Sök:

Sökresultat:

917 Uppsatser om Psykologiskt Empowerment - Sida 56 av 62

Rådgivande samtal utifrån sjuksköterskans perspektiv. Att motivera personer som har diabetes typ 2 till att förändra ohälsosamma levnadsvanor

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar i Sverige och kan ses som ett av våra stora folkhälsoproblem idag. Den främsta behandlingen är förändrade levnadsvanor. Att som sjuksköterska arbeta personcentrerat innebär att respektera och bekräfta individens upplevelse och subjektiva tolkning av hälsa samt främja hälsa i betydelsen som den specifika individen avser. Empowerment kan sägas vara hjälp till självhjälp, att skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta den makt hen är berättigad till. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att söka evidensbaserad kunskap om sjuksköterskors rådgivande samtal om ohälsosamma levnadsvanor med personer som har diabetes typ 2 för att beskriva hur sjuksköterskan gör i praktiken vid patientsamtal och i den mån materialet tillåter applicera de av Socialstyrelsen rekommenderade beteendeförändringsmodeller på hur ett rådgivande samtal i praktiken ser ut.

Internetstöd i omvårdnaden.

En svårt sjuk människa får hjälp med att lindra och bota det kroppsliga men ofta är det svårt som patient att få hjälp med att vårda det psykiska, själsliga och det vardagliga livet. En patient som inte känner sig sedd eller hörd upplever maktlöshet och detta lidande kan lindras genom bekräftelse och respekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva om patienter har ett behov av internetbaserat psykosocialt stöd och hur sjuksköterskan kan tillmötesgå dessa behov. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar som är sökta i databasen Cinahl. Resultatet visar att patienter upplever att det är positivt att kunna logga in på datorn när som helst på dygnet och kunna finna någon annan i samma situation.

Kontaktmannaskap på anstalt. - - En studie om intagnas upplevelser av maktrelationer

Syftet med denna studie är att på Högsboanstalten i Göteborg undersöka vilken betydelse kontaktmannaskapet har för den intagne och hur den intagne upplever kontaktmannarelationen. Vi har också undersökt hur delaktig den intagne själv är i samarbetet med kontaktmannen vad gäller att ta ansvar för och påverka sin situation. Syftet är också att ta reda på hur rollen som intagen påverkas i förhållande till kontaktmannen. Vi genomförde studien med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gav oss en respons på 22 enkäter av 75 utdelade och en kvalitativ kompletterande intervju med två intagna som var ordförande för varsin avdelnings förtroenderåd. Våra resultat visade att man på Högsboanstalten i sin helhet är nöjd med kontaktmannaskapet och att hur positiv man var till kontaktmannaskapet berodde mycket på personkemin och den personliga relationen mellan intagen och kontaktman.

?De låter mig vara en människa?- en kvalitativ studie om professionellas metoder i arbetet med stigmatisering pga. HIV/AIDS-infektion.

Bakgrund: Antalet personer som lever med HIV/AIDS-infektion var 2008 1,6 miljoner i Tanzania. Personer i åldrarna 15-24 år som har tillräcklig kunskap om HIV/AIDS-infektion i Tanzania ligger på ungefär 45 % 2005 (www.globalis.se). Stor orsak till att HIV/AIDS-infektion fortfarande ökar är att kunskapen kring hur det smittar eller hur man skyddar sig inte är särskilt utbredd. HIV/AIDS-infekterade riskerar att bli stigmatiserade pga. fördomar som finns i samhället.

Kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvårdens bemötande vid diagnosen endometrios

BakgrundEndometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på upp till 15 procent. Den uppstår när vävnad som liknar livmoderslemhinnan fäster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det främsta symtomet är smärta i bäcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den säkraste metoden för att ställa diagnos är laparoskopi.

?Jag kan jobba bredvid, komma ofta och titta in? ? en kvalitativ studie om hur arbetsintegreringen kan se ut för personer med lindriga intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur arbetsintegreringen på den reguljära arbetsmarknaden kan se ut för personer med lindriga intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Vi ville också ta reda på hur metoden Supported employment används eller kan användas i SverigeFrågeställningar? Hur fungerar arbetsintegreringen för personer med lindriga intellektuella eller neuropsykiatriska funktionshinder i Göteborg?? Använder man sig av metoden Supported employment och i så fall hur?? Hur kan ekonomin se ut för den enskilde och hur förändras den av en eventuell anställning? Metod Till studien valdes en kvalitativ ansats då detta passade syftet bäst. Vi genomförde 5 intervjuer med sammanlagt 8 personer inom kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan.Resultat Resultatet presenterades utifrån 3 valda teman och analyserades med hjälp av tidigare forskning samt valda teorier; Empowerment och KASAM.Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar och påbörjar kartläggningsarbetet med den funktionshindrade redan under gymnasietiden för att underlätta steget ut i arbetslivet. Supported employment är en evidensbaserad metod som har visat sig fungera för flera grupper som stått utanför arbetsmarknaden.

