Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstå riskbeteenden hos individer, där drag av impulsivitet, aggressivitet samt umgängesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende på personlighet mellan två grupper av ungdomar från en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. Jämförelsegruppen bestod av 111 ungdomar från fyra olika gymnasieklasser.

Studiens syfte var att undersöka: 1) Personlighetsdrag hos lärare i förskola och gymnasieskola och om det fanns någon skillnad mellan dessa lärarkategorier i personlighet enligt fem faktor-modellen; 2) Skillnaden i arbetstillfredsställelse hos lärare i förskola och gymnasieskola; och 3) Om det fanns något samband mellan personlighetsfördelningen hos respektive lärarkategori och arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till fyra förskolor och två gymnasieskolor. Totalt deltog 75 respondenter. Mätinstrumenten som användes var Job Satisfaction Survey och Ten Item Personality Inventory. Resultatet visade att gymnasielärare skattade högre än förskolelärare i samtliga personlighetsdrag.

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på var och hur ett spel kan användas i en rekryteringsprocess inom svenska IT-branschen. För att undersöka detta studerades rekryteringsprocessen för svenska företag inom IT-branschen, forskning och teorier om speldesign och samband mellan personlighetsdrag och spelbeteende. Kvalitativa intervjuer med rekryterare och spelforskare samt en undersökning över samband mellan personlighetsdrag och spelartyp har genomförts. Undersökningen visar att ett spel bör anpassas efter var i rekryteringsprocessen man ämnar använda det. Det framkom två delar i rekryteringsprocessen där ett spel skulle kunna användas. Dels under insamlingen av kandidater till en rekryteringsprocess för att locka kandidater eller profilera företaget och dels för att bedöma en kandidats lämplighet, både vad gäller personlighet och kompetens, att arbeta inom IT.

I denna studie har femfaktor-modellen använts för att fånga personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har använts som utgångspunkt för att utröna om något specifikt personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger även i att förstå hur egenföretagare ser på sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem är förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder på att egenföretagare känner en hög grad av välmående och att de upplever en känsla av att de har frihet att göra som de själva vill.

Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses även påverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som är mest villiga till att byta ort för ett lämpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppväxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan både uppväxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre städer.

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet.

Syftet med studien var att undersöka om det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget hos kvinnor med bröstcancer förändras av att genomgå en strålbehandlingsserie. Studien hade en jämförande design och urvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 67 kvinnor i åldern 30 till 86 år med behandlingsbar bröstcancer. Kvinnornas personlighetsdrag skattades före och efter strålbehandlingsserien med hjälp av ett validerat mätinstrument, LOT-R. Enkäten bestod av tio påståenden som besvarades med hjälp av en fem-gradig skala ( 0="Stämmer inte alls,..., 4="Stämmer precis").

Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Att särskilja manligt och kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik.

Studien undersöker relationer mellan stark ångestsymtom och personlighetsdrag samt bakgrundsfaktorer. 35 deltagare, 23 kvinnor och 12 män, rekryterades på en högskola och besvarade en enkät.Resultaten visar en stark relation mellan personlighetsdraget neuroticism och ångest men inga andra korrelationer med övriga faktorer. En djupare analys av resultaten tyder på att den population ur vilken deltagarna rekryterats inte varit lämplig för att undersöka de aktuella frågeställningarna, eftersom deltagarna uppvisat en mycket låg grad av ångest i testet och även en mycket hög grad av inre locus of control. Diskussionen har väckt frågor anknutna till instrumentens lämplighet och beskaffenhet, men också om olika relationer i personligheten kan tänkas gälla för grupper som ligger på hög respektive låg nivå av ångest. En slutsats av detta arbete är att frågan är viktig och intressant och att det finns tillräckligt med teoretiskt underlag för att återkomma med ett mer omfattande val av deltagare och lämpligare mätverktyg..

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning.