A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future?The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran Karlsson´s typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time.

Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hälsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i åldrarna 11 till 20 år valdes ut från en kohort bestående av 52 som vid något tillfälle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsföräldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lärare Teacher´s Report Form (TRF). Data från barnens socialakter samlades också in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn på klinisk nivå uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.

SAMMANFATTNINGVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken.

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrån ledarens eget perspektiv. För det används socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg används subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att språket är det viktiga, vad ledarna säger och hur de säger det. Detta för att språket ses som konstruerande istället för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgår från två frågeställningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer använder individerna i sitt identitetsskapande som ledare?Utifrån transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner på olika företag i Mälardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s ?Historieätarna?. Syftet har varit att undervisa utifrån ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige.

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag på hur man kan använda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag använt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola samt studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan använda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehållande olika övningar och uppgifter att använda i samband med parkbesöken..

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

Syftet med den här uppsatsen var att utforma ett kursupplägg till A-kursen i historia på gymnasiet som utgår från perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sådant upplägg kunde uppnå kursmålen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var två centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvärderingen av upplägget. I kursupplägget arbetar vi oss framåt genetiskt från år 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsområden, där viktiga händelser och skeenden behandlades, och utifrån vilka genealogiska kopplingar gjordes.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv..

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill ta reda på hur verksamma lärare undervisar i historia i årskurs 4-6 och vilka metoder som används. I arbetet har vi två frågeställningar, vår huvudfråga är Vilken metodik och didaktik använder lärarna i sin historieundervisning för att elever i årskurs 4-6 ska få ett historiemedvetande? och delfrågan är Vilken betydelse får den nya reformen (behörighet, legitimation och ny läroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi använder oss av är tyvärr inte riktat mot årskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fått anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns när vi skulle framställa vårt resultat och analys. De teorier vi har använt oss av utgår från John Deweys teori om läromiljö och läroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder..

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vända på Kalix- och Torne älvsystem så att dessa älvar skulle få sin mynning i Atlanten istället för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid då det svenska samhället präglades av hög tillväxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket även karaktäriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna väckte dock stort motstånd bland kommunerna i älvdalen och från internationellt naturskyddshåll. Syftet med denna uppsats är att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska värderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstås i ljuset av dåtidens samhällsmönster..

The purpose of this study was to examine the impact of the parent training The Incredible Years in clinical settings. The study included 33 families in clinical practice. There were two parts to the study; a main part with a before and after measurement, and a follow-up study on 12 children one year later. On baseline the children (3-9 years) as a group were on the borderline clinical range, (M = 61.8), with 70 % of the children in the borderline or clinical range. The childrens emotional and behavioral problems were measured with Child Behavior Checklist (CBCL).