Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering?Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället.Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.

Föreliggande uppsats syftar till att presentera valmöjligheter och visa hur den svenskaamfibiska förmågan passar in i olika säkerhetspolitiska lösningar. Uppsatsen tydliggörnuvarande förmåga och ger en bild över olika sätt hur den amfibiska förmågan kanutvecklas. Problemformuleringen lyder: Hur kan olika koncept avseende svensk amfibiskförmåga utformas och utnyttjas i tidsperspektivet 2015-2025? I sex styckendelfrågeställningar besvaras vilka koncept medvidhängande motiv som finns idag, vilkadelförmågor som generellt ingår i koncepten och vilka förmågor Sverige saknar eller kanutveckla. Därefter redovisas och diskuteras hur olika svenska amfibiekoncept kan bildasoch utnyttjas i ett överordnat strategiskt och säkerhetspolitiskt sammanhang.

Beröring är ett av människans grundläggande behov som inte förändras i takt med åldern. Äldre personers minskade sociala nätverk kan leda till minskad möjlighet att få sitt behov av beröring tillgodosett. I vård och omsorg är äldre personer den grupp som får minst taktil beröring. Kvaliteten på omvårdnaden antas kunna höjas med hjälp av taktil beröring då det antas förbättra äldre personers välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos äldre personer med ohälsa.

Bakgrund: Vid allvarlig njursvikt är dialys är ett tillvägagångssätt för behandling och används för att avlägsna vatten, giftiga ämnen och slaggprodukter från kroppen. Att diagnostiseras med en kronisk sjukdom innebär en omfattande livsstilsförändring som kan ha inverkan på upplevelsen av livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patientens livskvalitet påverkas av att genomgå dialys. Metod: Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades. En manifest innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier bildades.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med användandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med målet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gäller effekterna av att använda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebär att forskaren undersöker människors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använt eller använder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att använda taktil massage kan härröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med användandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att användandet av taktil massage medför att pedagogen som väljer metoden taktil massage ställs inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebär att pedagogen måste välja mellan vad som väger tyngst, ett värdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

Omvärldsförändringarna under de två senaste decennierna har varit av sådan karaktär attde omkullkastat de mest grundläggande idéerna om den svenska Försvarsmaktens roll ochdess uppgifter. Förändringarna har inneburit att det gamla invasionsförsvaret har lämnatstill förmån för ett insatsförsvar. Med anledning av denna utveckling har innehållet i denhögre officersutbildningen radikalt förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att medutgångspunkt i professionsteorin utforska i vilken mån den högre officersutbildningenavspeglar den militära professionens kärnkompetenser under perioden 1985-2004.Utgångspunkt tas i professionsteorin vilken försöker förklara varför vissa yrken kan ansesvara mera professionella än andra. Officersyrkets kärnkompetenser, vilka konstitueraryrket identifieras, och omsätts sedan till de ämnen i utbildningen som utgör utbildningenskärnämnen.

Diabetes Mellitus Typ 1 är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Diabetes är i tonåren fyllt av motstridiga krav, som kan ha betydelse och inverkan på tonåringens självständighetsutveckling och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar livskvalitén hos tonåringar med Diabetes Mellitus Typ 1. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod. Artikelanalysen gjordes enligt en kvalitativ innehållsanalys.

En operationsavdelning är för de flesta en främmande miljö som upplevs skrämmande. De som ska genomgå en operation känner olika grader av ängslan, oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar från åren 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehållsanalys.

Smärta är en komplex biopsykosocial process i vilken vårdgivarnas bemötande verkar kunna spela en viktig roll. Syftet med denna uppsats var att genom ett experiment undersöka om validering leder till lägre grad av katastrofierande, negativ affekt och ilska samt mer tillfredsställelse med bemötandet jämfört med invalidering. De 62 deltagarna, samtliga studenter utan smärtproblematik, randomiserades till betingelserna validering respektive invalidering. En smärtinducerande övning utfördes varpå deltagarna skattade en rad psykologiska mått. Efter varje övning gavs antingen betingelsen validering eller invalidering.

Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas användning av Facebook samt om användandet kan leda till ett problematiskt användande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om användningen av Facebook kan relateras till välmående samt psykologiska aspekter som självkänsla. Frågeställningarna var: Hur använder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan användningen av Facebook, en persons välmående och självkänsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt användande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgångspunkt användes tillsammans med en enkätundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar på att män använder Facebook mer än kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin.

Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala träningsprogram kan förbättra koncentrationsförmågan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbättrad koncentrationsförmåga gav en bättre prestationsförmåga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler när det gällde spelarnas utveckling av koncentration, från mätning 1 till mätning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i två överordnade teman, nämligen utveckling av färdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tävlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmåga upplevde de sig ha utvunnit.

Idag är det kustnära eller det s.k. litorala området i fokus för många av världens mariner. Det finnsolika syften med att genomföra operationer i det litorala området men det huvudsakliga syftet äratt tillse att sjötransportförbindelserna som till största del sker i det litorala området fungerar.Andra syften är t.ex. att med expeditionära styrkor kunna påverka en situation på land eller somSverige operera i det litorala området i syfte att försvara sig. De uppgifter som ska lösas i detlitorala området inkluderas av begreppet Littoral Warfare, men vad betyder det för de olikanationerna?Denna uppsats jämför hur USA, Storbritannien och Sverige ser på det litorala området ochbegreppet Littoral Warfare.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att utforska och kartlägga begreppet gamification. Syftet operationaliseras i tre frågeställningar. Vad finns det för likheter respektive skillnader i synen på Gamification mellan ett antal yrkesverksamma inom Gamification? Hur ser yrkesverksamma med olika bakgrunder inom psykologi, pedagogik och marknadsföring på framtiden för Gamification och dess användningsområde? Vilka för- och nackdelar kan finnas med Gamification? Uppsatsen teoretiska utgångspunkter omfattar de psykologiska krafterna bakom spel som flow och motivation, teorier om det praktiska användandet av gamification och teorier om Generation Y. För att samla empiri har kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade explorativa intervjuer där yrkesverksamma inom gamification har intervjuats.

Det saknas studier kring hur processen kan se ut när en medarbetare vill lämna sin anställning och på så vis göra en exit från företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förstå hur exitprocesser på medarbetarens initiativ ser ut på ett kunskapsintensivt företag. Fokus ligger på hur öppen medarbetaren är gentemot sin arbetsgivare gällande sin vilja att lämna företaget. Vi gör en kvalitativ fallstudie bestående av fem djupintervjuer med tidigare medarbetare och deras närmsta chefer på vårt fallföretag. Uppsatsen är explorativ ansats, då tidigare studier inom området saknas.