Denna uppsats studerar dokusåpan Expedition: Robinson som exempel på en hyperrealitet. Syftet är att förtydliga betydelsen av hyperrealitet som teoretiskt begrepp på ett svenskt sammanhang. Uppsatsen börjar därför med en introduktion av Jean Baudrillards teori om hyperrealitet och därefter en fördjupning i dokusåpagenrens historia, innan dokusåpans bemötande i pressen analyseras. Uppsatsen argumenterar för att det finns ett nära samband mellan dokusåpan som medialt fenomen och hyperrealiteten som teoretiskt begrepp, då båda är fiktioner som utger sig för att vara verkligheter: hyperrealitet är ett slags overklighet som ger intryck av förhöjd verklighet och dokusåpa är ett programkoncept som påstås visa verkligheten men egentligen konstruerar den.Uppsatsen undersöker hur och vad produktionen av dokusåpan betonar som ?verklighet?, dvs.

The aim of this paper is to try to explain how specific, foreign policy decisions are made, and why one state decides to use violence against another state. A qualitative method is used, and text and documents are analysed. The two theoretical points of departure are central within foreign policy analysis: realism´s theories on external threats and constructivism´s theories on ideas´ policy influence. The empirical case chosen is the US decision to use military violence against Iraq. The paper investigates whether the real threat from Saddam Hussein´s Iraq was the cause of the American military attacks, or whether the ideas of leading politicians in the USA were decisive for the decision to invade the country.

The case study investigates study association representatives? perspectives on the activities of the popular education within the social sector in Örebro and why they are organized. It further investigates the cooperation and dialogue between the study associations and the municipality of Örebro regarding this activity. The study is based on critical realism. A questionnaire survey was conducted among all ten study associations in Örebro, combined with qualitative interviews with representatives from six of the active associations.

Hur gestaltas sanningsanspråket i mockumentärer i förhållande till dokumentärer? Denna uppsats tjänar till att undersöka hur/om ungdomar i 15 och 16 års ålder är kapabla att se skillnad på mockumentärfilm och dokumentärfilm..

With background in the acknowledgement of the current period of major change in the characteristics of traditional Swedish foreign policy, considering the membership in the European Union, as well as the new contextual scenarios that Sweden has been situated in after the end of the cold war, this thesis aims at scrutinizing the Swedish Foreign Policy from 1991 to 2010. The purpose of the thesis is further to localize continuity and change in the ideas which Sweden has explicitly stated in its foreign policy. Based on the theory of institutionalism, the thesis also aims to bring forward plausible explanations built on the main empirical findings. This has been done by identifying different types of goals and means within realism and liberalism as well as categorizing each theory within three ideal types.The chosen research method has been a qualitative text analysis with focus on an ideational analysis. The material on which the descriptive analysis is based upon is constituted by the annual statements of government policy in parliamentary debates on foreign affairs.The results of the thesis show that the ideas that are related to solidarity, consensus and active foreign policy are constant through the period of examination.

Föreliggande uppsats syftar till att analysera hur den amerikanska globalstrategin harutvecklats under tidsperioden 11 september 2001 till FN resolutionen 1441 mot Irak (8november 2002). Den politiska retoriken har analyserats i förhållande till de teoretiskaströmningarna realism och idealism respektive internationalism och isolationism. Analysenbygger på en modell presenterad av Lars Maddox, bestående av en matris där dessaströmningar ställs mot varandra. För att analysera retoriken mot andra stater har Peter ViggoJakobsens teori om tvångsdiplomati använts. I de fall då användande av tvångsdiplomati harkunnat identifieras har retoriken prövats mot det som Jakobsen benämner som idealpolitik.Analysen visar att den amerikanska globalstrategin har förändrats under den studeradetidsperioden.

This study investigates the relation between cyberbullying and traditional bullying (in school). In previous research it has been argued that one should separate cyberbullying and traditional bullying both in definitional and measurements issues. However, in Swedish school, there are no marked differences between the two forms of bullying, teachers are responsible to prevent them both. The research is based on 3925 students in years 3-9 (1950 girls and 1975 boys) in 19 schools in the Gothenburg region and two from the Stockholm region. The students have taken a digital survey at school, regarding both traditional and cyber bullying.

Det finns både skillnader och likheter mellan Stanislavskij och Brecht. En av de tydligaste är att de har olika ismer i grunden, Stanislavskij är naturalist och Brecht är realist. Dessa ismer gränsar till varandra i det att de båda vill ge en så realistisk bild av verkligheten som möjligt, men tar olika vägar i synen på verkligheten och hur denna ska avbildas på bästa sätt. Där Stanislavskij vill ha total inlevelse vill Brecht fjärma och hålla distans. Där Brecht bara låter skådespelaren ge utlopp för sina känslor i det inledande repetitionsarbetet låter Stanislavskij känslan vara med som en röd tråd genom hela processen från rollskapande till färdig föreställning.

Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia präglats av en rad våldsamma händelser, både i statens relation till andra stater, men också inom landets interna angelägenheter. I mitten av februari 2011 utbröt våldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med våld av Qadhafis regim. Detta våldsutövande uppmärksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s säkerhetsråd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger på en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara säkerhetsrådets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger på det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar.

The aim of this essay is to analyze the political interests of the United States Government in Turkey, from 1997 to spring 2007, using a qualitative method. I will also analyze any strategic changes during this period, by using theories of realism, particularly Structure Realism and Rational Choice. Using the Rational Actor Model (RAM), I will analyze how nation states such as the United States act in the political arena in Turkey. How can the US Government legitimize the support to Turkey and at the same time criticize there democratic deficit and their view on human rights. Turkey has been an American Military Ally, via NATO since 1952 and its demographic situation has changed since the Cold War.

Det samhälle som vi lever i idag präglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande på vår vardag. Två trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhållande är en ökad individualisering och marknadisering av samhället. Konkret för individen innebär detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv, att sälja sig själv. Med utgångspunkt i detta förhållande så genomför denna uppsats en empirisk studie av två specifika fall där detta ?att sälja sig själv? är som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Hur organiseras en rehabilitering och vem har ansvaret?Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normal liv..

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohälsa är ett angeläget forskningsområde, både sett till mänskligt lidande för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som är randomiserad stratifierat för kön avsåg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv än sedvanligt omhändertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa operationaliserades i termer av ångest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmän psykisk hälsa, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande, samt medveten närvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter på stress, upplevd global livskvalitet och medveten närvaro, samt måttliga effekter på allmän psykisk hälsa, och svaga effekter på depression, ångest, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande. P.g.a.

AbstractThis thesis analyzes the Russian Foreign Policy Doctrine from a broad theoretical perspective, with the aim of describing and explaining the doctrine using a number of theoretical approaches. Russia's foreign policy has undergone substantial changes since Vladimir Putin became president in the year 2000, involving a radical shift in foreign policy objectives and thereby moving away from the more confrontational and distrusting policies which characterized the Boris Jeltsin regime. Putins doctrine, based on pragmatism and seeking partnership and collaboration with the West, can be described as a near revolutionary re-orientation of Russia's foreign policy guidelines, meaning a transformation of the country's self image which implies a rejection of great power status and a search for a new role in the international community.Our thesis has examined explanatory variables such as the domestic political situation in Russia, the contemporary international system and President Vladimir Putins system of beliefs in order to describe and explain the doctrine. Our results show that the doctrine is largely a product of Putins personality, values and beliefs, but also to a large extent a consequence of necessities, namely the poor Russian economy and the fact that the country no longer can withstand an all out conflict with the West involving an excessive arms race.Keywords: Vladimir Putin, pragmatism, realism, domestic politics, radical change..