Detta examensarbete utgår ifrån psykologiska och medievetenskapliga teorier för att underbygga en studie bestående av ett praktiskt projektarbete och en vetenskaplig undersökning. Arbetet inspireras av berättarmöjligheterna och -begränsningarna i seriemediets kombination av text och stillbild. Verktyget i fokus är betoning i samtal, och frågeställningen gäller huruvida samma effekt som typografiskt betonad text kan förmedlas med ?stillbilds-läppsynkning? i lågupplösta bilder. Mediet som avses är inte seriemediet, utan en gren av tv-spelsmediet som bär på liknande begränsningar, nämligen ekonomiskt och tekniskt utmanade portabla spel.

I Sverige drabbas varje år runt 10 000 personer av hjärtstopp. I endast 1300 av fallenlyckas hjärtstoppet hävas och 4 % kan skrivas ut levande efter att den medicinskavården är klar. På sjukhuset genomgår patienten flera undersökningar ochbehandlingar. De behandlingar som ges syftar till att framförallt rädda hjärnan som äroerhört känslig för syrebrist men även hjärtat riskerar att ta skada. Hjärtstoppetorsakar en kris och påverkar patienten såväl psykiskt som fysiskt och den kan ävenha ådragit sig kroniska hjärnskador.

Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande.

Patienter kommer till akutmottagningar med stora variationer av sjukdomar, skador, ålder och psykologiska tillstånd. Arbetet på akutmottagningen är ofta mer inriktat på de medicinska aspekterna av omvårdnad. Det är patientens upplevelser av omvårdnaden som fungerar som en bedömning av hur bra omvårdnaden utförs. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen. Den metod som använts är en litteraturöversikt av tolv artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod.

Detta arbete inleds med en sammanfattande beskrivning av domesticeringen och dess effekter. Vidare ges en inblick i relationen människa-djur, sett ur ett historiskt perspektiv, samt djurets uppfattning av människan där exempel på olika studier tas upp. Det förs även en diskussion kring olika djurs medvetande. Härefter redogörs för ett antal forskningsrapporter angående vad som händer i oss människor vid kontakt med djur, där både sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer beskrivs som viktiga. Här tas också forskning kring hormonet oxytocin och dess positiva effekter på oss människor upp. Sedan följer en beskrivning av hur rehabilitering med djurs hjälp kan ske inom olika områden såsom barn, sjukvård, äldrevård, på fängelser och med hjälp av hästar. Olika forskningsresultat samt genomförda projekt för respektive område redovisas här. Avslutningsvis beskrivs en modell för var och när eventuella djurvälfärdsproblem kan uppstå.

Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktäriseras i två dimensioner, psykologiska krav från arbetet och i vilken utsträckning individen möter dessa med hjälp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mäter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen används i denna studie för att undersöka huruvida några förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll på arbetet. Deltagarna fick besvara en enkät besående av olika variabler och självskattningsskalor som mätte krav och kontroll. Även känslan av sammanhang mättes med 13 frågor (Antonovsky, 1993).

Svårigheten inom rekrytering att hitta rätt person till rätt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begränsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar på de svårigheter som rekryterare själva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjälp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svårigheter med sina egna begränsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begränsningar bedömningsverktygen sätter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en själv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita på sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svårigheter man upplever och hur man försöker lösa dem.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning.

Könsskillnader i kognitiva förmågor antas vanligtvis bero på en kombination av evolutionära, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nämligen betydelsen av ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hälsans betydelse för könsskillnader i prestation på test av verbalt flöde och visuospatial förmåga, två kognitiva funktioner där forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 år deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm.

Konsumentbeteende handlar om när, varför, hur och var människor gör ett inköp av en vissprodukt. Konsumenternas demografiska profiler är ett viktigt område inomkonsumentbeteende. När det kommer till frågan om shopping så förknippas ordet i stort settmed kvinnor. Samtidigt beskrivs ofta manligt konsumentbeteende från ett traditionelltperspektiv och skiljer sig från det kvinnliga köpbeteendet. De traditionella stereotyperna förmanligt konsumentbeteende är att män är mer benägna att ta risker när de handlar eftersom deinte brukar fråga personalen om hjälp eller åsikt, de jämför inte olika alternativ med varandra,de brukar inte planerar sina inköp, de är inte villiga att handla i grupp och är ?rädda? för atthandla i kvinnliga butiker.Eftersom könsrollerna kan ändras över tid är det viktigt att inom marknadsföring undersökakring dessa ämnen och inte ta de stereotypa könsrollerna förgivet.

Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering?Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället.Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet.

Beröring är ett av människans grundläggande behov som inte förändras i takt med åldern. Äldre personers minskade sociala nätverk kan leda till minskad möjlighet att få sitt behov av beröring tillgodosett. I vård och omsorg är äldre personer den grupp som får minst taktil beröring. Kvaliteten på omvårdnaden antas kunna höjas med hjälp av taktil beröring då det antas förbättra äldre personers välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos äldre personer med ohälsa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett heltäckande IT-baserat DNA-register skulle kunna införas i Sverige för att få acceptans av folket. För att få svar på min problemfråga använder jag mig av kvalitativ forskningsmetod. Metoden tillämpas i samband med olika intervjuer. Jag väljer också att arbeta efter deduktiv metod eftersom jag ville studera hur verkligheten kan relateras till teorierna inom det valda ämnet.Vidare presenteras den befintliga teorin som finns om ett DNA-register. DNA står för deoxyribonucleic acid och är uppbyggd av celler och innehåller information om vår arvsmassa.

Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt är dialys är ett tillvägagångssätt för behandling och används för att avlägsna vatten, giftiga ämnen och slaggprodukter från kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebär en omfattande livsstilsförändring som kan ha inverkan på upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av att genomgå dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.