Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, kränkningar, hot, hat och våld på grund av sexuell läggning/identitet talar om hotet, våldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn på deras sexualitet och omgivningens reaktioner på hotet/våldet. Jag vill även undersöka hur dessa upplevelser påverkar deras självbild, deras sätt att hantera upplevelserna och deras sätt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus på queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras på kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera på tre teman, händelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (läses) materialet med hjälp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berättelser får vi del av en komplex bild av utsatthet på grund av sexuell läggning.

Anknytningens betydelse för barns utveckling, hjärnans uppbyggnad,psykologisk funktion och känslomässig stabilitet har bekräftats avneurobiologisk forskning. Behandlingsmetoden Theraplay stärkeranknytning och samspel mellan barn och föräldrar. Inom ramen för enutvärderingsstudie av Theraplaybehandling ville denna delstudie beskrivapatientgruppen samt undersöka samband mellan föräldrarnas mående ochbarnens funktionsnivå. Hypotesen var att föräldrarnas psykiska måendehade samband med barnens funktionsnivå. Deltagare var 24 barn 2-9 årmed föräldrar.

The survey aims to problematize masculinity in the exhibitions of the museum.  In what way is masculinity interpreted and valued in exhibitions? What is the attitude towards masculinity in gender oriented museological texts? This study investigates in which way masculinity is written about ? how interpretations of masculinity emerge in the texts and what consequences this may have.The survey is based on the method of discourse analysis and the material is processed from a gender perspective. The source material consists of museological texts dealing with the topic of gender and museology, which also is the core material. A complement to this is a selection of exhibition catalogs from museums as well as reviews which are also based on art exhibitions. The main point of the source material consists of the museological texts.The survey highlights that the gender-conscious museological discourse understands, interpret and evaluate masculinity on a more or less given regulatory framework.

Syftet med uppsatsen är att göra en systematisk beskrivning, utifrån ett aktörs- och aktivitetsperspektiv, av ämnet Crisis Management. Detta för att skapa ett djup och en förståelse kring begreppet Crisis Management och dess innebörd i ett svenskt företag. Vi har för avsikt att först utföra en teoristudie för att sedan kunna jämföra denna med praktiken, för att erhålla den bas som behövs för att diskutera och besvara vår problemformulering. Resultatet av ett effektivt Crisis Management blir enligt oss, att Crisis Mangement utgör en psykologisk effekt på företag och dess aktörer. Den trygghetskänsla, vilken Crisis Management genererar, föder en säkerhet hos företag.

Långvarig stress ökar risk för ohälsa och sjukfrånvaro, med negativa konsekvenser för individ, organisation och samhälle. En preventiv metod för stresshantering är Acceptance and Commitment Training (ACT). Syftet var att med en randomiserad, kontrollerad studie undersöka huruvida en kortvarig ACT-intervention påverkar stress och generell psykisk hälsa hos socialsekreterare inom Stockholms stad (n=106). Bortfall hanterades med intent-to-treat-analys. Vid förmätning rapporterade två tredjedelar av deltagarna hög stressnivå (PSS?25).

Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrån ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framställs i Big brother 2006. Jag ville titta på hur tjejerna representerades i programmet i jämförelse med killarna. Det gjorde jag med hjälp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusåpan Big brother där jag utgick ifrån det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, måndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.

Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism.

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit präglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en åtskillnad mellan produkt och producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benämna industriproduktionsdiskursen. På senare år har det dock skett ett intåg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som förespråkar en annorlunda syn på livsmedel och produktionsvärden. Syftet med denna studie är att utreda vilka konsekvenser som de båda diskurserna har för småskaliga ostproducenter. Jag utreder frågorna om vilka subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de båda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna är kopplade till en social praktik för småskaliga ostproducenter. För att besvara syftet och frågorna använder jag mig av kritisk diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgår från Norman Faircloughs tankar om disksurs som något avskiljt från en social praktik. Genom att analysera texter från jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner får jag en förståelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.

Introduktion: Under 1990-talet upptäcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevärt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvälvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial påverkan och omvårdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgått en profylaktisk mastektomi.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten.

The aim of this Master's thesis is to examine the contemporary educational tasks of the Swedish public library as they manifest in Swedish library journals. Our main question at issue is: Which educational discourses are there? And in relation to our main question: how do the concepts of information literacy, lifelong learning and adult education relate to each other? Is there an antagonism between the public library's duty to supply fiction as opposed to non-fiction? and: What are the consequences of these discourses in the service provided by the library?Our theoretical starting-point is the discourse theory as proposed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. We analyse 39 texts from four Swedish library journals: Ikoner, bis, DIK-forum and Biblioteksbladet. The analysis is done in two phases.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Syftet med studien vara att jämföra formuleringar från kursplanen i Dansträning (Lpf 94) med ämnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig även i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som är relevanta för studiens syfte, bland annat i områden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, läroplansteori, diskursanalys och hermeneutik. Jag har använt mig av diskursanalys som metod, då fyra styrdokument från gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gång har jag tagit hänsyn till det hermeneutiska förhållningssättet som handlar om att varje person tolkar en text utifrån sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sätter mina tidigare antaganden eller hypoteser åt sidan för att öka studiens validitet.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project?The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis.