Trots de diskussioner angående religionens roll som förts mellan ateister och teister på senare år verkar det finnas få statistiska undersökningar på religionens roll som sänkare av stress och höjare av psykologiskt välbefinnande. Denna uppsats bidrar till den forskning på området som finns. Undersökningen utfördes genom att ett antal hypoteser med grund i en amerikansk undersökning från 2001 samt Maslows behovsteorier ställdes upp och testades genom Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient för att hitta samband mellan religiöst deltagande, stress och psykologiskt välbefinnande. Resultaten blev följande: Religion verkar huvudsakligen sänka stress och höja psykologiskt välbefinnande genom att besvara djupa existentiella frågor, medan exempelvis socialt stöd och hälsosamt leverne verkar vara sekundärt. Resultaten från uppsatsen har även visst stöd från den amerikanska undersökningen.

Ungdomsarbetslösheten har ökat på många håll i Europa som en konsekvens av lågkonjunkturen och i januari 2010 låg den i Sverige på 29,1 procent. I Schweiz har ungdomsarbetslösheten, generellt sett, varit jämförelsevis låg och år 2009 låg siffran på 8,2 procent. Examensarbetets syfte var att undersöka vilken psykologisk inverkan arbetslöshet har på arbetslösa ungdomar. En enkätundersökning genomfördes med 74 arbetslösa ungdomar i åldrarna 15 till 24 år i Sverige och Schweiz. Enkäten baserades på locus of control, self-efficacy och lycka/psykologiskt välbefinnande och ungdomarnas syn på framtiden och på livet som helhet utvärderades också.

This study examines how temporary agency workers experience the working climate in client firms, i.e. how their psychological climate is affected. The study has a qualitative approach based on semi-structured interviews with temporary agency workers. The purpose of the study is to contribute with knowledge about the triangular relationship between the temporary worker, the temporary employment agency and the client firm. Another purpose is to describe how the temporary workers experience the working climate and how this experience is influenced by a number of circumstances. The research question this study aims to answer is How do temporary agency workers experience the working climate in client organisations? And What factors influence this experience? The conclusion of this study shows that the volun- tariness of the psychological contract positively influence the psychological climate, and also whether the temporary workers? expectations correspond to those of the client firm or not.

Problemformulering. Varför valde ledningen att outsourca? Hur påverkas de anställdas av att företaget outsourcat? Vilka skyldigheter har arbetsgivare och anställd gentemot varandra?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de anställda påverkas av att ledningen beslutar sig för att outsourca, genom att definiera skyldigheter i det psykologiska kontraktet.Teorin definierar outsourcing. Outsourcing innebär att tjänster och varor som tidigare producerats internt övertas av en extern leverantör. Teorin presenterar även de vanligaste motiven till att ledningen väljer att outsourca och vilka risker som företaget utsättas för när de väljer att lägga ut aktiviteter hos en extern leverantör.

Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter.

This study explores employees subjective experience of their employment relation before and during an outsourcing process and has its starting point in the concept of the psychological contract. Eight employees, in the process of being outsourced, were interviewed. The focus was on ?the employees? individual experiences and stories about the subjective and perceived employment relationship. Data were analyzed using basic qualitative analysis.

I denna uppsats jämför vi reporäntan mot marknadens förväntningar på den framtida reporäntan med hjälp av enkätundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt.Vi baserar våra modeller på ekonomiska teorier, förväntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar på vår statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporäntan på 3-, 12- och 24 månaders sikt. Vi jämför också modellernas prognosförmåga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till är att båda metoderna förklarar reporäntan bra på tre månaders sikt. På längre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förväntningar om reporäntan och investerare kommer att kräva en riskpremie.

Hur påverkas de som får behålla sin anställning vid en personalneddragning, downsizing? Ser de sig som vinnare och bildar ett högmotiverat team som med entusiasm går in för att säkra organisationens överlevnad, eller är det istället tvärtom, att de som blir kvar påverkas så negativt att de förlorar sin organisationscommitment och börjar fundera på att söka sig ifrån organisationen? Den tidiga forskningen ägnades åt dem som fick lämna sin anställning vid en downsizing. Under de senaste decennierna har intresset även riktats mot dem som överlever d.v.s. de som får behålla sin anställning vid en downsizing. Forskningen har identifierat ett antal faktorer som kan sättas i samband med effekterna av en downsizing.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Många företags användande av konsulter har under de senaste åren ökat och det finns luckor i forskningen kring denna yrkeskategori. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida individuella och arbetsrelaterade faktorer hos konsulter påverkar uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt i relation till en uppdragsgivare. Deltagarna var 172 konsulter, från tre konsultföretag, som besvarade en enkät delvis hämtad från projektet PSYCONES. Resultatet visade att konsulternas individuella samt arbetsrelaterade faktorer påverkade det psykologiska kontraktet och att det som påverkade mest är grad av tillit gentemot uppdragsgivare, antal arbetade timmar i veckan samt ålder. Dock påverkade inga av faktorerna kopplade till konsultrollen uppfattning av fullföljande samt omfattning av psykologiska kontrakt.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare påarbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarenskrav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda kännerett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därföratt, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) ompsykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämrearbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda.Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordesberäkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatetbekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat ocharbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättrearbetsattityder.

I och med organiseringen inom bemanningsbranschen uppstår en relation där konsulten som är uthyrd på uppdrag får två chefer att förhålla sig till. Då bemanningsföretaget är arbetsgivare till konsulten bli ledarskapet inom bemanningsbranschen ett ledarskap som sker på distans, där konsultchefen inte deltar i det dagliga arbetet. Det är här som vår studie tar vid, att undersöka konsultchefers ledarskap på ett av Sveriges största bemanningsföretag, Manpower, samt undersöka vilka konsekvenser ledarskapet får för konsultchefer och konsulter. Detta leder oss till vårt syfte: ?Att undersöka konsultchefers ledarskap på Manpower Professional?Vi har valt att presentera tidigare studier inom bemanningsbranschen och då främst inom ledarskapet.

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..