Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

Syftet med studien Àr att öka kunskap om dansen betydelse inom demensvÄrden. Studien Àr baserad pÄ en översikt över befintlig litteratur inom Àmnena dans och demens. Litteraturstudien kompletteras Àven med en intervju, ett exempel frÄn demensvÄrden i Linköpings kommun. Resultaten kommer att presenteras under tre huvudteman; psykologiska effekter, fysiologiska effekter och sociala effekter av dansens betydelse inom demensvÄrden. Senare Àr analysen baserad pÄ samma övergripande teman och kommer att analyseras utifrÄn teorier om livskvalitet och symboliska interaktionism..

Spel roar mÀnniskor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del mÀnniskor i bÄde spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som vÀrdefull i detta sammanhang Àr vilka attityder mÀnniskor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, gÄr det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrÄn hur attityder uppkommer, attitydförÀndring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkÀtundersökning med 48 stycken deltagare har anvÀnts för att uppnÄ detta.

I dagens sociala samhÀlle Àr maktrelationer prÀglade av individerna som förhÄllandena bestÄr av. Den psykologiska relevansen ligger i att maktutövande inte kan existera utan mÀnniskor som lyder. Situationella aspekter spelar stor roll för olika lydnadsbeteenden men Àven personlighet utgör bidragande faktor. Studien undersökte bassjÀlvkÀnslans (BSE) och den förvÀrvade sjÀlvkÀnslans (ESE) relation till lydnad (OBE). Korrelations- och hierarkisk multipel regressionsanalys genomfördes pÄ data frÄn totalt 144 enkÀtsvar.

?????.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta Àr vanlig dÄ det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom familjen kan ses som en helhet kan detta innebÀra bÄde sociala och psykologiska konsekvenser Àven hos de nÀrstÄende som dÄ löper ökad risk att drabbas av ohÀlsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta. Metod: Litteraturöversikt sammanstÀlld av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de nÀrstÄende förÀndras och begrÀnsas genom att de kÀnner att de mÄste anpassa sig, det sociala nÀtverket minskar, rollerna och relationerna förÀndras.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva manliga patienters uppfatt- ningar av kateterisering och hur det Àr att, tillfÀlligt i samband med ett operativt urolog-iskt ingrepp, fÄ och bÀra kateter. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer av tio patienter pÄ en vÄrdavdelning. Materialet frÄn intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats och detta resulterade i fem kategorier: Vikten av ett gott bemötande, Informationen före operation har stor betydelse, Obefogad rÀdsla för smÀrta, Betydelsen av val av material, Tryggheten och relationen till medpatienter i samma situation..

Spel roar mÀnniskor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del mÀnniskor i bÄde spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som vÀrdefull i detta sammanhang Àr vilka attityder mÀnniskor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, gÄr det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrÄn hur attityder uppkommer, attitydförÀndring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkÀtundersökning med 48 stycken deltagare har anvÀnts för att uppnÄ detta.

Sociala nÀtverk har fÄtt en alltmer betydande roll i vÄra liv och samhÀllen. Nya sÀtt för mÀnniskor och organisationer att interagera skapas och förnyas hela tiden med hjÀlp av sociala nÀtverk och Web 2.0-teknologier.Företag förvÀntas numera ha en nÀrvaro inom sociala medier dÀr de erbjuder information eller deras företagstjÀnster, de största av dessa sociala plattformar Àr i dagslÀget Facebook och Twitter. Utvecklingen och framgÄngen av de sociala nÀtverken har lett till att flera studier[1][2][3] genomförts för att bÀttre förstÄ hur mÀnniskor fungerar i kontexten av sociala nÀtverk. I detta examensarbete har en webbapplikation utvecklas samt en tÀvling genomförts inom Facebook -plattformen för att utreda hur mÀnniskor beter sig inom sociala nÀtverk, arbetets hypotes baserar sig i att utreda om arketyperna connectors, salesmen och mavens gÄr att identifiera inom Facebook..

Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..

Bakgrund. Fotboll Àr vÀrldens största idrott och risken för skador Àr stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte ÄtergÄr till idrotten Àr frÀmst nedsatt funktion samt rÀdsla för ny skada. MÄnga fotbollsspelare Àr idag fysiskt redo att ÄtergÄ till spel, men inte psykiskt. Syfte.

Alkoholberoende och missbruk Àr ett omfattande problem i sÄvÀl Sverige som i övriga delar av vÀrlden. Med tanke pÄ de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för bÄde missbrukaren, och mÀnniskor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att ÄtgÀrda detta. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga olika behandlingsmetoder och att med psykologiska teorier om mÀnskligt beteende som utgÄngspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar pÄ att sÄvÀl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende.

Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gÀller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda pÄ vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda pÄ hur mycket tid tonÄringar tillbringar pÄ Internet, vad de gör pÄ Internet och hur mycket insyn vuxenvÀrlden har i deras InternetanvÀndande. VÄr undersökningsgrupp Àr tonÄringar i Äldern 13-16. Vi har bedrivit en tvÄdelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkÀtundersökning och den andra delen av en fÀltstudie pÄ mötesplatsen Lunarstorm. EnkÀten, som innehöll frÄgor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever.