Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivasymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och depressiva symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivasymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och depressiva symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förPsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med depressiva symptom.

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, Psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Sjuksköterskor inom somatiken möter patienter med psykisk ohälsa i sitt dagliga omvårdnadsarbete. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad av en patient som utfört suicidal handling och vårdas på somatisk akutavdelning/akutmottagning. Författarna använde sig av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio sjuksköterskor intervjuades som arbetade inom akutsjukvård och hade minst ett års erfarenhet. Resultatet bestod av fyra teman; svårigheter i omvårdnaden, känslor i mötet med patienten, resurser och samarbete med psykiatrin.

Endurance training in the heat for firefighters - a pilote study Acklimatisering är en Psykologisk och fysisk process då en anpassning till en ny eller förändrad omgivning sker efter en regelbunden exponering till en viss miljö. Träning för att främja värmeacklimatisering för rökdykare förespråkas av arbetsskyddsstyrelsen. Syftet med denna studie var att undersöka om 6 veckors ergometercykling i bastu påverkar upplevd ansträngning, toleransen för värme och uthållighet vid rökdykningsövning. Testgruppen bestod av 7 rökdykare. Vår intervention bestod av 6 veckors ergometercykling i bastu vid 70ºC 2 gånger i veckan à 20 minuter.

Denna magisteruppsats har som syfte att studera förändringsprocesser och motstånd. Problemet består i att hitta nya sätt att hantera motstånd mot förändring. Då förändringar är en naturlig del i en organisations livscykel och motstånd är ett vanligt fenomen i en förändring, är det viktigt att veta hur det uppkomna motståndet kan hanteras. Motstånd orsakar många förändringsprocessers fall och medför även extra kostnader om det inte hanteras på ett för organisationen gynnsamt sätt. Studien har ett tydligt teorifokus där vi tar upp teorier som behandlar förändring och motstånd.

Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ?vägen tillbaka?. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ?kommit tillbaka?, de hinder som försvårat i ?vägen tillbaka? samt hur identitet och självbild påverkats i processen.

Kinas aktiemarknad förväntas bli en av världen största och kommer därmed att bli av stort intresse för investerare. Mycket tyder på att det finns stora värderingsskillnader mellan börsen på fastlandet, Shanghai, och Hong Kong börsen. Syftet är att se om prisskillnader finns mellan dessa marknader och vad dessa kan bero på.Sju bolag med dubbel notering valdes ut och jämfördes och en prisskillnad kunde konstateras. Genom att undersöka de olika marknadsförutsättningarna och använda beteendevetenskapliga teorier har orsaken till de olika marknadspriserna analyserats.Resultatet tyder på att de vitt skilda förutsättningarna där Hong Kong, ett globalt utvecklat finansiellt centrum med ett välutvecklat regelverk och många internationella professionella aktörer, i kontrast till Shanghai, en relativ ung marknad som präglas av valuta- och aktieregleringar där utländska aktörer och aktieägande är högst begränsat, skapar möjligheter för stora skillnader. Detta tillsammans med en stark Psykologisk tro på marknaden i fastlandskina anser vi ligga till grund för den stora prisskillnaden mellan Hong Kong och fastlandet..

Den här uppsatsen är en litteraturstudie som behandlar problemet självdestruktivitet ur ett sociologiskt perspektiv. Jag har valt detta för att det är ett aktuellt problem och det är intressant att se det ur en sociologisk synvinkel istället för en Psykologisk som kanske är vanligare att inta. Vilka sociologiska faktorer kan spela in gällande detta problem? Den litteratur som har legat till bakgrund för studien behandlar vilka som skadar sig, varför de gör det och olika definitioner samt vilka avgränsningar som bör göras för att ringa in fenomenets innebörd. Att skära, bränna och slå sig själv visar på ett självdestruktivt beteende och en orsak kan vara depression eller ångest.Problemställningen som jag sökte ett svar på löd: Vilka ungdomar är det som skadar sig och varför? I den teoretiska genomgången så ligger fokus på kategorierna modernitet, kropp och ungdom.

Hos grisar finner man flera stereotypiska beteenden, som rörbitning och svansbitning. Dessa beteenden är relativt vanliga hos grisar. En miljöberikning definieras som förbättring av ett djurs välfärd, både Psykologisk och fysiologiskt, genom förändringar hos djurets omgivning.Denna studie har undersökt om miljöberikningar kan minska stereotypiska beteenden hos grisar. De två olika miljöberikningar som har använts är en jutesäck fylld med halm och en Jolly Ball?.

En förändring är ett tillstånd som vi upplever under hela vår livstid, både privat och i arbetslivet. Företag måste förändras för att kunna bevara sin konkurrens-kraft. Motstånd till förändring kan anses som det största enskilda hotet mot ett framgångsrikt införande av en strategi på ett företag. Ett sätt att hantera detta motstånd är att använda sig av den delaktiga förändringsmodellen samt stävja rädslor och osäkerhet. Syftet med detta examensarbete var att vi ville få en ökad förståelse för hur företag arbetar med produktionsförbättringar och om de känner av något motstånd vid dessa förändringar. De intervjuade företagen anger som sin absolut största förändring deras införande av ett eget produktionssystem med stort fokus på Kaizen ? Ständiga förbättringar. Under arbetets gång stötte vi på en Psykologisk och vetenskaplig teori om Förändringens fyra rum som anses vara ett kraftfullt hjälpmedel vid alla förändringar..

Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett Psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frågor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frågan vad sexualitet är. Sju BDSM-utövare intervjuades och därefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensättning av en inre Psykologisk verklighet. Fenomenet innehåller en maktförskjutning med ömsesidig påverkan för att nå andra medvetandetillstånd.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv.

Syftet med min studie är att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansättningar ser på skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna på skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och många olika etniciteter.Undersökningen är utförd genom en enkätundersökning med slutna och öppna frågor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har få etniciteter är mobbningen mer av Psykologisk karaktär medan det på den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med många etniciteter har fler elever som är eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad på vilka som upptäcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet är det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra är det lärare.Slutligen anser båda skolorna att lärarna borde börja se och höra för att märka mobbningen som för eleverna är uppenbar. .

Postpartumdepression är den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner är av lättareslag och läker ut spontant inom 3-6 månader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjärnan pekar på vikten av dettidiga samspelet för spädbarnets känslomässiga utveckling på lång sikt. Det är således viktigtatt upptäcka och behandla depression efter förlossning.