Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgo?r samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet.

Syftet med studien var att pröva vilka psykologiska mekanismer som påverkar sambandet mellan attityder och beteendeintentioner inför miljöpåverkan hos individer i konsumtionssamhället. Hypotesen var att det finns ett miljömedvetande hos människan, men att det är en skillnad mellan attityd och beteendeintention. Även emotioner inför miljöpåverkan hos deltagarna undersöktes, för att fördjupa studien. Undersökningen har gjorts kvantitativt via en webbaserad enkät, genom utskick via Facebook till vuxna individer i Sverige mellan 18-65 år (N=49). Svarsprocenten var 46 procent.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen är idag en mångmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom området. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det är kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte är deras arbetsgivare, vilket väcker frågor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska känna motivation och lojalitet till arbetsgivaren.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete.Genomförande: Elva teknikkonsulter på åtta olika teknikkonsultföretag har intervjuats.Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och färdigheter samt belöningssystem vars utfall är påverkbart är viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare påverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket består av nämnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan påverkas samt företagets värderingar och gemensamma aktiviteter..

Syftet med studien var att pröva vilka psykologiska mekanismer som påverkar sambandet mellan attityder och beteendeintentioner inför miljöpåverkan hos individer i konsumtionssamhället. Hypotesen var att det finns ett miljömedvetande hos människan, men att det är en skillnad mellan attityd och beteendeintention. Även emotioner inför miljöpåverkan hos deltagarna undersöktes, för att fördjupa studien. Undersökningen har gjorts kvantitativt via en webbaserad enkät, genom utskick via Facebook till vuxna individer i Sverige mellan 18-65 år (N=49). Svarsprocenten var 46 procent. Huvudresultatet visar att det finns en oro hos individer inför miljön och framtiden och 94 procent av deltagarna anser att miljöfrågor är viktiga.

Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få eleverna att diskutera, observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få eleverna att under grupparbetet diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner.

Varje år diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked väcker blandade känslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svårt besked kan leda till en förändrad livssituation och kan även ses som början på en lång och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad på 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och därmed öka sjuksköterskans förståelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom ämnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd.

År 2005 vårdades strax över 130.000 barn på sjukhus i Sverige. Föräldrar till barnen ställs inför svåra situationer och behöver hjälp och stöd. Arbetets syfte var att belysa föräldrars upplevelser när deras barn läggs in och vårdas på sjukhus. Studien var en litteraturöversikt och artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas tre teman: kommunikation som hörnsten i vården; föräldramedverkan i vården; känslomässiga reaktioner under vårdtiden.

Bakgrund: Att få ett bröstcancerbesked kan komma som ett slag om kvinnan är förberedd eller inte. I Sverige drabbas cirka 6500 kvinnor varje år av bröstcancer. Bröstcancerprognosen har på senare år förbättrats, men trots detta innebär det ändå för många ett hot om död. Syfte: Syftet med studien var att ur ett patientperspektiv beskriva de känslomässiga reaktionerna och upplevelserna hos kvinnor diagnostiserade med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes genom olika databaser.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området.

Många patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom såväl som psykologiska såsom ångest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjälpa patienter att bearbeta känslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementära behandlingsmetoden bildterapi och självständigt bildskapande och dess effekt vid vård av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar.

Utan ett hjärta kan inte livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död.

Titel: Anställdas reaktioner vid kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, fokus på motståndens art, konsekvenser och hanteringNivå: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Marie Olsson, Emelie MårtenssonHandledare: Tomas Källquist, Stig SörlingDatum: 2013-06-11Syfte: Studiens syfte är att belysa motstånd från anställda mot kvalitetsdrivet utvecklingsarbete och belysa olika sätt för ledningen att bemöta dessa motstånd.Metod: Litteratur och tidigare forskning om kvalitetsarbete och motstånd från anställda studerades. Även ledare- och ledningens roll i arbetet mot motstånd studerades. Därefter undersöktes hur respondenterna i fallföretagen arbetar med kvalitet och vilka erfarenheter de har av motstånd.Reflektion: Det visade sig att tidigare forskning och den insamlade empirin hade flera likheter, bland annat huvudteman som kommunikation, struktur och mänskligt beteende.Förslag till fortsatt forskning: Denna studie belyser endast motstånd, som är en av många olika reaktioner. Detta bör tas fasta på i andra studier, och därför belysa vilka reaktioner som kan uppstå vid en kvalitetsdriven förändring. För fortsatt forskning vore det också intressant att överblicka hur motstånden kan te sig mot förnyelsearbete rent generellt, och bortse från kvalitetsfokus.

Ambulanssjukvårdarna i Sverige är en yrkesgrupp som under det senaste årtiondet har påverkats av ett flertal förändringar inom ambulanssjukvården som verksamhet. En markant förändring är att ambulanssjukvårdarna efter den 1 november 2005 på grund av en författningsförändring från Socialstyrelsen inte längre får hantera läkemedel.Syftet med studien är att undersöka hur den organisatoriska förändring som följt av Socialstyrelsens beslut påverkat ambulanssjukvårdarna som yrkesgrupp på ett flertal olika sätt. För att uppnå detta studeras utifrån olika teoretiska resonemang samt en modell för organisationsförändringar hur förändringen och de reaktioner den mött kan förstås och förklaras. Studien bygger på en granskning av olika typer av dokument samt tidigare forskning i ämnet. I studien antas ett perspektiv som granskar förändringen utifrån ambulanssjukvårdarnas synvinkel.I studien konstateras att förändringen är ett uttryck för ett övergripande perspektivskifte i ambulanssjukvården, och att de negativa reaktioner förändringen har mött är en del av ett i sammanhanget rationellt handlingsmönster.