Säkerheten i gruvan är viktig då arbete under jord rymmer många faror. En lösning för att förbättra säkerheten är användningen av räddningskammare. Tekniken och maskinerna i gruvan varierar och därmed förändras kraven på räddningskamrarnas utformning för att klara en brand. Syftet med arbetet är att undersöka vilken tid som ska anses som tillräcklig för upprätthållandet av säker miljö i räddningskammaren.Räddningskammare idag tillverkas för att klara krav som ställs från beställare och gällande regler. Dessa krav varierar vilket gör att de tillverkade räddningskamrarna får olika utformning.Arbetet började med att en litteraturstudie genomfördes för att ta reda på vilka parametrar som påverkar luftförbrukningen i kammaren.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om den stressreducerande drycken NOA relaxation, innehållande L-theanin och Citronmeliss, har någon fysiologisk samt psykologisk effekt på kvinnliga ishockeyspelare vid konsumtion. Studien undersökte även hur ishockeyspelarnas prestationsförmåga vid kognitiva datortester påverkades vid intag av NOA relaxation. Hypotesen för denna studie är att drycken NOA relaxation har en lugnande, fokusgivande samt stressreducerande effekt både psykologiskt och fysiologiskt på deltagarna.MetodI studien har 7 kvinliga ishockeyspelare deltagit. Deltagarna antingen studerade eller var arbetslösa, åldersspann mellan 17 till 22 år (medelålder 20). Tre stycken testtillfällen utfördes, det första tillfället då deltagarna enbart fick pröva på de kognitiva datortesterna.

Religiös etik i miljöarbetetUppsatsen bygger på en primär fråga och det är huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har även försökt att besvara en sekundär frågeställning som avser hur miljön med hjälp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbättras för människor, djur och natur.          För att besvara frågeställningen har jag använt mig av en komparativ studie där jag har jämfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och är det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att få en feministisk historisk analys av de händelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhället och problemställningen vi står inför idag.          Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger på individen men att ett etiskt system baserat på världsreligionernas centrala värderingar kan vara till stor hjälp när eget ansvar och etiska överväganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhållningssätt till naturen och kvinnor vilket bidragit till många av dagens miljöproblem, klassåtskillnader och andra orättvisor, därför måste kristendomen reformeras till att se människan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i åtanke då hela världen samverkar i ett enda system. Det är speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den västerländska världen från en materialistisk till en ansvarstagande kultur, därefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.          Dalai Lamas etik utgår från invidnivå och eget ansvar som inte förutsätter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet är skilda saker. Religion är bön, ritualer och tro på en metafysisk sfär, andlighet har med den mänskliga andens egenskaper att göra det vill säga medkänsla, tålamod och ansvar.En etik som hjälper människor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjälp för att bidra till psykologisk och emotionell hälsa i västländerna.

 Syfte: Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa påverkas av produktens och Internetbutikens karaktär. Metod: Data insamlas genom enkätstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkätstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare.Teori: Främst används teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktär.Slutsats: De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet är funktionell risk, leveransrisk, tidsrisk, psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, källrisk samt social risk. Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktär samt Internetbutikens karaktär. En mängd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mån kan reducera samtliga risker.

Att använda sig av devising som arbetsmetod för att i repetitionsprocessen arbeta fram en färdig föreställning blir allt vanligare på Göteborgs scener, på institutionsteatrar såväl som i fria teatergrupper. Att devising idag används i långt större utsträckning i Sverige än vad som tidigare varit fallet, väcker frågor om metodens relevans i samtiden. Syftet med denna uppsats är att granska kopplingen mellan användningen av devising och postmodernismen. Detta utforskas med hjälp av intervjuer med flertalet Göteborgsverksamma teaterarbetare samt tidigare forskning kring begreppen devising och postmodernism. I uppsatsen undersöks devisingproduktioners utgångspunkter, arbetsstrukturer- och hierarkier, arbetsmetoder och arbetet med karaktärer i analysen.

What psychologial processes are activated in experiencing mourning after a loss of a belovedperson? How is death described in other authors? novels and short stories compared to mine?This essay aims at analysing my two short stories The follower and The price for love fromdifferent aspects. I discuss the psychological realism and the spirituality using the method ofclose reading, interpreting and applying ideas of texts from other authors in my short stories.Death is a central phenomenon in both of my texts. Therefore I discuss death frompsychological and philosophical aspects in this essay. To get a philosophical frame of death Iturn to Jacques Derrida, Emmanuel Levinas and Martin Heidegger.

