Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohälsa är ett angeläget forskningsområde, både sett till mänskligt lidande för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som är randomiserad stratifierat för kön avsåg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv än sedvanligt omhändertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa operationaliserades i termer av ångest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmän psykisk hälsa, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande, samt medveten närvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter på stress, upplevd global livskvalitet och medveten närvaro, samt måttliga effekter på allmän psykisk hälsa, och svaga effekter på depression, ångest, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande. P.g.a.

Syftet med uppsatsen är att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhållande till psykologisk sekundärlitteratur. Hur är primärlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

Under utbildningstiden har vi uppmärksammat att intimitet har varit starkt närvarande iomvårdnadsarbetet. Begreppet tycks innehålla många dimensioner och kan vara svårt attförhålla sig till. Därför valde vi att göra en begreppsanalys med syftet att utredabegreppet samt undersöka hur intimitet tog sig uttryck i relationen mellan sjuksköterskaoch patient. Nightingale, Watson, Peplau och Eriksson har utgjort den teoretiskareferensramen. Beskrivningar av intimitetsbegreppet söktes i databaserna PubMed ochCINAHL samt i omvårdnadslitteratur och psykologisk litteratur.

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa..

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält.

Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

Min uppsats är en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrån den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen är en fortsättning på temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.Syftet med min uppsats är att utifrån den jungianska psykologins teorier få en fördjupad förståelse för den psykiska process som ritualen återspeglar. Min frågeställning är följande:Vilken psykologisk innebörd får Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrån den jungianska psykologins teorier?Jag har analyserat utifrån arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebär en fortgående psykisk växt som leder fram till mötet med en gudomlig inre själskärna, Självet. Forskningsmetoden jag har använt mig av är en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat är Friedlanders redogörelse för dansritualen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt..

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgo?r samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet.

Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

The purpose of this study was to investigate a Swedish assessment centre and more specifically the predictive validity of its assessments of ten managers from a Swedish technological company. The study was made by interviews with these managers' executives in order to find out how well their opinion about their employees matched the assessments made by the assessment centre consultants. The results showed that the congruence of the managers' strengths was 74% whereas that of their weaknesses was 59%..

Problem/Bakgrund: Det neurotiska tillståndet och upplevelsen av det är ett psykologiskt fenomen, men upphovet och konstruktionen är en sociologisk orsak. Även om upplevelsen är psykologisk så får vi inte förbise att det är miljön i interaktion med människan som ger upphov till problemet. Genom kulturutvecklingen blir detta problem framstående, därför är det viktigt för sociologin att bearbeta det genom att förstå dess orsak.Syfte: Denna teoretiska uppsats har till syfte att med psykoanalytisk teori, sociologiskt förklara uppkomsten av neurotiska tillstånd. Jag har använt psykoanalytisk personlighetsstruktur som i interaktionen med kulturen visar hur neurotism växer fram. Objektrelationernas betydelse för personlighetsstrukturen kommer att framhållas och hur personlighetsstrukturens uppbyggnad är intressant i kulturella sammanhang.