Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap påverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar;· Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro?· Hur uppfattar målgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?.

Humor som en hälsofaktor har varit känd sedan antiken och dess välgörande effekter både fysiska och psykologiska är numera välkända. Att använda sig av humor i vårdrelationen och i arbetslaget är positivt men det är inte alltid helt lätt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan användas. Hur upplevs humor av patienter och vårdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder använder sig vårdpersonal av för att medvetet använda humor i vårdarbetet? Syftet är att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsättas i det praktiska vårdarbetet.

Inte bara i Sverige utan även globalt har barnfetma blivit ett stort folkhälsoproblem.Arvsanlag och förändringar i livsstilen är de starkast bidragande orsakerna till dagens fetmaepidemi. 4 % av alla barn och ungdomar lider idag av övervikt eller fetma. Dessa problem är vanligast i låginkomstfamiljer eller i familjer med invandrarbakgrund. Barn som är överviktiga i förskoleåldern, löper en ökad risk att bli överviktiga även som vuxna. Övervikt kan orsaka ett stort antal hälsoproblem senare i livet, så som hjärt-kärlsjukdomar, astma, minskad insulinkänslighet, sömnapné och depression.

Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study.

Alkoholberoende och missbruk är ett omfattande problem i såväl Sverige som i övriga delar av världen. Med tanke på de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för både missbrukaren, och människor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att åtgärda detta. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika behandlingsmetoder och att med psykologiska teorier om mänskligt beteende som utgångspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar på att såväl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridspiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen.

Karlstads kommun har satt upp mål i transportstrategin som syftar till att öka antal cykelresor i Karlstad. Vid användning avger cykeln varken växthusgaser eller föroreningar. Vardagsbeslut att ta cykeln exempelvis till arbetet leder till att koldioxidutsläpp kan reduceras. Cykling kan därmed bidra till att uppfylla viktiga miljömål. Cykling främjar hälsa.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vad som motiverar volontärer och vad de har för förhoppningar och förväntningar när de kommer för att arbeta på en musikfestival, och hur denna grupp människor passar in i mallen som motivationsteoretiker målat upp för vad människor motiveras av och hur vi motiverar arbetskraft.Vi insåg under vårt arbete med musikfestivalvolontärer att det finns mycket lite kunskap om gruppen samt om hur man på bästa sätt arbetar mot volontärer på en festival. Vad som speciellt intresserade oss var upptäckten av hur många av de volontärer som anmält sig med sedan valde att oanmält inte dyka upp till festivalen eller att avbryta arbetet under festivalens gång.Studien försöker att belysa detta ämne och bidra till mer kunskap inom detta fält och ytterligare en upptäckt vi gjort är att den förutspådda skillnaden mellan arbetsledaren och volontärers attityder inte är så stor. Det finns en högre medvetenhet om volontärernas situation hos arbetledare än vad som initialt observerats, men att denna kunskap allt för sällan kan omvandlas till handling.Vi har alltså undersökt volontärers motivation och arbetsledares attityder för att förstå vad bortfallet av ideell arbetskraft under festivaler beror på, både före och under genomförandet. Denna uppsats är riktad mot personer som har ett intresse av fenomenet motivation hos ideell arbetskraft. .

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av extrem banting och självsvält. Sjukdomen kan leda till ett livshotande tillstånd. Anorexia är välkänt inom vården, trots detta är det den ledande psykiska sjukdomen som orsakar flest dödsfall. Orsaken till insjuknandet är ännu oklart, men sjukdomens utveckling påverkas av både psykologiska och socialkulturella faktorer. Syfte: Syftet med studien var att lyfta fram unga kvinnors upplevelser av anorexia.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lärarrekryteringsarbetet på kommunala ochfristående gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige går till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lärare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begåvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter väger in i beslutet omanställning. Sex rektorer från sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre friståendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorier.

Syftet med den här studien är att göra en nulägesanalys på Attendo Care för att undersöka hur de i dagsläget arbetar med att presentera sig som en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska studien undersöka hur Attendo Care kan arbeta i framtiden för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Teori/Tidigare forskning Om ett företag kan säkerställa att dess värderingar även delas av de anställda förbättras de senares hälsa och företagets lönsamhet (Edwards 2010:5). En organisations attraktivitet som arbetsgivare benämns employer branding (Backhaus & Tikoo 2004:501). Enligt Barrow och Mosley (2005:4) handlar employer branding om de fördelar en anställd får tack vare sin anställning. Dessa fördelar kan vara funktionella, ekonomiska och psykologiska.Metod I studien användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för insamling av material.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

Bakgrund: Br?nnskada ?r en traumatisk upplevelse som kan leda till livsl?ng morbiditet. Det ?r runt sex tusen barn som drabbas av br?nnskador som ?r mellan tv? och sex ?r. Br?nnskador hos barn ?r ett stort problem p? grund av komplicerad behandlingsprocess samt den fysiologiska och psykologiska trauman som b?de barnen och f?r?ldrarna upplever.

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskravvid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts isamarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativaintervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inomOKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiskareferensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring modernitet samtmotivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp.Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat enoförståelse till säkerhetsåtgärderna.