Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flerspråkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lärares syn på språkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lärarna ser på trygghet i relation till flerspråkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssätt som används av förskolor för att främja arbetet med flerspråkighet i verksamheten är ytterligare områden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i två steg. Enkäter skickades ut till verksamheter vars svar låg som grund för frågorna som användes i intervjuer med lärare.

Under ungdomsåren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrågasätta sin identitet. Det identitetssökande som då tar sin början är en omfattande process. I takt med att individen frigör sig från familjen får jämnåriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet är att redogöra för hur några ungdomar beskriver sig själva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i åldern 15 - 16 år och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig själva. Ungdomarna ser kamrater som något självklart och till viss del är man någon tillsammans med sina kamrater..

Den ökade livslängden gör att fler personer riskerar att drabbas av demenssjukdom. Symtomen på demens är i huvudsak minnessvikt som inledningsvis kan vara en kognitiv störning som försvårar den sociala interaktionen samt möjligheten att delta i det dagliga livet. En god vårdrelation mellan vårdgivare och vårdtagare handlar om att omvårdnadshandlingen utförs med respekt och värdighet. Förutsättningen för en relation är att två parter kommunicerar verbalt eller icke verbalt. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva olika förhållningsätt som kan skapa trygghet i vårdrelationen mellan personer med demens och vårdpersonal.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Bakgrund: Personer med ej akuta tillstånd utgör en betydande del av besökarna på en akutmottagning och det är av vikt att deras omvårdnad innehåller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar på symtomen och människan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstånd upplever omvårdnaden på en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: Innehållsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvårdnaden som påverkade vårdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vårdsökande personerna.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framträdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. Däremot efterlyses mer forskning som fokuserar på SMF-företag och vad det är som motiverar dem att välja outsourcing. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende främst på kostnader och kompetens.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv och i studien tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod då den empiriska datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och den empiriska sammanställningen bygger på kategorier som framkommit under intervjuerna.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars förväntningar och upplevelser av inflytande, kontinuitet och trygghet, med kommunal verksamhet för avlösarservice. Intervjuer genomfördes under senhösten 2004 med fem föräldrar, fyra kvinnor och en man om deras förävantningar och upplevelser av genomförandet av insatsen avlösarservice som deras barn var beviljade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Efter en omorganistaion i kommunen staratdes i september 2002 en ny verksamhet: avlösar- och ledsagarcentralen. Centralen bestod av en fast personalgrupp som var anställda för att genomföra insatserna ledagarservice och avlösarservice. Föräldrarna hade förväntningar på att avlösarna skulle ha förförståelse för barnet och funktionsnedsättningen.

The work organization variable control and the individual characteristic psychological flexibility are two concepts that affect employees? well-being at work.This cross-­sectional study examined the extent to which these variables correlated with burnout, mental health and job satisfaction among homecare workers in Sweden (N=68). As hypothesized, results showed that both control and psychological flexibility were associated with burnout and job satisfaction. Findings also showed that psychological flexibility was associated with mental health. Moreover, the results indicated that there is an interaction effect between control and psychological flexibility in relation to these variables.

Varje dag drabbas människor av ohälsa och en del behöver uppsöka akutsjukvård för att få hjälp att bemästra sin situation. Det är av stor vikt att få information om sin situation, diagnos, behandling och egenvård för att klara av sin ohälsa. Enligt den svenska Hälso- och sjukvårdslagen och enligt riktlinjer från Socialstyrelsen är vårdpersonal skyldig att ge patienter information. Att få information har enligt tidigare studier ett nära samband med att känna delaktighet i sin vård och med högre patienttillfredsställelse. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att få information som patient på en akutmottagning.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse är traumatiskt och förenat med lidande hos såväl barn som föräldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundläggande förståelse för föräldrarnas och barnets situation, då bristande kunskap kan ge upphov till vårdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och föräldrars behov för att förhindra vårdlidande under barnets sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under två domäner: Barns behov och Föräldrars behov. Barns behov är indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt Välbefinnande. Föräldrarnas behov är indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vårdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar två underkategorier. Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos både barn och föräldrar.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

Med ökad ålder ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska försämringar. Statistik visar att den äldre befolkningen kommer att öka. Detta ställer krav på äldreomsorgens personal för att tillgodo se den äldres behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den äldre personens upplevelse av att flytta till särskilt boende. Studien är baserad på 10 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys.