Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlättar beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Studien syftar även till att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjänsten i ärenden med barn som far illa.  De frågeställningar som fokuseras är: Vad kan utgöra hinder för respektive underlätta beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten samt hur uppfattar och beskriver lärare kontakten med socialtjänsten under orosfasen, anmälningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Kalmar län. Det som framkommer i uppsatsen är att det som påverkar anmälningsprocessen är typen av signaler och därigenom graden av misstanke, det anses finnas så kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall.

Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och bidrar till lidande för den det drabbar, samt för med sig stora kostnader för samhället. Multimodal rehabilitering (MMR) sker i team utifrån ett biopsykosocialt synsätt och är en lämplig rehabiliteringsform för personer med långvarig smärta. Detta betyder att förutom fysiologiska aspekter omfattar behandlingen kognitiva, Psykologiska, beteendemässiga och arbetsrelaterade komponenter.Syfte: Att utvärdera effekten av MMR för patienter med långvarig smärta inom primärvård avseende upplevd aktivitetsbegränsning, self-efficacy, samt sömnkvalitet.Metod: Studien hade en jämförande kvasiexperimentell design. Redan insamlad data via självskattningsformulär från 50 patienter analyserades efter MMR jämfört med före. De mätinstrument som användes var Pain Disability Index, Self-efficacy Scale samt två frågor om sömn.Resultat: Patienternas upplevda aktivitetsbegränsning minskade signifikant efter rehabiliteringen och self-efficacy ökade signifikant.

Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jämföra om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som går studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig åt beroende på könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till ungdomar i årskurs 1-3 på en gymnasieskola. Studien baseras på 104 ifyllda enkäter. De teoretiska utgångspunkter som används vid analysen av det empiriska materialet är begreppet ?Kärleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar både den biologiska och Psykologiska synen på ungdomars utveckling.

Män har under lång tid inte ansetts kunna lida av ätstörningar eller kroppsuppfattningsstörningar då forskning negligerat dem. Detta har lett till att det råder brist på kunskaper om ätstörningar och kroppsuppfattningsstörningar bland män. En av de vanligaste kroppsuppfattningsstörningar bland män har visat sig vara muskeldysmorfi. Det finns begränsade kunskaper kring det och syftet med denna studie har varit att få en ökad kunskap om och beskriva vad det är samt hur det kan påverka de män som lider av problematiken. Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ forskningsansats där både artiklar och böcker använts som underlag.

Träning av rekommenderad frekvens, intensitet och duration ger många hälsofrämjande effekter men överskrids rekommendationerna kan hälsorisker utvecklas. Träningsberoende är ett problem som korrelerar med hög träningsmängd och innebär att den drabbade tränar så mycket att den får negativa Psykologiska och fysiologiska konsekvenser. Idag syns en stor träningshets i samhället, bland annat via sociala medier. Sociala medier representerar en typ av virtuell social miljö, och den sociala miljön är en faktor som visat sig vara kopplat till en persons träningsvanor. Att undersöka träningsberoende i relation till träningsvanor och självrapporterad uppfattning, beteende och påverkan på sociala medier hos personer som tränar på gym.

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. En kvalitativ intervjustudie har genomförts utifrån en induktiv ansats då intresseområdet tidigare har varit obeforskat och ambitionen har varit att undersöka det unika inom detta. Tio intervjuer har utförts i vilka samtliga respondenter, vid undersökningstillfället, har befunnit sig på mellanchefspositioner inom antingen privat- eller offentlig sektor. Data har transkriberats och senare analyserats utifrån en induktiv tematisk analys vilken har resulterat i fyra övergripande teman för vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. Dessa teman benämns som: Utvecklingen ? en strävan efter utveckling på det personliga planet, Makten ? att ha makt och därigenom kunna påverka såväl organisationen som sin egen arbetssituation, Att klättra i karriären ? mellanchefspositionen som en fas i karriären på väg uppåt i karriärvärlden, Bekräftelsen ? en önskan om att bli omtyckt, att få bekräftelse från folk i sin omgivning för att man har lyckats åstadkomma något.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap påverkar integrationen. Förutom den Psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar;· Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro?· Hur uppfattar målgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?.

Humor som en hälsofaktor har varit känd sedan antiken och dess välgörande effekter både fysiska och Psykologiska är numera välkända. Att använda sig av humor i vårdrelationen och i arbetslaget är positivt men det är inte alltid helt lätt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan användas. Hur upplevs humor av patienter och vårdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder använder sig vårdpersonal av för att medvetet använda humor i vårdarbetet? Syftet är att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsättas i det praktiska vårdarbetet.

Inte bara i Sverige utan även globalt har barnfetma blivit ett stort folkhälsoproblem.Arvsanlag och förändringar i livsstilen är de starkast bidragande orsakerna till dagens fetmaepidemi. 4 % av alla barn och ungdomar lider idag av övervikt eller fetma. Dessa problem är vanligast i låginkomstfamiljer eller i familjer med invandrarbakgrund. Barn som är överviktiga i förskoleåldern, löper en ökad risk att bli överviktiga även som vuxna. Övervikt kan orsaka ett stort antal hälsoproblem senare i livet, så som hjärt-kärlsjukdomar, astma, minskad insulinkänslighet, sömnapné och depression.

Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study.

Alkoholberoende och missbruk är ett omfattande problem i såväl Sverige som i övriga delar av världen. Med tanke på de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för både missbrukaren, och människor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att åtgärda detta. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika behandlingsmetoder och att med Psykologiska teorier om mänskligt beteende som utgångspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar på att såväl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till Psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridspiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på Psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen.

Karlstads kommun har satt upp mål i transportstrategin som syftar till att öka antal cykelresor i Karlstad. Vid användning avger cykeln varken växthusgaser eller föroreningar. Vardagsbeslut att ta cykeln exempelvis till arbetet leder till att koldioxidutsläpp kan reduceras. Cykling kan därmed bidra till att uppfylla viktiga miljömål. Cykling främjar hälsa.