Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Det största folkhälsoproblemet bland kvinnor är hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor är underrepresenterade bland patienter som får behandling i form av CABG-operation . CABG-operation är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär påfrestningar och en stor förändring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanställa alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt område.

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

The purpose of this study is to examine how school meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school meals in restaurants and school meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme?s concepts ?goal rational? and ?education oriented? schools..

Mitt syfte har varit att ta del av föräldrars erfarenheter av den barnpsykiatriska behandlingen för deras barn med ADHD-diagnos. Jag ville också få en bild av hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar.Metoden jag använt har varit kvalitativa intervjuer med föräldrar till fyra barn.En utgångspunkt i mina frågeställningar har varit om vi inom barnpsykiatrin i bemötandet av dessa familjer har haft en helhetssyn och ett relationsperspektiv som sedan också präglat behandlingen.Sammanfattningsvis framkommer att föräldrarna fått behandling som dom är nöjda med men alla familjerna frågar samtidigt efter en helhetssyn i bemötandet och komplementära behandlingsalternativ.Djupintervjuerna belyser en stark efterfrågan på psykologisk behandling på både individual/familj och föräldranivå.Tre av fyra föräldrapar uttrycker behov av att utvecklingspsykologiskt kunna förstå sitt barn, vad är symtom och vad är normalt.Samspelet mellan barn och föräldrar är ett område som berör känslomässigt. Ett område som föräldrarna beskriver har inneburit osäkerhet i föräldraskapet och vanmakt inför att kunna få en fungerande relation till barnet.    .

Studien syftar till att söka förklara skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och dess bokförda värde. Samt att söka öka förståelsen kring denna skillnad och dess beståndsdelar. För att uppfylla studiens syfta har jag, genom ett främst kvalitativt angreppssätt söka kvantitativt testa vissa för diskursen relevanta samband och begrepp. Genom att granska externa ekonomiska rapporter och börskurser för samtliga företag registrerade på stockholmsbörsens A-lista under perioden 2002 till och med 2005 har relevant data insamlats. Dessa data har sedan använts för att söka påvisa ett marknadsvärdes uppbyggnad och beståndsdelar.

Problembakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är idag ett högst aktuellt begrepp då världen står inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar när det kommer till dessa utmaningar och förväntas inte enbart sträva efter vinstmaximering utan de förväntas även ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hållbarhetsarbete kan företag utfärda en hållbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) är de mest tillämpade frivilliga riktlinjerna för hållbarhetsrapportering. Undersökningsämnet behandlar hur kvalité på hållbarhetsrapportering värderas av investerare.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Abstract Abstract The aim of this essay was to investigate the level of the organizational state of readiness for receiving students with learning disabilities in classes specialized in working with students recently arrived in Sweden, called förberedelseklasser, which could be translated as preparational classes. I tried to do so by answering two questions: *What routines do principals believe that the particular School has for dealing with cases in which a student in a preparational class is suspected to have some form of learning disability? *What perception do teachers have in regards to whether or not the system at their School is well prepared for discovering and aiding students in preparational classes suspected to have learning disabilities? The first question was directed to principals currently working in schools where a large part of the students are bilingual, and many of those recently arrived in Sweden. The second question was aimed at teachers that work in preparational classes. By interviewing two principals and three teachers I came to the conclusion that the teachers believe that their students are often misplaced in preparational classes when in deed they should be placed in a special educations group. My essay also shows that both principals and teachers are dissatisfied with the amount of time the process of discovering, investigating and diagnosing a student with learning disabilities takes.

SAMMANFATTNING För att få fram en prognos när ett djur uppsöker vård finns det idag olika metoder. Inga är dock perfekta och därför forskas det på biomarkörer som ska kunna berätta mer om en individs allmäntillstånd. En biomarkör ska objektivt fungera som en indikator för normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska responser efter en terapeutisk åtgärd. Chromogranin A (CgA) är en molekyl vars egenskaper och funktion undersökts mycket, bland annat dess potential som biomarkör vid olika tillstånd. Få djurstudier finns men humanstudier demonstrerar att CgA-koncentrationer exempelvis ökar vid olika sjukdomstillstånd; såsom hjärtsjukdomar, brännskador och hos patienter med neuroendokrina tumörer.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsättningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan påverka delaktigheten i samhället och därmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktär i form av internaliserad skam, vilket har uppmäts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohälsa. Ett ökat talflyt skulle därmed kunna minska skam och undvikande beteende och på så sätt möjliggöra ökad delaktighet. Därför bör personer med stamning erbjudas både talterapi och tekniska hjälpmedel i syfte att öka tillgängligheten för personer som stammar.