I dag blir det inga cyklar... : En essä om barns delaktighet och inflytande i förskolan

Min essä har utgått ifrån händelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essän har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhållningssätt och syn på barn samt deras föräldrar har för barnens vistelse på förskolan. Syftet har även varit att belysa barns rätt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag på förskolan eftersom jag anser att dessa frågor inverkar på varandra och har betydelse för hur deras lek och lärande ser ut. Frågeställningarna är hur barns medbestämmande ser ut vad gäller leken på förskolan, på vilket sätt barns delaktighet syns i förskolan, på vilket sätt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

Hästtjejer - en studie om stallet som identitetsutvecklande arena.

Ridning är Sveriges näst största sport, bara fotbollen är större. För många tjejer är stallet mer än en plats där själva sporten utövas. Stallet blir till en slags fritidsgård där nästan all ledig tid spenderas, även om själva ridaktiviteten ibland utförs endast en gång per vecka. Vad stallvistelsen betyder för tjejernas identitetsutveckling vet vi inte särskilt mycket om. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tiden i stallet påverkar tjejerna i deras identitetsutveckling.Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Kartläggning av distriktssköterskors användning av hemblodtryck i sitt arbete : -en enkätstudie

Syfte. Att kartlägga distriktssköterskors användning av hemblodtrycksmätning (HBTM) i sitt arbete.Bakgrund. HBTM förbättrar personens kontroll över sitt blodtryck och stärker personens empowerment och delaktighet i sin vård. Med hjälp av HBTM får personer i större utsträckning en effektivare behandling för sin hypertoni, en välbehandlad hypertoni minskar risken att drabbas av kardiovaskulära händelser.Metod. Enkätstudie med kvantitativ ansats som inkluderade distriktssköterskor på hälsocentraler i Skellefteå kommun (n=49).

Motivation till livsstilsförändringar för patienter med diabetes typ 2: Distriktssköterskans erfarenheter

Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2.

Preoperativ patientutbildning - att ta tillvara patientens egna resurser genom att skapa känsla av sammanhang.

En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

Livsstilsförändringar - Sjuksköterskans rådgivning till patienter med hypertoni

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete innebär bland annat att främja hälsa och förebygga sjukdom. Sjuksköterskan ska ha förmåga att identifiera och förebygga hälsorisker, identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård samt vid behov motivera, undervisa och stödja patienten till att förändra sin livsstil. Sjuksköterskans roll i vård av patienter med hypertoni är först och främst att undervisa och rådgiva om ickefarmakologisk behandling, motivera och stödja till livsstilsförändringar samt att mäta blodtrycket. Syftet med denna litteraturstudie är att klargöra de förutsättningar, möjligheter samt hinder som beskrivs i litteraturen för att sjuksköterskan ska kunna ge rådgivning som innefattar att informera, motivera och stödja patienter med hypertoni till livsstilsförändringar i syfte att sänka blodtrycket. Litteraturstudien baseras på 15 vetenskapliga artiklar som söktes fram genom databaserna CINAHL och PubMed, samt genom manuell sökning.

Arbetsnarkomani -En kvalitativ undersökning av arbetsnarkomaners egna upplevelser av fenomenet och dess konsekvenser

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ?normala?, dvs.

Delaktighet och engagemang hos inhyrd personal : En flerfallstudie ur ett chefsperspektiv

Bakgrund och problematisering: Förändringar på marknaden såsom globalisering ochhårdnande konkurrens ställer krav på företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort från den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus fråntillgångar och produkter till de möjligheter som finns i människorna inom organisationen ochistället styra med hjälp av mer moderna styrmedel, såsom empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anställda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och påverka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anställda, vilket kan förbättra organisationens resultat på sikt då ökatengagemang leder till en bättre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förändrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo åren. Att ha inhyrd personal är alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden här typen av anställning kan ha en negativ inverkan på den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att på så sätt kunna säkerställa att deutför ett tillfredsställande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgångspunkt i hermeneutiken. Vidare ärforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

Stöd under förlossning : ur ett barnmorskeperspektiv

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Att föda barn är en stor upplevelse som man bär med sig hela livet, oavsett om minnet är positivt eller negativt. Målet för oss som arbetar inom förlossningsvården är att alla blivande föräldrar ska ha en positiv förlossningsupplevelse.  Dagens förlossningsvård ställer stora krav på barnmorskan, vilken ska arbeta säkert, utveckla kompetens och ha ett stödjande samt individanpassat bemötande.Syfte: Syftet var att beskriva hur barnmorskor ser på stöd vid förlossning.                                                               Metod: Fyra fokusgruppintervjuer utfördes på fyra olika norrländska sjukhus där barnmorskans syn på stöd vid förlossning berördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.                                                                                                                     Resultat: Resultatet redovisas utifrån barnmorskornas beskrivning av vad stöd innebär vid förlossning. Texten indelades i två domäner: Möjligheter till stöd samt begränsningar till stöd. I dessa domäner framkom teman såsom: Bemötandets betydelse, beröringens betydelse, närvarons betydelse, betydelsen av att känna trygghet, kommunikationens betydelse, betydelse av respekt och ansvar, tillitens betydelse, känna otillräcklighet, känna sig vilsen samt sakna tilltro till det normala.Diskussion & slutsats: Barnmorskorna hade flera vägar till stöd, ett individuellt bemötande, de vågade vara fysiskt nära kvinnan och ansåg att de hade en intuition av att känna när de skulle vara närvarande.

<- Föregående sida 56 Nästa sida ->