Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende är ett psykologiskt fenomen och ofta är det den psykologiska vetenskapen som forskar inom ämnet. Vad som inte får förringas är att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det är i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer när neurotiska och auktoritära personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin självutnämnda "gudomliga position", tolkning av troslära och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat.

Syftet   med   studien   är   att   undersöka   hur   anställda   på   en   statlig   myndighet   upplever   säkerhetsarbetet,   säkerhetsnivån,   samt   om   de   anställda   upplever   ett   säkerhetsklimat.   Insamling   av   data   har   skett   genom   semi-­??strukturerade   intervjuer   med   sex   stycken   anställda   på   en   statlig   myndighet.   För   analys   av   insamlad   data   har   teorier   om   organisationskultur  och  symbolisk  interaktionism  använts,  samt  ett   ramverk   som   integrerar   säkerhetskultur   och   säkerhetsklimat   med   Scheins   tre   kulturella   nivåer   En   diskussion   om   när   människor   i   olika  arbetsgrupper  skapar  olika  klimat,  tar  upp  problematiken,  när   en   arbetsgrupp   värderar   och   har   andra   attityder   gentemot   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån,   än   andra   arbetsgrupper.   Resultatet   tyder   på   att   arbetsgrupper   har   skiljande   upplevelser   av   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån   på   arbetsplatsen,   och   visar   på   möjligheten  av  flera  säkerhetsklimat  i  organisationen. .

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Vi har genom kvalitativa intervjuer fått fram att föräldrar och pedagoger anser att föräldrasamverkan fungerar relativt bra i både förskola och skola. Föräldrarna menar att det är viktigt med ett öppet klimat och att de kan känna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och känna att de kan vara med att påverka. Även pedagogerna tycker att det är betydelsefullt att ha en bra relation till föräldrarna.

This study aims to explore how a gardening project with elderly living in Djuröhemmet, a nursing home outside Stockholm, affected them regarding psychological well-being and their experience of participation during the planning and construction of the memory garden. The gardening project is new in its kind by allowing the residents to influence the design of the garden by sharing the project leader their gardening memories from previous parts of their life and by wishing for specific plants and items.  The method being used was qualitative interviews where we interviewed seven people living in Djuröhemmet who participated in all or parts of the project. The theoretical framework is Molins (2004) definition of participation, but also theories of meaningfulness, social needs and gerotranscendence were applied. The results indicate that the participants did not realize that their involvement during the planning helped developed the garden.

Bakgrund: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller små fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt från akutsjukvården till hemmet efter en kort vårdtid. Vård vid en strokeenhet är en effektiv vårdform och utgör basen för omhändertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

During the last years, enviromental issues has been higly topical and everyone is involved in the end. To raise children into citizents who cares abuot the enviroment, the education has to start in the early years of school. The purpose of the examination is to investigate how the eniviromental education looks in a village called Dharamsala in northern India.Intervjues has ben done with three teachers working in different schools and one teacherstudent. I´ve also intervjued one tibetan munk whoes ben working as teacher and director. I´ve also studied a societyorgan that have a close realationship with most schools in the area.

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..

Denna uppsats beskriver artefaktfynd som gjorts inom området. Genom att tidsbestämma artefakterna och i den mån det är möjligt att fastställa dess fyndplatser skapas ett spridningsmönster. Genom att samtidig granska klimat, havsnivå och topografi mm skapas genom bearbetning och analys, diskussion och tolkning en schematisk bild över undersökningsområdets utveckling. Av denna kan man utläsa hur området befolkades, bosättningsmönster, det första jordbruket mm. Dessa fragment från stenåldern visar också på förändringar över tiden.

Det positiva sambandet mellan stress och idrottsskador är väl dokumenterat i litteraturen. Ett ökat antal psykologiska skadeförebyggande interventioner visar att det är möjligt att förebygga idrottsskador genom kognitiv beteendeträning. Användandet av biofeedback tillsammans med kognitiv beteendeträning i skadeförebyggande syfte är dock en relativt outforskad interventionsstrategi (Johnson, 2007). Syftet med studien var att undersöka om det genom interventionsbaserad kognitiv beteendeträning i kombination med biofeedbackanvändning gick att minska antalet idrottsskador för fotbollsspelare. Deltagare ifrån fyra idrottsgymnasier (16-19 år) delades in i en experimentgrupp (n=13) och en kontrollgrupp (n=14).

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares bakomliggande synsätt på alkoholberoende. Studiens frågeställningar är: Hur förklarar socialsekreterarna alkoholberoende, vilka perspektiv grundar de sig på och hur kan de olika perspektiven kombineras och hur ser socialsekreterarna på individens ansvar och vilja? Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sju socialsekreterare på vuxenenheter i 5 olika stadsdelar i Göteborg. Det insamlade materialet har analyserats utifrån tre olika perspektiv på alkoholberoende, ett medicinskt, ett psykologiskt och ett socialt och utifrån hur dessa perspektiv kan kopplas till tankar om individens ansvar och val. Vi fann att alkoholberoende är en komplex fråga och vi fann även att de flesta av socialsekreterarna använder sig av flera förklaringsmodeller där de olika perspektiven blandas men att det finns en tonvikt på de sociala och psykologiska faktorerna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför unga syrisk- ortodoxa killar, som är födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhållanden än deras föräldrar väljer att utbilda sig till diakoner. De teoretiska förutsättningar och grundantagande bygger på Owe Wikströms teorier om varför människan blir religiös. Studiens perspektiv är psykologiskt och i uppsatsen utgår jag från att informanternas religiositet är ett fenomen som skapas, bevaras och förändras utifrån psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger på kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag är intresserad av att få en förståelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillämpas en kvalitativ intervjuform.I min studie kan jag utifrån informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet är beroende av varandra för att få en fruktsam tolkning.

Att bemöta patienter efter en traumatisk händelse kräver goda kunskaper både medicinskt och psykologiskt. Här krävs kunskap i vilka normala processer som pågår samt vilka patologiska tillstånd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhändertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhändertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhändertagandet.