Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Denna studie syftar till att tydliggöra vilka behov och mål som användarna för en specifik interaktiv säljdisplay har och komma med potentiella förbättringsförslag. Metoder som använts för datainsamling är intervjuer av intressenter och målgruppen för produkten som legat till grund för skapandet av personor och scenarion som i sin tur använts för att ta fram krav och utveckling av användningstester. Resultatet visar på att några av de viktigaste produktkvalitérna som den interaktiva säljdisplayen bör ha är att den ska kännas enkel, tydlig och effektiv. Resultatet visar även på att målgruppens behov och mål för produkten varierar mycket beroende på demografi och användningstesterna att produkten i många fall inte möter användarnas krav. Slutsatserna redogör för att i de fall produkten inte möter användarnas behov behövs förbättrade funktioner, instruktioner och en mer genomarbetat design för att uppnå användarnas krav på produkten..

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

Syftet är att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med särskilda behov på en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ämneslärare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mål samt att skapa förståelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger på en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare år, tre av informanterna är språklärare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju återkommande teman som har stor betydelse för framgångsrik undervisning med elever med särskilda behov. Dessa teman är bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssätt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utsträckning innehållet i undervisningen som betydande för motiverande och framgångsrik undervisning.

Problem: The question is if investors falls into psychological decision traps when they are about to make an investments decision. Research in other areas suggests that this may be case. The reason is that they are not aware of that psychological decision traps exist. If so, it can lead to pernicious consequences for the return on the portfolios they manage. Purpose: To investigate if investors fall into four different psychological decisions traps: anchoring, confirming evidence, overconfidence and regression towards mean, at investments in IPOs Method: We have collected data through a form of experiment.

Genom att stödja personer som får palliativ vård kan deras situation underlättas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som får palliativ vård. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick från de tre huvudområdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara självständig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rädd och oroa sig för symtom så som smärta. Andliga/existentiella behov handlade om att få stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.

BakgrundUppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM). MetodEn tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011. ResultatAv 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med studien är att undersöka hur rekryteringsprocessen vid anställning av chef går till samt vikten av organisatorisk och personlig matchning av chef och företag. Författarna är även intresserade av betydelsen av psykologiska kontrakt i rekryteringssammanhang. Studien är inriktad mot rekryteringsföretag specialiserade på chefsrekrytering som organisationsmässigt skiljer sig så mycket som möjligt från varandra för att få en bredare syn. Undersökningen har delats in i olika områden som består av rekryteringsprocessen, meriter och personlighet samt organisatorisk passform. Studien är utförd genom intervjuer på sju deltagande rekryteringsföretag belägna i Mälardalen.

Den medicinska och psykologiska forskningen har bekräftat betydelsen av den allmänna omvårdnaden i livets början. Detta har lett till utvecklandet av neonatal samvård, där ett ökat fokus finns på familjen. Som en följd av detta har barnsköterskans roll förändrats. Syftet med studien var att undersöka hur barnsköterskor inom samvården upplever det fokusskifte som ägt rum ? från barnet till familjen.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet..