Titel Medietango? om Twitters betydelse för opinionsbildningen.Författare Robert OlssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2012.Handledare Jenny Wiik.Sidantal 41Antal ord 15 324Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur intervjupersonernas aktivitet i sociala medier, med huvudinriktning pÄ Twitter, pÄverkar möjligheten att fÄ en opinionsbildande roll i traditionella medier.Metod Den kvalitativa samtalsintervjun.Material Studien bygger pÄ Ätta samtalsintervjuer.Huvudresultat Det finns enligt respondenterna en tydlig koppling mellan det personliga tilltalet i kombination med en professionell bas ochexponering i de traditionella medierna. Studiens intervjupersoner har genom sitt agerande pÄ Twitter fÄtt en opinionsbildande roll i traditionella medier i frÄgor de sjÀlva identifierat som viktiga. Respondenterna Àr inte överens om nyttan av att kombinera aktivitet i olika sociala medier med varandra för att nÄ opinionsbildande framgÄng..

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Bakgrund: Det förÀnderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits dÀr de i större utstrÀckning Àn tidigare behöver ta hÀnsyn till deras mÄlgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste Ären, nÀr de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nÀmnda mÄlgrupper. De traditionella mediernas envÀgskommunikation har fÄtt lÀmna plats för de sociala mediernas tvÄvÀgskommunikation. Organisationens ledning Àr ansvarig för att sÀkerstÀlla att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstÄr. För att kunna hantera detta mÄste man planera och lÀra sig undvika situationer som kan leda till en kris.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Den hÀr uppsatsen mÄl Àr att undersöka om ekonomiska sanktioner Àr ett försvarbart utrikespolitiskt medel. Sanktioners effektivitet utreds genom en kvantitativ studie av sanktioner utfÀrdade av FN och en kvalitativ studie av fallet Sydafrika. Uppsatsen konstaterar att ekonomiska sanktioner Àr ineffektiva och kostsamma och gÄr dÀrefter över till att diskutera dem i normativ analys och försöker sedan utreda vilka fördelar som kan identifieras och erbjuder konstruktiv kritik av ekonomiska sanktioner. En positiv faktor som identifieras Àr den psykologiska pÄverkan som sanktioner har pÄ en inhemsk motstÄndrörelse för att visa omvÀrldens stöd. Slutligen konstateras att smarta sanktioner och vapenembargon kan vara komplimenterande ÄtgÀrder, men inte uppfyller sina mÄl utan hÄrd bevakning..

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

Syftet med studien Àr att undersöka om individer med en liberal hÄllning i alkoholfrÄgan löper en större risk att rÄka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem Àn individer med en restriktiv hÄllning. DÄ tidigare forskning om relationen mellan hÄllning i alkoholfrÄgan och sociala problem Àr svÄrhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning pÄ de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att hÀrleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar ocksÄ pÄ att kön, Älder, inkomst och konsumtionsnivÄ Àr variabler som kan ha direkt inverkan pÄ alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata frÄn Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjÀlp av binÀr logistisk regressionsanalys.

Examensarbete behandlar PiteÄs grönomrÄden och vattenrum med fokus pÄ Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi mÀnniskor anvÀnder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock Àven i examensarbetet, detta för att pÄvisa den samlade vikten av en stads gröna omrÄden. PiteÄs grönomrÄden har avgrÀnsats till stadsnÀra rekreationsomrÄden i form av strÄk, motionsspÄr och friluftsomrÄden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar Àven hur dessa ser ut och anvÀnds vintertid. Genom inventering och analys av PiteÄs grönomrÄden har det utkristalliserats vilka platser som bör fÄ en ny utformning och nya anvÀndningsomrÄden, nya förslag har dÀrför utarbetats för dessa.

Syftet med detta examensarbete var att belysa den nuvarande upplevelsen av inre motivation samt eventuell upplevelse av personlig utveckling i Ă„tta olika mĂ€nniska-hĂ€stinteraktioner. I semistrukturerade intervjuer undersöktes frĂ„gestĂ€llningar som: Vad i mĂ€nniska-hĂ€stinteraktionen motiverar intervjupersonerna? Är interaktionen till hĂ€sten i huvudsak baserad pĂ„ inre motivation? Vilken typ av inre motivation upplevs? Upplevs grundlĂ€ggande psykologiska behov som uppfyllda? Ger interaktionen med hĂ€sten upplevelse av personlig utveckling med avseende pĂ„ olika sjĂ€lvstrukturer? Resultaten visar att intervjupersonernas mĂ€nniska-hĂ€stinteraktioner huvudsakligen byggde pĂ„ inre motivation och en vilja att förstĂ„ sin hĂ€st och strĂ€van efter en enhetskĂ€nsla med hĂ€sten. Samtliga intervjupersoner upplevde ocksĂ„ att de hade utvecklats genom sina mĂ€nniska-hĂ€stinteraktioner..

Barn som flyr till ett nytt land utan förÀldrar eller vÄrdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. VÀgen till det nya landet Àr oftast lÄng, svÄr och efterlÀmnar smÀrtsamma erfarenheter. Det Àr en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gÄng har fÄtt frÄn sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen mÄnga mÀnniskor, dÀr de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. VÄrt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer pÄ ett utvalt HVB-hem (hem för vÄrd och boende) i Halmstads kommun.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Litteraturen innehÄller tre olika omrÄden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre omrÄden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda pÄ vilket sÀtt de teoretisktfastslagna omrÄdena relaterar till anvÀndarnas upplevelse av omrÄdena. Syftet utreds genom enfallstudie dÀr Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrÄgestÀllning: Hur förhÄller sig Nordeas Facebooksidasaktiva anvÀndare till Nordeas medverkan pÄ Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som Àmnade svara pÄ frÄgestÀllningen.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talsprÄk. BegrÀnsningar i den talsprÄkiga kommunikationen kvarstÄr Àven med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckensprÄk. Delaktighet i det sociala samspelet Àr betydande för vÄrt vÀlbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Bakgrund: Njurinsufficiens Àven kallat njursvikt Àr ett tillstÄnd dÄ njurfunktionen Àr nedsatt. Hemodialysbehandling kan dÄ bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgÄr hemodialysbehandlingen pÄ sjukhuset vanligtvis tre gÄnger per vecka, cirka fyra timmar per tillfÀlle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt anvÀndes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vÄr systematiska litteraturöversikt anvÀndes Ätta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.