Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

Bakgrund: Den fysiska vårdmiljön karakteriseras av flera faktorer, som med hjälp av sinnenas tolkning påverkar vårdtagare både fysiologiskt som psykologiskt. Inom omvårdnad finns teoretiska beskrivningar av vårdmiljöbegreppet samt normativa antaganden om att sjuksköterskor bör och kan ta till vara på den fysiska miljöns helande möjligheter i syfte att främja välbefinnande och hälsa hos vårdtagare. Det är därför av vikt att undersöka vilken kunskapsbaserad grund som finns inom området vårdmiljö och dess betydelser för vårdtagare. Syfte: Att explorera vilka betydelser interventioner i den fysiska vårdmiljön har för vårdtagare. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserat på åtta vetenskapliga artiklar som beskriver betydelser av olika typer av miljöinterventioner för vårdtagare.

Introduktion: Vid psykiskt påfrestande situationer påverkas kroppen såväl psykologiskt som fysiologiskt. Stress leder till sänkt välbefinnande, ökat mänskligt lidande och försämrad livskvalitet. I dagsläget finns en rad olika behandlingsmetoder för att handskas med stress, oro och ångest. Stop, Breathe & Think (SBT) är en ny behandlingsmetod, som inte studerats tidigare. Syfte: Syftet med studien var att göra en pilotstudie för att undersöka frågeställningen om SBT kan sänka pulsen vid en psykiskt stressframkallande situation.

Distriktssköterskan ska bedriva hälsofrämjande arbete både på individ, grupp- och samhällsnivå. Hälsosamtalet kan vara en del av distriktssköterskans arbetsuppgift för att nå fram till patienten med hälsoinformation. Syftet med vår studie är att undersöka patientens erfarenheter av hälsosamtalet. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att intervjua sex patienter, som deltagit i planerade hälsosamtal på vårdcentral. Intervjuerna spelades in på band och texten skrevs ut ordagrant av författarna.

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna.Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött.Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ?hygglig prick?.

The aim of our study is to gain increased knowledge and understanding of how young people who has been sentenced to closed institutional care experience their own possibility to participate and influence the transition and aftercare, and which, if any, importance they believe this has for their readjustment to society. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews with four young persons, of which three, at the time for our interviews, where in the transitionphase, and one had left the institution a few years ago. The study?s theoretical framework is based on Erving Goffmans theory about stigma and the empowerment theory.

Bakgrund: Cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling riskerar att få svåra biverkningar. En av dessa är oral mukosit. Oral mukosit kan försämra en persons hälsotillstånd så mycket att ens självkänsla och livskvalitet rubbas. Oral mukosit kan orsaka tugg-, svälj- och talsvårigheter vilket kan leda till undernäring och viktminskning som i sin tur kan leda till försämrat allmäntillstånd. Oral mukosit påverkar patientens välbefinnande negativt.

This study is about how to develop younger teens problem solving ability and their social competence. The study carried through by using a qualitative method, two observations and ten interviews. The observations where preparatory for the structured interviews. The respondents where pupils in a class were it is an ongoing project which purpose is to develop childrens problem solving ability and social skills with cognitive training and an empowerment based reasoning model that is called rahyab. Rahyab is a Persian word and it means path- finding.

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av.Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing.

Family centres are established to serve families with children and the personnel usually consists of units of social-workers, preschool staff, paediatric nurses and midwives. The purpose of the study was to examine the social-workers preventive work with families at the family centre. To fulfil the purpose, a qualitative interview with five social-workers was conducted. The theoretical framework referred to attachment and empowerment theory. The results of the study showed that the main part of the work consists of giving advice and support to parents.

Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv.

This study is about how to develop younger teens problem solving ability and their social competence. The study carried through by using a qualitative method, two observations and ten interviews. The observations where preparatory for the structured interviews. The respondents where pupils in a class were it is an ongoing project which purpose is to develop childrens problem solving ability and social skills with cognitive training and an empowerment based reasoning model that is called rahyab. Rahyab is a Persian word and it means path- finding.

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad.

 Bakgrund: Förlossningsupplevelser påverkar föräldrar psykologiskt, fysiskt, socialt och kulturellt. Föräldrarnas upplevelser av förlossningen har både omedelbara och långvariga effekter på deras hälsa och relation till varandra och sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan bidra till negativa förlossningsupplevelser hos föräldrar. Metod: Datamaterialet bestod av ett frågeformulär som besvarats av 211 kvinnor som fött barn vid ett sjukhus i Norrland mellan åren 2006-2010 och som uppgivit en negativ förlossningsupplevelse på VAS-skala. Studien bygger på föräldrarnas svar på en öppen fråga "egna kommentarer" och "pappas kommentarer".

This qualitative interview study examines the shared and discrepant experiences that nine professionals, three from each field of psychiatry, social service, and housing have from working with people with hoarding disorder, and their view on help. The main difficulty when working with hoarding disorder is described as lack of insight and understanding of the severity and consequences of the disorder among people with the disability. Professionals highlight the importance of proper diagnosis and cooperation among disciplinary teams working with hoarding disorder. Approaches differ regarding the issue of how to best help a person with hoarding disorder, especially as the emphasis of autonomy becomes more prevalent. The landlords who were interviewed expressed the hoarders? need of help from the society, whereas the social service interviewees accentuated voluntariness and motivation as a favorable long-term management.