Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas från programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan använda för att förstå hur programkoden ska användas. Kontrakt i kod fungerar både som ett sätt att hitta fel och som dokumentation så om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvändbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förståelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvärdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett användbart verktyg som underlättar återanvändning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och är därför inte praktiskt användbar..

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det Psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det Psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien.

Syfte ? Att skapa en djupare förståelse för det Psykologiska kontraktet mellan trainee och organisation.Metod ? Kvalitativ fallstudie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in empirisk data. Analys av data genom innehållsanalys.Resultat ? Ett antal teman som kan bidra med en djupare förståelse för det Psykologiska kontraktet mellan organisation och trainee identifierades. Identifierade teman som organisation och trainee har förväntningar inom under pågående program; Eget ansvar, Utveckling, Stöd, Engagemang och Leverans.

Antal förändringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt Psykologiska kontrakt är alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hälsa på arbetsplatsen vid organisationsförändringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hälsa har i denna studie mätts i form av en enkätundersökning, där 84 anställda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hälsan hos de anställda vid en svensk myndighet såg ut efter de förändringar som myndigheten genomgått, samt klargöra de ovan nämnda faktorernas koppling till en god respektive dålig psykisk hälsa. Resultatet visade att de anställda överlag tycktes ha en god psykisk hälsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förändringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hälsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förändringar inom organisationer..

Forskningen om det Psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras Psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Syfte: Syftet med studien är att få ökad förståelse för arbetssökandes upplevelse av en rekryteringsprocess samt belysa den psykologiska delen av ett anställningskontrakt. Uppsatsen undersöker hur ett antal nyanställda på ett utvalt företag upplevde rekryteringsprocessens olika delar, huruvida rekryteringsprocessen skapade förväntningar på den kommande anställningen samt hur väl förväntningarna stämmer överens med personernas situation idag.Tidigare forskning/teorier: Studien beskriver rekryteringsprocesser ur ett organisations-teoretiskt perspektiv och ur ett socialpsykologiskt perspektiv. För organisationer handlar det om att knyta till sig rätt personer till sin verksamhet, vilket blivit allt mer avgörande för att lyckas behålla sin konkurrenskraft. För individen handlar det om att få en bild av företaget och vad en kommande anställning kommer att innebära. Det Psykologiska kontraktet är ett begrepp inom organisationsforskningen som beskriver de förväntningar som den anställde har på utbytesrelationen till organisationen.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella Psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen.

Uppsatsens syfte är att, med hänsyn till närliggande gemenskapsrätt och gemenskapsrättslig praxis, utreda hur begreppet ?tvingande hänsyn till allmänintresset? skall uppfattas i svensk upphandlingsrätt. Uppsatsen syftar således till att utreda när tvingande hänsyn till allmänintresset motiverar att felaktigt tilldelade offentliga kontrakt upprätthålls. Sammanfattningsvis kan syftet sägas vara att utreda medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet beträffande tillämpningen av ogiltighetssanktionen..

Vid nedläggning av verksamheter har man i tidigare studier stött på det oväntade fenomenet close-down effect, att anställdas produktivitet ökar. Belöningar kan inverka på anställdas prestation då motivationen, enligt balansteorin, ligger i strävan efter jämvikt mellan belöning och arbetsinsats. Syftet med denna studie är att undersöka belöningars betydelse för anställdas arbetsattityder under nedläggningsprocessen, samt att undersöka om beslutet om nedläggning upplevs som ett brott mot det Psykologiska kontraktet. En enkätundersökning och en prestationsbedömning genomfördes bland 275 medarbetare på ett tillverkningsföretag. Studiens resultat indikerar att ju högre anställdas förväntan om belöning är, desto högre är deras tillit till arbetsgivaren.

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen.Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, Psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas från programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan använda för att förstå hur programkoden ska användas. Kontrakt i kod fungerar både som ett sätt att hitta fel och som dokumentation så om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvändbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förståelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvärdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett användbart verktyg som underlättar återanvändning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och är därför inte praktiskt användbar..

Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det så kallade Psykologiska kontraktet. Det Psykologiska kontraktet innehåller de förväntningar på skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter påverkar. Syftet med den här studien är därför att undersöka om könstillhörighet har någon inverkan på upplevelsen av Psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns några eventuella skillnader mellan könen samt om det finns några skillnader mellan könen i upplevelsen av att Psykologiska kontraktet har uppfyllts.

Tidigare ombesörjde organisationen karriär och karriärutveckling för den anställde och karriärkontraktet byggde på livslånga anställningar. Det nya karriärkontraktet bygger istället på en så kallad proteisk karriär (Hall, 1996), vilket utmärks av att individen ser sig själv som ansvarig för och drivande av sin karriär, att egna värderingar får styra samt att psykologisk utveckling är främsta mål. Studiens frågeställning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, självkänsla, locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriärattityder. I studien användes kvantitativ metod och en enkätundersökning genomfördes på studenter. Korrelationsberäkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriärattityder var korrelerade.

Psykologiska bedömningar av föräldrar beskrivs sällan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det är i hög grad ett underförstått arbetsområde. Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av föräldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvårdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet är hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förälder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av föräldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillämpas.