Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.

Denna studie har utförts i uppdrag av Umeå kommun i syfte att uppfylla det lokala delmålet om en giftfri uppväxt. De vill nu få en uppfattning om hur massagolv kan påverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvändning. Massagolv är fogfria och porfria golv, de läggs ut som en flytande plastmassa och efter härdning blir de mycket tåliga mot både kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras på härdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhållanden.

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck när svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i två delar. Den första delen är en kvantitativ översikt där alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan åren 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrån bland annat ämnesval. Därefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjälp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmärkning samt ?hårda? och ?mjuka? nyheter.

Föreliggande studie söker utröna vad som konstituerade den laestadianska ungdomsväckelsen i Sverige 1970-1978. Studien tar ett perspektiv inifrån väckelsen, och bygger på i första hand på ett antal kvalitativa intervjuer med centrala personer i väckelsen. Dessa intervjuer har utförts enligt en intervjuguide, där frågorna kretsat runt ett antal centrala kriterier för hur väckelsens konstituerande element ska upptäckas. Kriterierna vilar i sin tur på teorier runt väckelsebegreppet. Studien finner att väckelsen kan sägas ha varit en inom-laestadiansk akademisk väckelse med vissa karismatiska drag.

Allt fler yrkesgrupper efterfrågar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag även utanför det kliniska området. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. Teorigenomgången har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrån praxis och perspektiven på handledning är många. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.

Enligt läroplanen för förskolan har pedagoger på förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det är detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vårt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn på en och samma förskola.   Frågeställningarna har handlat om delaktighet, både hur delaktig man känner sig själv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. Utifrån intervjuerna har vi analyserat svaren i förhållande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som råder i läroplanen.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet är att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking består av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har också undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

Syftet med studien är att öka kunskapen om män som har en impulsiv aggressivitet riktad mot sin partner, och om männens brister i affektmedvetenhet (alexitymi) samt deras förmåga till empati och om de skiljer sig i dessa aspekter från män som söker hjälp för relationsproblem på Manscentrum. 20 män med våldsamt beteende och 20 med relationsproblem fyllde i Aggression Questionnaire-Revised Swedish Version (AQ-RSV), Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Interpersonal Reactivity Index (IRI). Resultaten visade ett positivt samband mellan aggressivitet och alexitymi i hela populationen och ett negativt samband mellan alexitymi och empati. De våldsamma männen var också aggressivare enligt AQ-RSV än de med relationsproblem, men inga andra skillnader var signifikanta. De män som hade erfarenhet av våld i ursprungsfamiljen hade ett starkare samband när det gäller aggressivitet och alexitymi.

Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen.

Företag som exporterar varor är utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförändring så kommer det att påverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsätta sig i den valuta som företaget exporterar i så kan företaget neutralisera valutarisken på hela sin ekonomiska exponering. Från exportrådets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasäkra sig genom att skuldsätta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte väljer att placera skulder i utländsk valuta.I stora drag är våra slutsatser att företagen väljer att säkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssäkring eller dylikt.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

De flesta är överens om att mobbning handlar i stora drag om negativa och återkommande handlingar som riktas mot en person under en längre period av en eller flera personer. Det som kan skilja sig från en bok till en annan är definitionerna av negativa handlingar och tidsperspektivet.Syftet med mitt arbete är att undersöka hur de intervjuade skolorna upplever att de följer skolans mobbningsplan. Och hur de uppfattar att kollegerna på skolan följer den rådande mobbningsplanen. För att fånga det jag eftersöker i syfte och frågeställningar använder jag mig en kvalitativ metod i form av intervjuer med några lärare anställda på tre olika skolor i min och en grannkommun.Resultatet visar att både lärare, skola och hela samhället är medvetna om problematiken men ändå fortsätter fenomenet att växa. Det visar sig också att inte alla följer mobbningsplanen i vissa fall beror det på ovan och i andra på rädsla.

Med utgångspunkt i både traditionell och samtida syn på finithet har det uto-aztekiska språket cupeño studerats. Flera grammatiska markörer för såväl subjektskongruens som temporala, modala och aspektuella distinktioner definieras. Dessa markörer kan i huvudsatser i cupeño uppträda i antingen ett auxiliarkomplex i Wackernagels position eller som affix på verbet. Subjektskongruens och olika TMA-markörer definieras som två skilda grammatiska system. Framför allt markörerna för subjektskongruens kan bibehållas i underordnade satser, som också har speciella markörer för underordning.