Tjänstesektorn är en av de sektorer som ökar mest. Fler och fler tjänsteföretag dyker upp på den svenska marknaden, något som medför att nya konstellationer uppstår inom och utanför företagens funktioner. Distribution, att förflytta produkt från producent till konsument, är en av dessa funktioner. Hur ser konsumenten på detta när förutsättningarna för distribution ändras. Vårt syfte med C-uppsatsen är att undersöka är att undersöka i vilken grad faktorerna pris, distribution, image och trygghet styr valet för en kund att välja en mellanhand som leverantör av tjänsten istället för producenten.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka moderskapet i Serbien. De frågeställningar jag utgått från har varit:1. Vilken uppfattning har mödrarna om sitt föräldraskap?2. Upplever mödrarna att de tillgodoser barnets grundläggande trygghetsbehov. Om så är fallet på vilket sätt?3. Vilket stödbehov upplever mödrarna att de har?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sju mammor intervjuades.

Unified Protocol är en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad på empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. Frågeställningen var om det fanns skillnader vid jämförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter såg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, två män och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Alltfler människor har en önskan om att få leva sina sista dagar i hemmet. Att vara närstående till en döende person innebär ofta en enorm påfrestning och en krisartad livssituation. Närstående ställs inför svåra utmaningar och upplever en börda i att upprätthålla vardagen och utföra praktiska göromål i vården av den sjuke. Samtidigt får de hantera både den egna och den sjukes sorg och förtvivlan. De närstående ser sin insats som ett sätt att ge tillbaka något av den kärlek de själva fått och har en önskan om att patientens sista vilja ska respekteras.

Detta är ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid Luleå Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera människors upplevelse av trygghet i förhållande till sjukförsäkringen och hur viktig tjänstemän som möter berörda individer och individerna själva uppfattat att individens upplevelse av trygghet är för rehabilitering till arbete.Det är en mycket liten andel personer som blir nekad/får indragen sjukpenning eller utförsäkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svårt att förstå för det egna konkreta ärendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förändras och vilken praxis som tillämpas kan göra det svårt för individen att känna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstämmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförändrats så att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förändrats vilket kan göra det ännu svårare för den med begränsad arbetsförmåga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrån Anthony Giddens Modernitet och självidentitet och Ulrich Beck Risksamhället men också senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén Sjukförsäkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat Socialförsäkringsrapporter.Studien är genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmässigt möter sjukskrivna, hälften av alla informanterna har egen erfarenhet av längre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgår det att trygghet rörande individens ekonomi är av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och återgång i arbete/att klara av att hantera förändringar och vara förändringsmotiverade.

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt välbefinnande..

Background: Every year 56 million people die around the world and it is estimated that 60% of these people are in need of palliative care. It has been shown that patients in the palliative care experienced their situation as uncertain. When life no longer was certain, the patients tried to live their life day by day and make the best of it. Problem: When patients were diagnosed with an incurable disease the future became unsure, because their life would come to an end. Therefore patients with a palliative diagnosis could be in need of experiencing feelings of security.

För att kunna bli pilot i kommersiell luftfart är första steget att utbilda sig. En pilotutbildning måste föregås av en medicinsk undersökning för att garantera en tillräckligt god fysisk hälsa hos den blivande piloten. Många utbildare kräver också att en person som vill utbilda sig till pilot genomgår en psykologisk lämplighetsprövning, i syfte att få en indikation på dennes personliga förutsättningar i övrigt för en lyckad utbildning och karriär inom pilotyrket. När utbildningen är genomförd är piloten redo för att se sig om efter arbete men den senaste tidens allmänna nedgång i flygbranschen har gjort det allt svårare för piloter att få anställning. Detta arbete har syftat till att ge en inblick i bakgrunden till den typ av lämplighetsprövning som genomförs inför utbildning, hur sådana prövningar värderas av arbetsgivare i branschen samt vad som i övrigt enligt arbetsgivare avgör om en pilot är aktuell för anställning..

I Läroplanen för förskolan står det:?Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet iförskolan. Hänsyn skall tas till barnets olika förutsättningar och behov.? (s.4)Det är upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten så den passar alla barn.Syftet med vårt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville även ta reda på hur det byggs upp ett bra samarbetet med föräldrarna till barn med dolda handikapp, så att de känner en trygghet att lämna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med både pedagoger och föräldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.Vårt resultat visar på att pedagogernas förhållningssätt är viktigt.

Inom området psykologisk behandling har intresset för känsloreglering och svårigheter med känsloreglering som gemensam nämnare vid psykisk ohälsa allt mer ökat. Vid behandling enligt Dialektisk Beteendeterapi av Borderline personlighetsstörning har svårigheter med känsloreglering varit en central del, både att i behandling arbeta med för att uppnå ett större fungerande, och i förståelsen av svårigheter hos individer som har fått diagnosen. Vid utvärdering av behandling har dock instrument riktade specifikt mot känsloreglering och eventuella svårigheter saknats. Denna studie har undersökt om frågeformuläret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) kan användas för detta syfte. Resultatet visar en användarvänlighet av formuläret och signifikanta skillnader i svaren mellan en patientgrupp med diagnosen Borderline personlighetsstörning och en kontrollgrupp.

Syftet med den här studien är att undersöka hur betydelsefull läroboken är i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lärare, samt ett frågeformulär riktat till elever i skolår 4 och 5. Vår undersökning visar att läroboken är betydelsefull i matematikundervisningen. Den är en trygghet för både lärare och elever när det gäller att inhämta den kunskap som krävs för att nå upp till målen i kursplanen i matematik i skolår 5. Läroboken är dock ingen garanti för att eleverna uppnår målen.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Specialiteten intensivvård utvecklades på 1950-talet, ända sedan dess har det varit känt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benämnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror på ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk påverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvårdsmiljön som patienten vårdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet är att beskriva omvårdnadsproblem och vilka åtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie.