Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för tvÄ webbföretags affÀrsplattformer. Vidare skapas en djupare förstÄelse för sociala medier och hur de kan anvÀndas av företag pÄ webben.Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats dÄ befintliga teorier inom bÄde sociala medier och affÀrsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens AffÀrsplattform, segmentering, val av mÄlgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller.Studiens forskningsfrÄgor besvaras med hjÀlp av en fallstudie med tvÄ empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig frÀmst i empiri som fÄtts genom tvÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka Àr tvÄ webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har Àven inhÀmtats frÄn företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar.Studien har resulterat i kÀnnedom om hur tvÄ företag inom modebranschen anvÀnder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affÀrsplattform.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner pÄ grund av sin funktionsnedsÀttning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, Äsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer anvÀnder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstÄ. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar pÄ olika problem som synskadade personer nÄgon gÄng har upplevt i sociala interaktioner.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Att genom behovsskattningar kartlÀgga anstÀlldas psykologiska drivkrafter, för att bÀttre kunna anpassa arbetet efter individens behov Àr en nyutvecklad metod inom organisationsutveckling. Det finns ett brett vetenskapligt stöd för att en god överenstÀmmelse mellan person-arbete ger upphov till mÄnga fördelar pÄ sÄvÀl individ- som organisationsnivÄ. Syftet med denna studie var att beskriva hur chefer anvÀnder behovsskattningar och samla erfarenheter kring vilka effekter och utmaningar som finns förenade med detta arbete. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer och arbetsledare som anvÀnt behovsskattningar i sina organisationer. Resultatet visade att behovsskattningar kan ligga till grund för arbetsanpassning och Àven utgöra en guide för hur kommunikation och ledarskap bÀttre kan anpassas efter individens behov.

Det moderna arbetslivet prÀglas av att nya krav stÀlls pÄ individen. En förstÄelse för vilka dessa krav Àr och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmÄgor som individen behöver Àr inte sÄ vÀl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att ta reda pÄ vilka psykologiska förmÄgor som krÀvs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrÄn ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade pÄ Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar pÄ att det moderna arbetslivet stÀller krav pÄ att vi kan utforma, sjÀlva ta initiativ och styra vÄrt arbete.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Uppsatsen behandlar officersbostĂ€llen i SkĂ„ne frĂ„n indelningsverkets tid (1682-1901), med sĂ€rskild inriktning pĂ„ byggnadsvĂ„rds- och bevarandefrĂ„gor samt pĂ„ tillĂ€mpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmĂ€ssiga fokus ligger pĂ„ 1850-talet. Den bygger pĂ„ arkiv- och fĂ€ltstudier kring det trettiotal av SkĂ„nes 50 officersbostĂ€llen som har karaktĂ€rshus uppförda enligt de av militĂ€ren faststĂ€llda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmĂ€tningar och foto­grafering har genomförts kring tre vĂ€lbevarade bostĂ€llen, Örsjö, MĂ„nstorp och HjĂ€lmshult. Uppfölj­ningar har ocksĂ„ gjorts kring fem bostĂ€llen som har genomgĂ„tt mer om­fattande och inte helt önskvĂ€rda förĂ€ndringar. Sist i uppsatsen finns Ă„tskilliga tips för den som Ă€r intresse­rad av att vĂ„rda militĂ€ra bostĂ€llen och andra byggnader pĂ„ ett varsamt sĂ€tt..

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Sedan tidigt 90-tal har internet utvecklats och fÄtt ett större inflytande pÄ marknaden. Web 2.0 har varit en del i den utvecklingen och definieras som en teknologisk infrastruktur som har aktiverat det sociala fenomenet pÄ webben. Web 2.0 har dÀr igenom gett konsumenter en möjlighet att kommunicera med företag via sociala medier. I och med utvecklingen av Web 2.0 kan företag interagera med sina kunder genom nya kommunikationskanaler sÄsom Facebook, Twitter och Youtube med flera. Sociala medier har en ekonomisk fördel dÄ marknadsföring kan genomföras till en lÀgre kostnad.

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Denna studie avser att jÀmföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frÄgan om hur individerna upplever att deras sociala band och sjÀlvkÀnsla har förÀndrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frÄgor besvaras med de teoretiska utgÄngspunkter som valts dÀr fokus ligger pÄ Jenkins sociala identitetsteori. Vidare anvÀnds Scheffs teori om sociala band som Àr associerad med kÀnslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om sjÀlvkÀnsla anvÀnds som reglerar individens vÀlmÄende.

NÀr mÀnniskan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vÀnner stor betydelse. Platsen för vÄrd blir dÀrför mycket viktig. Platsens betydelse för oss mÀnniskor innebÀr inte bara den fysiska miljön. I palliativ vÄrd Àr det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hÀnsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna pÄ vÄrd.

Den hÀr uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. InternetanvÀndningen har fÄtt en större betydelse. Fler mÀnniskor Àr aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, anvÀnda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för mÄnga.

Skolan Àr en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller dÄ naturligt att denna kommer ha en stor inverkan pÄ ungdomars liv. Denna sjÀlvdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer Àr det som pÄverkar en individs brottslighet, Àr det de sociala banden till skolan eller Àr det deras livsstilsrisk? Om bÄda Àr av betydelse, vilken av faktorerna Àr dÄ avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att bÄde livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.