Studien behandlar rehabilitering av långtidssjukskrivna inom äldre- och handikappomsorgen i en norrbottnisk kommun. Syftet är att studera hur rehabiliteringen fungerat i den aktuella kommunen och vilka upplevelser de långtidssjukskrivna hade av sin sjukskrivning och eventuella rehabilitering. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med de långtidssjukskrivna, även en enkätundersökning har genomförts. Eftersom rehabilitering är en process i samverkan är det svårt dra några generella slutsatser om helheten. Resultaten från intervjuerna tyder på att de långtidssjukskrivna var nöjda med sin rehabilitering i det stora hela medan enkätresultaten visade på en mer negativ bild.

Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?Vårdlidande?, ?Den vårdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Detta examensarbete behandlar slamhanteringen på Sibbhults avloppsreningsverk (Sarv).I denna rapport tas det upp hur avvattningen och förtjockningen av slammet går till i dagsläget och vilka förändringar som kan göras för att förbättra dessa processer.Här visas även vilka eventuella vinster som kan fås med förändringar och eventuella investeringar i en avvattningsapplikation. Redan med små medel kan förtjockningen av slammet förändras, även om det inte införskaffas en mekanisk avvattnare, som t ex med inblandning av polymerer i avloppsvattnet.För att finna olika fungerande alternativ har information insamlats från flera företag som tillhandahåller applikationer för slamavvattnare. Information har även införskaffats genom egen erfarenhet under min verksamhetsförlagda utbildnings (VFU) period på SArv, och vid diskussion med personal som arbetar vid vatten- och avloppsreningsverken i Östra Göinge kommun..

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Landskapsarkitekturens utmaning, men också dess styrka, ligger i följande. Landskap är allt som omger oss, dvs. hela vår fysiska omgivning med alla naturliga och mänskliga processer. Landskap är levande och förändras ständigt; förändringar sker konstant genom naturliga processer samt genom människans skiftande behov och markanvändning. Processen att omvandla landskap tar tid, beträffande såväl processen från idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

Syftet med denna uppsatts är att utreda energianvändningen i fastigheten Sörby Urfjäll 37:3 och samman ställa en energibalans.Mätningar gjordes på elanvändning, av temperaturer i ventilationskanaler och temperatur loggning gjordes i fastigheten. Under platsbesöken undersöktes användningen av maskiner, antalet människor som vistas i de olika delarna av fastigheten samt att maskiner, kylskåp, datorer och lampor räknades och eleffekten på dessa registrerades.Utifrån mätningar, statistik och observationer beräknades temperaturverkningsgrader ut på ventilationssystemen, värmetillskott och värmeförluster beräknades. Med utgångspunkt i beräkningar och statistik sammanställdes en energibalans.Åtgärder har utifrån de resultat som uppkom under arbetets gång för att effektivisera fastighetens energianvändning tagits fram. Åtgärdernas kostnader och hur invecklade de är varierar från att täta springor och rengöra fönster till att byta ut stora ventilationssystem..

Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet.Bakgrund: Agila metoder är ett samlingsnamn för ett antal processer främst inom mjukvaruutveckling, men även för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssätt kom under mitten av 1990-talet som svar på en önskan om ett mer flexibelt arbetssätt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste åren (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person får utifrån arbetsdagens  händelser. Beroende på hur dessa händelser påverkar personen presterar denne mer eller mindre bra på sitt arbete.Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat använda sig av agila metoder med ett gott resultat på deltagarnas känsla avmotivation.

Introduktion: Under 1990-talet upptäcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevärt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvälvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial påverkan och omvårdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgått en profylaktisk mastektomi.

Arbetet är en kvalitativ undersökning av hur bemannings- och rekryteringsföretag går tillväga i sina urvals- och rekryteringsprocesser. Sju diktafoninspelade intervjuer har genomförts med åtta personer anställda vid Malmöbaserade företag. De intervjuade arbetar med bemanning/rekrytering, vilket var ett urvalskriterium. Genom att undersöka företagens arbetssätt i ovan nämnda process, velat ta reda på och belysa, om och i så fall vilka problem som kan uppstå i denna. Problemen, som vi ser det, är färgade av vårt teoriavsnitt, i vilket vi behandlar testverksamhet, psykologiska teorier samt diskriminering.

Syftet med studien är att undersöka transsexuellas upplevelser av att vara just transsexuell i dagens samhälle samt hur detta påverkas av rådande normer som berör avvikande könsidentiteter. Syftet var vidare att studera hur de upplever sig bli bemötta av professionella hjälpare samt vad professionella bör tänka på i möten med transsexuella. Studien utgår från sju transsexuella intervjupersoner som är i olika stadier av sin transformeringsprocess, alla intervjupersoner lever dock som sitt psykologiska/mentala/upplevda kön. För att få en relevant analys av resultatet har vi antagit en socialkonstruktivistisk teori, samt teorin om ?könsgörandet? och heteronormen.

Bakgrund: Under första levnadsåren kan ett öga utveckla en synnedsättning beroende på att ögats synintryck hindras, amblyopi, vilket drabbar sex procent av alla barn. Amblyopi behandlas genom korrigering av brytningsfel med glasögon och/eller lappbehandling. Efter sju års ålder är det vanligen svårt att förbättra synen i ett amblyopt öga.  För att barnet ska uppnå optimal synskärpa är det viktigt att vårdgivaren har kunskaper om compliance och att givna ordinationer följs. Syfte: Syftet med studien var att ur ett barn- och föräldraperspektiv belysa faktorer som är av betydelse för compliance vid behandling av barn med amblyopi.

Syftet med denna examensrapport är att ta fram ett eftermonterbart whiplashskydd till BMW 5-serie. Detta eftersom att denna modell, jämfört med modeller i samma prisklass, har fått mycket dåliga resultat i två oberoende whiplashtest.Projektet resulterade i ett skydd som enkelt och tryggt kan monteras på nackstöden i bilen. Skyddet reducerar risken för en whiplashskada genom att minska det kritiska avståndet mellan huvud och nackstöd. Konstruktionen av skyddet är okomplicerad men designad så att den inte kan röra sig ur läge vid en kollision.För att nå fram till detta resultat har en designmetodik använts som är lämpad för just detta ändamål. Designmetodiken innefattar olika processer så som brainstorming och evalueringsmatris.Resultatet i denna rapport är endast ett koncept, så vidare utveckling krävs för att nå fram till en färdig produkt..

Ett av mina syften var att undersöka om det finns likheter mellan Goldthorpes begrepp anställningsrelationer och psykologiska kontrakt. I min teoretiska jämförelse har jag funnit att det finns likheter mellan anställningsrelationen i arbetarklassen och psykologiska kontrakt av transaktionellt innehåll. Likaså att det finns likheter mellan anställningsrelationen i serviceklassen och psykologiska kontrakt av relationellt innehåll. Arbetarklassen och transaktionella kontrakt karaktäriseras bland annat av ett renodlat arbetskontrakt i form av ekonomiskt utbyte, kortare anställningsförhållanden samt att den anställde få betalt för övertid om denne arbetar mer timmar än kontrakterat. Serviceklassen och relationella kontrakt förknippas med utbyten, i relationen mellan arbetsgivare och anställd, som inte bara är utav ekonomiskt fokus utan även relaterat till sociala och andra icke-materiella utbyten såsom karriär- och utvecklingsmöjligheter.