Introduktion: Under 1990-talet upptäcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevärt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvälvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial påverkan och omvårdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgått en profylaktisk mastektomi.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Det största folkhälsoproblemet bland kvinnor är hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor är underrepresenterade bland patienter som får behandling i form av CABG-operation . CABG-operation är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär påfrestningar och en stor förändring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanställa alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt område.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext.

Mitt syfte har varit att ta del av föräldrars erfarenheter av den barnpsykiatriska behandlingen för deras barn med ADHD-diagnos. Jag ville också få en bild av hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar.Metoden jag använt har varit kvalitativa intervjuer med föräldrar till fyra barn.En utgångspunkt i mina frågeställningar har varit om vi inom barnpsykiatrin i bemötandet av dessa familjer har haft en helhetssyn och ett relationsperspektiv som sedan också präglat behandlingen.Sammanfattningsvis framkommer att föräldrarna fått behandling som dom är nöjda med men alla familjerna frågar samtidigt efter en helhetssyn i bemötandet och komplementära behandlingsalternativ.Djupintervjuerna belyser en stark efterfrågan på psykologisk behandling på både individual/familj och föräldranivå.Tre av fyra föräldrapar uttrycker behov av att utvecklingspsykologiskt kunna förstå sitt barn, vad är symtom och vad är normalt.Samspelet mellan barn och föräldrar är ett område som berör känslomässigt. Ett område som föräldrarna beskriver har inneburit osäkerhet i föräldraskapet och vanmakt inför att kunna få en fungerande relation till barnet.    .

Abstract Abstract The aim of this essay was to investigate the level of the organizational state of readiness for receiving students with learning disabilities in classes specialized in working with students recently arrived in Sweden, called förberedelseklasser, which could be translated as preparational classes. I tried to do so by answering two questions: *What routines do principals believe that the particular School has for dealing with cases in which a student in a preparational class is suspected to have some form of learning disability? *What perception do teachers have in regards to whether or not the system at their School is well prepared for discovering and aiding students in preparational classes suspected to have learning disabilities? The first question was directed to principals currently working in schools where a large part of the students are bilingual, and many of those recently arrived in Sweden. The second question was aimed at teachers that work in preparational classes. By interviewing two principals and three teachers I came to the conclusion that the teachers believe that their students are often misplaced in preparational classes when in deed they should be placed in a special educations group. My essay also shows that both principals and teachers are dissatisfied with the amount of time the process of discovering, investigating and diagnosing a student with learning disabilities takes.

SAMMANFATTNING För att få fram en prognos när ett djur uppsöker vård finns det idag olika metoder. Inga är dock perfekta och därför forskas det på biomarkörer som ska kunna berätta mer om en individs allmäntillstånd. En biomarkör ska objektivt fungera som en indikator för normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska responser efter en terapeutisk åtgärd. Chromogranin A (CgA) är en molekyl vars egenskaper och funktion undersökts mycket, bland annat dess potential som biomarkör vid olika tillstånd. Få djurstudier finns men humanstudier demonstrerar att CgA-koncentrationer exempelvis ökar vid olika sjukdomstillstånd; såsom hjärtsjukdomar, brännskador och hos patienter med neuroendokrina tumörer.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsättningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan påverka delaktigheten i samhället och därmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktär i form av internaliserad skam, vilket har uppmäts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohälsa. Ett ökat talflyt skulle därmed kunna minska skam och undvikande beteende och på så sätt möjliggöra ökad delaktighet. Därför bör personer med stamning erbjudas både talterapi och tekniska hjälpmedel i syfte att öka tillgängligheten för personer som stammar.

Det är viktigt att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en varm och trygg start i förskolan. Vårt val att undersöka anknytningskomptens hos pedagoger på förskolan väcktes av de olika debatter och artiklar i tidningar som pågår kring inskolning samt frånvaron av diskussioner kring anknytning.Syftet var att undersöka hur pedagoger upplever barns förmåga att knyta an till pedagogen vid olika inskolningsmodeller samt tydliggöra pedagogernas erfarenheter av dessa alternativformer.Pedagogerna gynnas av att ha en teoretisk samt psykologisk förståelse för hur ett anknytningsmönster ser ut. Pedagogen är den trygga basen som barnet utgår ifrån samt den hamn som de kan återvända till och tanka trygghet. Pedagogen bör också känna till hur den viktiga anknytningen påverkar barnet i framtida relationer.Ett antal pedagoger samt en förskolepsykolog deltog i studien. Vi använde oss av enkäter samt en intervju.

Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan påverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger någon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter på ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan något foto. Därefter fick deltagarna svara på hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen på fotot vara.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Järnvägstrafiken i Sverige drivs idag huvudsakligen av SJ (Statens Järnvägar), som ansvarar för persontrafik och GreenCargo, som ansvarar för godstrafiken.Banverket ansvarar för säkerhetsuppföljning av den spårbundna trafiken i Sverige. Avsevärda tekniska förbättringar har lett till betydande ökad säkerhet sista 15 åren. Lok-/tågförare arbetar under särskilda medicinska säkerhetskrav, reglerade enligt järnvägslagen (2004:19) och i Järnvägsinspektionens föreskrifter( BV-FS 2004:4). Dispens från vissa av dessa säkerhetskrav kan emellertid beviljas vid en del handikapp eller sjukdomar. Företagshälsovården har en del av ansvaret för uppföljningar och bedömningar i detta sammanhang.

Den ökande stressen bland hälso-och sjukvårdspersonal uppmärksammas tid efter annan i olika medier. Omstruktureringar och upplevda neddragningar i vården har lett till högre arbetsbelastning, vilket i sin tur påverkat arbetsförhållandena och det psykiska välbefinnandet hos personalen i negativ riktning. Omvårdnaden skall ges i en anda av respekt och förståelse för den enskildes integritet, och den som är i störst behov av omvårdnad skall prioriteras. Syftet var att beskriva förekomstoch upplevelserav samvetsstress bland sjuksköterskor verksamma på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i Sverige, med hjälp av instrumentet Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Studien,där 60 enkäter analyserades (svarsfrekvens 64,5 %),visadeatt sjuksköterskornaofta upplevdesamvetsstress i relation till sitt arbete.

Syftet med min uppsats var att utreda om sekretess inom kommunala förskolor, grundskolor och inom skolhälsovården. Samt fördjupa mig lite i den anmälningsskyldighet som personalen inom de berörda områdena har. För att få fram information har jag använt mig av traditionell juridisk metod. Inom skolhälsovården och förskolor föreligger det stark sekretess. I de övriga skolformerna föreligger endast stark sekretess för uppgifter om enskilds personliga förhållanden som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insatser.