Forskning visar att övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en viktig brytpunkt i många ungdomars liv, dock är denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men också svårt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare väljer att genomföra ett programbyte. Även om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar ändå känslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar. Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för unga människors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring både gymnasieval och programbyten, belyses vad som påverkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer.

Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödorsaken i Sverige. Att genomgå en hjärtinfarkt kan inskränka på patientens livskvalitet och genom att få kunskap om vilka faktorer som bidrar till en god livskvalitet för patienten, kan stödjande interventioner och förebyggande åtgärder sättas in. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för patienter efter en genomgången hjärtinfarkt. Studien bygger på tidigare beskriven kvalitativ och kvantitativ forskning. Studien genomfördes med hjälp av Polit & Hunglers (1999) arbetsgång.

Bakgrund: Undersökningar visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vården, både i Sverige och internationellt. För att vården ska kunna tillgodose patienternas behov och samtidigt vara säker för sjuksköterskor att arbeta i, är det viktigt att belysa vad våld innebär för sjuksköterskor; deras eventuella erfarenheter av våldsamma situationer samt hur dessa situationer påverkar deras arbetsmiljö.Syfte: Syftet med denna studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelser av möten med patienter som utövar våld. Metod: Denna uppsats är en litteraturstudie. Artiklarna valdes ut genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis bedömningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier.

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kunskapens betydelse för personer med födoämnesallergi, samt när det gäller förebyggande av anafylaxi. Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie, där totalt tretton kvantitativa och två kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var Pubmed, Elin@dalarna och CINAHL. Resultatet visade att beträffande kunskapens betydelse var majoriteten av de medicinska frågorna i en studie som besvarades via Internet frågor som berörde födoämnesallergi och allergiska reaktioner. Över hälften av ungdomarna uppgav att deras livskvalitet och hälsa påverkades och ovissheten och okunskapen om allergin påverkade deras livskvalitet negativt.

Det råder delade meningar angående närståendes närvaro under hjärt-lungräddning på sjukhus. Trots internationella riktlinjer från Emergency Nursing Association som säger att närstående bör erbjudas möjlighet att närvara under hjärt- lungräddning så följs ej dessa generellt på sjukhusen. Syftet: Var att beskriva närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Närstående ville ha en valmöjlighet om de skulle närvara eller ej.

Målet med den här studien var att beskriva upplevelsen av att få ett barn med Down Syndrom. Vi valde att använda oss av självbiografier då det inte har gjorts så många kvalitativa studier inom detta ämne i Sverige. Vår kvalitativa innehållsanalys följer modellen: Att analysera berättelser (Friberg, 2006). Resultatet blev åtta teman: Personalens påverkan i samband med förlossningen, ovisshet och oro vid den första misstanken, upplevelser i samband med beskedet, upplevelse av skuld, flykt och misslyckande, upplevelse av sorg och smärta, omgivningens reaktioner och påverkan, fördomar och oro inför framtiden och så blev vardagen. Resultatet visar att nyblivna föräldrar till barn med Downs Syndrom har ett stort behov av stöd från omvårdnadspersonalen.

Bakgrund: Att få ett positivt svar på hiv-test är, enligt tidigare studier, en mycket stressande upplevelse. Detta påverkar individen både på det psykologiska och sociala planet. Sjuksköterskan blir ofta samtalspartnern i dessa sammanhang och bör ha ett professionellt förhållningssätt i sitt bemötande med den hiv-smittade patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor, som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med patienter med hiv-smitta, uppfattar det egna bemötandet. metod: Instervjustudien byggde på fyra djupgående intervjuer med sjuksköterskor på en infektionsklinik.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Bakgrund: Stroke är ett tillstånd som innebär att det uppstått minskad eller upphörd blodtillförsel till hjärnan. Cirka 100 000 personer i Sverige lever med något slags resttillstånd som följd efter en stroke. För människor upplevs hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom i och genom livsvärlden.Syfte: Att  beskriva strokedrabbades erfarenheter av det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa har kvalitetsgranskats och sedan analyserats enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys som resulterade i fem kategorier.Resultat: De fem kategorierna är, det dagliga livet, sociala relationer, emotionella reaktioner, copingstrategier samt  nya livsperspektiv. Resultatet visade att många strokedrabbade kunde uppleva sig begränsade över att inte längre kunna utföra sina dagliga aktiviteter som tidigare.

Syftet med studien var  att  kartlägga, belysa och förstå  hur måluppfyllelseprocessen fungerar på en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  måluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter där lärare  tolkar  och  förmedlar  kursmål, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare är syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion på denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgångspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskoleverksamhet utformas och uppfattas av såväl genuspedagogen som barn i en så kallad könsneutral förskola. Studien utgick ifrån följande frågeställningar: Hur beskrivs och utformas den könsneutrala förskolan? Hur interagerar och förhåller sig barnen ur ett genusperspektiv? Tidigare forskning visar att genusprojekt och jämställdhetsarbeten har sitt ursprung sedan några decennier tillbaka, men under olika omständigheter varit svårt att bedriva arbeten i förskolans och skolans värld. Inte förrän de sista åren har genus och jämställdhetsarbeten fått starka reaktioner och projekten har förstärks och drivs igenom. Studien är genomfört på en så kallad könsneutral förskola där intervjuer och observationer har använts som kvalitativa metod. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och senare analyserats utifrån de frågeställningarna studien bygger på.