Bakgrund: Sköldkörteln är en endokrin körtel som tillverkar två viktiga hormon som påverkar många olika organ, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som är det mest aktiva. Det tillstånd då det bildas för lite sköldkörtelhormon jämfört med vad kroppen kräver kallas hypotyreos och hypotyreos kan vara svår att känna igen på grund av en skiftande symptombild. Syntetiskt T4, levotyroxin, är förstahandsval vid behandling. Trots tillräcklig dosering av levotyroxin, har patienter visats ha minskat psykologisk välbefinnande och minskad neurokognitiv funktion. I enstaka fall, när patienten inte mår bra trots att proverna ser bra ut, kan tillägg av L-T3 prövas.

Beteendevetenskapen har 80 års vetenskaplig bakrund, tillämpningen av dess metodik inom näringslivet har pågått i cirka 30 år och i Sverige har den knappt börjat. Kärnan av dess tillämpning utgår ifrån beteendeanalys som är ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstå varför människor gör det de gör i olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling så som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en både tids- och kostnadseffektiv såväl som framgångsrik metod. Forskning och tillämpningen av metodiken inom näringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling är i det närmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i många föregångsländer och stora företag.Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hävdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar både produktivitet, personlig utveckling och trivsel på arbetet. Det finns en väl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgångsrika referensföretag samt en mängd vinster med arbetssättet och ändå fortsätter företag och dess chefer att gång på gång jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förändring i verksamheten.

På en arbetsplats där medarbetarens delaktighet är optimal, sker ett växelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas på ett sådant sätt att det påverkar både arbetstillfredsställelse och arbetsprestation och ger upphov till hälsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Individens bidrag är resurser sammansatt av personliga egenskaper, förväntningar och behov och är formade i en kultur och i ett samhälle med sina seder och bruk och där privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgång avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.Strävan mot delaktighet finns hos alla människor, en vilja att tillhöra något större eller ett behov att tolka verkligheten så att den överensstämmer med bilden det egna jaget. Delaktighet är en psykologisk term som beskriver processer till skillnad från deltagande som är en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur.

Chromogranin A (CgA) är ett protein som finns i chromaffinceller i binjuremärgen och sympatiska nervändar. CgA frisätts tillsammans med adrenalin och noradrenalin, transmittorsubstans i sympatiska nervsystemet, genom exocytos, vid ökad sympatikusaktivitet. Det finns studier som tyder på att en produktion av CgA kan ske även i spottkörtlarna. CgA koncentrationen i blodet har hos människa visat sig vara en känslig biomarkör för att förutsäga mortaliteten hos patienter med olika livshotande tillstånd. CgA-nivåer i saliv har också visat sig vara en möjlig markör för psykologisk stress. CgA har även hos hundar påvisats i flera olika neuroendokrina vävnader och neuroendokrina tumörer.

En ständig strävan pågår i industrin mot att befästa och utveckla sina marknadspositioner genom ökad effektivitet, produktivitet, flexibilitet och kvalitet. Japan anses vara ett föregångsland i detta avseende och kända koncept som Just-in-time (1ff) eller Resurssnål produktion härstammar därifrån. Just-in-time-konceptet innebär en satsning på att minimera alla kostnader och all resursförbrukning. Man låter medvetet produktionssystemen bli känsliga för störningar för att felkällorna lättare ska kunna upptäckas och åtgärdas. En strävan är att ständigt öka produktionstakten samtidigt som man vill öka flexibiliteten i volym och produktmix.

På en arbetsplats där medarbetarens delaktighet är optimal, sker ett växelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas på ett sådant sätt att det påverkar både arbetstillfredsställelse och arbetsprestation och ger upphov till hälsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Individens bidrag är resurser sammansatt av personliga egenskaper, förväntningar och behov och är formade i en kultur och i ett samhälle med sina seder och bruk och där privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgång avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.Strävan mot delaktighet finns hos alla människor, en vilja att tillhöra något större eller ett behov att tolka verkligheten så att den överensstämmer med bilden det egna jaget. Delaktighet är en psykologisk term som beskriver processer till skillnad från deltagande som är en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Syftet med studien är att synliggöra och analysera de diskursiva framställningarna, av specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd, i fem artiklar i förskollärarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgår från ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsätt med antagandet att vi tillsammans använder språkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförståelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther Jørgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn på språket som havande en central roll i hur människors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebär att texter får konsekvenser för läsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som används är diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet består av samtliga artiklar (fem stycken), från år 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av särskilt stöd som barn med svårigheter utifrån en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs när språkbruket beskriver hur barn med särskilda karaktäristika är i svårigheter, eller riskerar att hamna i svårigheter på olika sätt.

Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse.