Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet är känt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, särskilt dem med en lindrig funktionsnedsättning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, självkänsla och livskvalitet, liksom önskad hjälp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrån tematisk analys.

Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplatmed olika aspekter av hälsa: biologiska, psykologiska såväl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie är att 1) belysa hur hälsa kan främjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hälsa som begrepp och därigenom uppmana sjukvården att mer aktivt använda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hälsoaspekter och även ett starkt samband hälsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie är i enlighet med rådande teorier som säger att mindfulness påverkar hälsa positivt genom bättre verklighetsanpassning och att hälsa är en komplex företeelse med flera interagerande komponenter..

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med negativ inverkan på multipla livsområden. Huvuddelen av patientgruppen erbjuds farmakologisk behandling som inte alltid är tillräckligt effektiv. Det finns begränsat med forskning på psykologiska behandlingar för vuxna med ADHD. KBT och även DBT har båda visat goda resultat. För att öka tillgängligheten för denna patientgrupp skulle internetbehandling kunna vara ett alternativ.

Höftledsdysplasi (HD) är en i raden av genetiska sjukdomar hos våra hundar Det är en ärftlig sjukdom som främst finns hos storvuxna raser och ger en felaktig utveckling av höftleden som ger upphov till förslitning av brosket i höftleden med benpålagringar som följd. Trots avelsprogram fortsätter höftledsdysplasin att vara den mest vanliga ortopediska sjukdomen hos våra hundar. Höftledsdysplasin karaktäriseras som överdriven slapphet i ledkapseln och dess ligament, samt att ledkulan inte är normalt placerad i leden. Dagens graderingssystem som används är inte tillräckligt för att kunna stoppa sjukdomens framfart. Därför utvecklas nu ett HD-index som inte bara tar hänsyn till individens egna HDstatus utan även dess släktingar. Det är inte bara genetiken som styr uttrycket av HD. Även miljöfaktorer har inverkan på om tillståndet uttrycks samt i vilken allvarlighetsgrad. Diet och motion har därför visat sig ha betydelse för sjukdomens utveckling.

Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation med generell an-estesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av post-operativt illamående och kräkning (PONV) är att vara kvinna i fertil ålder, hos vilka det är tre gånger vanligare än hos män. PONV kräver ökad medici-nering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamående har troligtvis funnits sedan anestesin började användas i mitten av 1800-talet. Under åren som följt har säkrare me-toder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och har fått benämningen ?the big little problem? Postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer påverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade också att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i åldrarna 16-25 år. Via en prospektiv design inkluderades en förmätning med hjälp av enkäterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkäten Daily Hassle Scale.

Problem: The question is if investors falls into psychological decision traps when they are about to make an investments decision. Research in other areas suggests that this may be case. The reason is that they are not aware of that psychological decision traps exist. If so, it can lead to pernicious consequences for the return on the portfolios they manage. Purpose: To investigate if investors fall into four different psychological decisions traps: anchoring, confirming evidence, overconfidence and regression towards mean, at investments in IPOs Method: We have collected data through a form of experiment.

Denna uppsats redogör för en undersökning av manliga interner på tre svenska anstalter i södra Sverige. 55 enkäter besvarades av interner med längre än ett års strafftider på sluten anstalt. Ålder och vistelsens längd på anstalt i relation till psykisk hälsa bland fängelseintagna undersöktes. Inga signifikanta resultat fastslogs, sannolikt mycket beroende på mätinstrumentets inte anpassades efter den aktuella populationen. Vidare jämfördes fängelsepopulationens psykiska hälsa med en normalpopulation utanför anstalt.

Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig på olika sätt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vård är en god vårdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Karriärcoachning är ett begrepp som blivit allt vanligare de senaste 20 åren. Det finns oändliga valmöjligheter, och där kan karriärcoachning vara ett stöd. Karriärcoachning bygger vanligtvis på individuella program med strukturerade samtal, arbetsuppgifter samt psykologiska test. Syftet har varit att undersöka hur litteraturen benämner karriärcoachningen som begrepp, och sen sätta det i förhållande till vad personalchefer har för erfarenheter av karriärcoachning. Data samlades in genom intervjuer med olika personalchefer.

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod.

Ett ökande antal operationer sker dagkirurgiskt vilket leder till att patienten får ett kortare avbrott i arbete och socialt liv. Denna typ av vård medför dock mindre tid för undervisning perioperativt, vilket blir en utmaning för vårdpersonalen. Information är centralt i omvårdnaden av patienten som genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Utan information har patienten en minskad förmåga att ta en aktiv del i den perioperativa processen. Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av perioperativ information vid ett dagkirurgiskt ingrepp.