Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i såväl Sverige som i övriga världen. I Sverige drabbas årligen omkring 7 000 kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv månader om året, diagnostiseras ett 20- tal kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion på grund av den psykologiska och den existentiella påfrestningen. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som bygger på nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts.

Studien undersöker om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som tränar mycket och en kontrollgrupp skilja sig åt i avseende på LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas är: Träning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stämmer har elever på gymnasiet fått fylla i en enkät. Enkäten innehåller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men även ett formulär där deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stämmer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. Metod: Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet: visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Syftet med min studie är att ta reda på vad för slags konflikter som uppstår på fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som används. Fokus ligger även på om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en låsstatusskola samt en högstatusskola. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre på varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har även spelat in mina intervjuer för att inte gå miste om något som sagts. Intervjufrågorna har varit av en lägre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara både öppen och standardiserad.

Studien undersöker om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som tränar mycket och en kontrollgrupp skilja sig åt i avseende på LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas är: Träning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stämmer har elever på gymnasiet fått fylla i en enkät. Enkäten innehåller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men även ett formulär där deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stämmer.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 700 barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen är livslång och kräver kunskap och förmåga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För ungdomar kan det vara svårt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet då det kan påverka sociala och psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar adherence hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: Kvinnor genomgår hysterektomi av benigna och maligna anledningar. I befintlig forskning framgår att kvinnor efterfrågar information och ökat stöd i samband med operation. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad till kvinnor som genomgått hysterektomi med fokus på det psykologiska omhändertagandet. Metod: Insamling av data skedde medels intervju av sex sjuksköterskor på en gynekologisk vårdavdelning vid ett större sjukhus i södra Sverige. Materialet analyserades med innehållsanalys.

Då behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskningförlänger överlevnaden för hjärtsjuka har socialstyrelsen i sina nationellariktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjärtsvikt medICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter medICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivafaktorer som påverkar ICD patienternas hälsorelaterade livskvalitet.Studierna påvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hadelägre hälsorelaterad livskvalitet, men på individ nivå framkom detpåverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid föranpassning och betydelsen av patientens ålder.Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvårdnadssituation att ingetrygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Detger patienten möjligheten att påverka sin hälsorelaterade livskvaliteteftersom den är avgörande för patientens välmående och upplevelse avICD behandlingen.Informanterna i resultatstudierna var övervägande män och ur ettgenusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien interepresenterar befolkningen i stort.Med hänvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka iframtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse avhälsorelaterad livskvalitet och ICD behandling..

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades på 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla ångest och depression jämfört med normalpopulationen, orsaken till detta är inte klarlagd forskarnas åsikter går isär.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Missbruk är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde och ett mångfaktoriellt problem. Det som framkommit i tidigare studier är att det finns biologiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar en människas väg in i ett missbruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personer med pågående eller tidigare drogproblematik utifrån sina livsberättelser beskriver sin väg in i missbruket. Med droger syftar vi i denna uppsats till narkotikaklassade droger. Kvalitativ metod har använts i studien och detta genom ostrukturerade intervjuer med en narrativ utgångspunkt.

Stress bland ungdomar är något som går allt längre ner i åldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och många ungdomar är rädda att inte räcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien är att undersöka vad som stressar ungdomar på det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhållande till stressen. Studien bygger på ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, däribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist ansträngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever på det naturvetenskapliga programmet i Luleå.