MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

Upphandlingsprocessen kan ses som en form av beslutsprocess. Inom beslutsteori har det under flera Är forskats om psykologiska fÀllor och misstag vid beslutsfattande. Det finns en hel del teorier om hur dessa fÀllor och misstag kan undvikas. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra fallgropar vid beslutsfattande med fallgropar vid offentlig upphandling samt analysera hur resultaten frÄn den beslutsteoretiska forskningen kan anvÀndas som stöd i upphandlingsarbetet. Resultatet visar att likheterna Àr mÄnga och att resultatet frÄn den beslutsteorietiska forskningen pÄ ett enkelt sÀtt kan konkretiseras och anvÀndas i upphandlingsarbetet..

Goda arbetsrelaterade sociala relationer Àr nÄgot som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. BristfÀlliga sociala relationer pÄ en arbetsplats kan pÄ motsvarande sÀtt tÀnkas leda till problem. En genomgÄng av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mÀta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mÀtinstrument för dessa. BÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillÀmpats genom djupintervjuer samt en enkÀtundersökning.

Syftet med avhandlingen var att fÄ fram konkreta förslag pÄ hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka bÄde befintliga och nya kunders varumÀrkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehÄller teorier kring Àmnena varumÀrke, mÀrkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har Àven samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte anvÀnder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att anvÀnda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stÀrka sina kunders varumÀrkeslojalitet. Det handlar om att anvÀnda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frÄgor och funderingar pÄ ett bra och snabbt sÀtt genom denna nya mediekanal kan en lÄngvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumÀrkeslojalitet hos kunden. .

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tÀnker kring sociala relationer och sjÀlvförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det hÀr har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebÀr.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nÄ upp till skolans olika mÄl; kunskapsmÄl och sociala mÄl. Vad vi blev extra nyfikna pÄ var om de olika mÄlen har samma prioritering. Studien syftar Àven till att undersöka hur viktigt det Àr att samarbetet mellan resursskola, hemskola och förÀldrarna fungerar. För att genomföra studien sÄ valde vi att utföra intervjuer med en lÀrare, en specialpedagog och omrÄdeschefen som alla Àr kopplade till den hÀr resursskolan. Empirin frÄn intervjuerna har vi sammanstÀllt i en resultatdel utifrÄn tre teman; skolans mÄl, miljöer för lÀrande och samverkan/relationer.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet Àr en viktig del som kan förbÀttra det kÀnslomÀssiga vÀlbefinnandet och bli en tillgÄng för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön Àr bristfÀllig. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva vilka aspekter i vÄrdrummet som Àr av betydelse för patienters upplevelse av sin vÄrdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfÀr pÄverkar patienten bÄde fysiologiskt och psykologiskt Àr av intresse för oss som sjuksköterskor, dÀrför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell frÄn Axelsson (2008).

I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkÀnda designmönsterbibliotek har anvÀnts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats frÄn sociala medier med hjÀlp av mönsteridentifikation, dessa Àr: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lÀgga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter frÄn olika Stockholmbaserade webbyrÄer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren frÄn sociala medier pÄverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda pÄ om webbyrÄer idag överhuvudtaget anvÀnder sig av designmönster nÀr de bygger en webbplats.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med det hÀr arbetet Àr att dels göra en teoretisk genomgÄng av de viktigaste styrdokumenten nÀr det gÀller inkludering, dels att med hjÀlp av nÄgra verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?MetodJag har anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som metod för datainsamling för att fÄ mer fördjupade svar pÄ mina frÄgor. Jag kÀnner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd genomförs sÄ ofta det Àr möjligt. Det beror pÄ flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. MÄnga olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlÀtta för skolsvÄrigheter.

Syftet Àr att fÄ insikt i vad som motiverar företag till att anvÀnda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjÀlp av sociala nÀtverk. En kvalitativ ansats har anvÀnts dÀr tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med tvÄ olika personer pÄ varje företag. Studien visar att företag som Àr verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebÀr. De möjligheter företagen tar upp Àr att de kan nÄ en större mÄlgrupp pÄ ett mer kostnadseffektivt sÀtt, underlÀtta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumÀrkeslojalitet och vÀrdefulla konkurrensfördelar.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot Ă€ldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal Ă€ldreomsorg. GenomgĂ„ende i studien Ă€r tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras pĂ„ intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frĂ„gan om yrkesrelevans Ă€r mĂ„ngfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart pĂ„ kunskaper frĂ„n utbildningen, utan ocksĂ„ pĂ„ personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsĂ€ttningar i stöd och personalantal.

I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

Detta Àr ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrÄn ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med mÀnniskor som pÄ olika sÀtt Àr med och skapar detta sociala nÀrverk och som alla kunde berÀtta om dess olika bestÄndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrÄn en förstÄelse om att de aktiviteter som ingÄr i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förstÄelse för hur verkningsfulla aktiviteterna Àr gÀllande social integration.