydelseför patienternas redogörelse av hur det dagliga livet pÄverkades.

Att arbeta tillsammans inom vÄrden benÀmns som att arbeta inom team. Teamet bestÄr vanligen av lÀkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens frÀmsta ansvar Àr att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnÄ bÀsta resultat under rehabiliteringen krÀvs interventioner dÀr gott samarbete mellan yrkesgrupperna Àr en förutsÀttning. Arbetsterapeutens professionella identitet Àr viktig gentemot andra yrkesgrupper inom vÄrden, och förstÀrks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid pÄ arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat vÀlbefinnande bland fler mÀnniskor. Delaktighet och inflytande Àr faktorer som har stor betydelse för individens vÀlmÄende, som kan frÀmjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att anvÀnda sig av Ärliga medarbetarsamtal. Beroende pÄ hur det vÀljer att anvÀndas kan det leda till ett viktigt lÀrande för sÄvÀl individ som organisation, men anvÀnds instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom IndustritjÀnst AB. Resultaten frÄn undersökningen ska ge underlag för ledningen i företaget att arbeta fram nya mÄl för verksamheten inom omrÄdet psykosocial arbetsmiljö. Detta Àr ett stort omrÄde och vi har tillsammans med vÄr uppdragsgivare kommit fram till att fokusera pÄ omrÄdena motivation, stress, samarbete, stöd, konflikter, ledarskap, kommunikation, organisationskultur, kön och lÀrande. För att tÀcka dessa omrÄden har vi valt att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:1. Upplever medarbetarna stress i det vardagliga arbetet?2.

Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vad som kan utlÀsas i lagtext och praxis om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare. Uppsatsen Àr rÀttsvetenskaplig och utgÄr frÄn rÀttsdogmatisk metod. Arbetsgivaren har förstahandsansvaret för att utreda en arbetstagares rehabiliteringsbehov. GenomgÄende i rÀttsfallen kan det utlÀsas att koncentration ska ligga pÄ arbetstagarens arbetsförmÄga. Rehabiliteringsutredningen som arbetsgivaren Àr skyldig att upprÀtta, ska ligga till grund för en prövning av vilka ÄtgÀrder som kan vidtas pÄ arbetsplatsen.

ABSTRACT: Introduction: There are intentions from the Swedish government to provide guidelines and tools for a healthy social planning. The field is in a Swedish context relatively unstudied regarding psychosocial health and the neighbourhood. Aim: The study aimed to examine how social planning can affect the health of individuals. The focus areas were contextual and compositional factors related to individuals' psychosocial health and the contextual risk- and health factors that exist in the neighbourhood. Method: A literature-based study was conducted and 15 scholarly articles form the basis for analyse.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stÀrka motivationen för ÄtergÄng i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att ÄtergÄ i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrÄn en innehÄllsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1.

KardiovaskulÀra sjukdomar Àr en av de frÀmsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och vÀstvÀrlden. Deras etiologi Àr multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa Àr opÄverkbara, som hereditet, kön och Älder. Andra dÀremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer Àr pÄverkbara.Att upptÀcka individer som har flera riskfaktorer och dÀrmed lÀmpliga för primÀrprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lÀtt anvÀndbart risk- och bedömningssystem.